De har åsikter om allt inom LSS

Föräldrakraft gör ett nedslag i Tierp, på jakt efter ”Sveriges bästa LSS-kommun”.

Bland dem vi träffar finns Tina Larsson. Hon har sysselsättning inom kommunens dagliga verksamhet, men ingår också i ”Kung Nu”, en unik grupp för ökat inflytande.

– Vi diskuterar allt mellan himmel och jord. Vi pratar mycket jobb och boende, säger Tina om mötena med Kung Nu.

När HejaOlika besöker Tierp för att göra reportage om nomineringen till Bästa LSS-kommun är det självklart att vi träffar Kung Nu.

Det är en av kommunens satsningar på att öka inflytande och självbestämmande för personer med funktionsnedsättning i Norduppland (därav namnet ”Nu”).

I Tierp träffar vi alltså några av medlemmarna i gruppen. Det blir ett öppet och spännande samtal om många aktuella frågor i Tierp. Läs vidare så får du veta mer om hur diskussionen inom Kung Nu går…

Om den nya gruppbostaden

Ett av de projekt där Kung Nu har ett finger med är den nya gruppbostad som Tierp ska bygga, och som ska stå klar år 2020.

– Vi är med från ritning till färdigbyggt. Vi har fått fint gensvar från arkitekten, berättar Robin.

– Vi har tänkt utifrån hur vi själva bor, och att det ska passa även rullstolsburna. Det ska vara lätt att montera höj- och sänkbara bänkar, så att alla ska kunna laga mat och diska. Förhoppningsvis blir det perfekt.

– En ytterdörr saknades för att man ska kunna komma in i lägenheten utifrån, och det fanns inga ramper till uteplatser. Vi har fått jättemycket beröm för att vi tänkt på att det ska fungera både med och utan rullstol.

Hab-ersättningen

Habiliteringsersättningen är den ersättning man får av kommunen när man deltar i daglig verksamhet. Det ska vara en stimulans för det arbete man utför. Men det är en ofta omstridd ersättning.

För några år sedan väckte Tierp uppmärksamhet när deltagarna krävde en rejäl höjning.

– Vi fick 36 kronor per dag medan man i Uppsala fick 40 kr. Vi lämnade in en ansökan om 50 kr och kontaktade TV4 som gjorde reportage om oss. Sedan fick vi igenom höjningen. Vi fick också ändrat till timlön, 8,33 kr per timme, berättar Robin.

Nyligen beslöt kommunen att hab-ersättningen höjs till 10 kronor per timme. De flesta jobbar sex timmar per dag och då blir det 60 kr per dag. Kommunen använder statliga stimulansmedel för att höja.

Arbetsmiljön

Arbetsmiljöfrågor är ofta i fokus när Kung Nu träffas. Till exempel lokalfrågan och brist på utrymme:

– Jag jobbar med ”Kontor och service” och vi har växt ur våra lokaler, säger Robin. Det blir mer och mer jobb med att köra ut matlådor, tvätt, förbrukningsvaror och hjälpmedel. Sånt tar mycket plats. Vi servar 90 olika verksamheter nu och det ökar. Fler får upp ögonen. Nu är vi 15 personer som jobbar med detta. Vi har fått ett par extra rum en trappa upp, men hoppas på större lokaler ganska omgående.

Hur är det då med inflytandet över arbetsmiljön i övrigt?
– Vi får vara med och bestämma. Ibland kan man känna att man inte orkar sitta i bilen och köra leveranser en hel dag, utan behöver jobba inne istället. Det behöver vara flexibelt. Om det är manfall måste man ändå göra jobbet. Men vi gör det i vår egen takt, det är det viktigaste. Två av oss brukare har körkort, men ibland kör våra handledare. Vi har haft möte om att vi behöver fler handledare. Cheferna lyssnar, säger Robin.

Anders Lillius, en annan medarbetare, beskriver hur viktigt det är att arbetsmiljön är flexibel:

– Jag har ett mycket varierat arbete inom kontor och service. Förut jobbade jag på en verksamhet där det var stressigt hela tiden. Här trivs jag bättre. Det bästa är variationen och att man har så bra arbetskamrater, säger Anders.

Alla måste få möjlighet att påverka

Kung Nu-gruppen kämpar för att öka inflytandet för alla inom daglig verksamhet, inte minst för de som själva inte har så lätt för att ”prata för sig”.

– Det är viktigt för nästa generation deltagare att vi gör vad vi kan för att påverka, betonar Robin.

Varje månad anordnas också möten där ALLA deltagare inom Tierps dagliga verksamheter träffar enhetschefen Marielle Holmgren. Marielle noterar alla synpunkter och tar vidare till övrig personal och till Ulrika Stjerngren, som är chef för hela funktionshinderomsorgen i Tierp.

När man får diagnosen sent i livet

Tina Larsson månar om de som får en diagnos i vuxen ålder, och de tuffa utmaningar det innebär  för dem att kanske inte få någon hjälp i kritiska ögonblick.

– Vi som får diagnos i vuxen ålder glöms bort, säger Tina.

Hon gick den vanliga skolan och har kämpat på vanliga arbeten, trots de stora svårigheter hon har haft hela livet.

– Efter gymnasiet kastades jag ut och skulle klara mig själv. Det var ingen lätt start, eftersom jag har en lindring utvecklingsstörning och dyslexi. Jag fick inte information och Arbetsförmedlingen, kommunen, vården – alla skyllde på varandra.

– När jag var 31 år fick jag hjälp av en tidigare lärare att bli inskriven på habiliteringen och få beslut om LSS-insatser. Det hade varit väldigt jobbigt, men då började det släppa. Nu trivs jag både på mitt boende och på jobbet. Här på dagliga verksamheten är tempot lugnt och på mina villkor.

Information är alltför ofta svår att förstå

Gruppen kämpar för att det ska finnas begriplig information i både bild och lättläst text. Använd inte så svåra ord! uppmanar de.

Broschyren ”Om det blir krig” är ett aktuellt exempel på svårläst information.

– För mig som är dyslektiker flyttar alla bokstäver på sig och det blir svårt att förstå, säger Robin.

Kommunens egen webbsida får också kritik. Här finns stora brister i informationen. Hur får man kunskap om vad man behöver veta om man flyttar till ett gruppboende? Eller om man ska börja på daglig verksamhet?

– Det är inte lätt att hitta det man söker, till exempel information om handikappföreningar i kommunen, säger Tina.

– Vi har påpekat att det behövs fler sökord på kommunens webb, för att det ska vara enklare att hitta information om daglig verksamhet, gruppboende och LSS. Nu har det blivit lite bättre, säger Robin.

Men det räcker inte. Tina slåss för alla de som inte har tillgång till dator eller internet.

– Man förutsätter att alla har internet, men så är det inte, säger Tina. Jag får gå till biblioteket för att försöka få hjälp, men det är inte lätt. Även där behövs bredare kunskap om hur man ger rätt stöd. Det är inte bara jag som har problem utan även äldre och invandrare. Många säger att ”det hittar man på nätet”. Nej, alla har inte internet, det är inte alls självklart!

Nya uppgifter växer fram

Det finns stora behov som daglig verksamhet kan hjälpa till med – om bara viljan och fantasin finns.

– Vi som arbetar i gruppen Vikingen har kört igång sociala aktiviteter med äldre, berättar Tina.

– Vi började i januari och har fått mycket beröm. Det behöver utvidgas till fler äldreboenden, i andra orter i kommunen. Vi är 4-5 personer, och en handledare i bakgrunden, som en länk mellan oss och äldreomsorgspersonalen. Vi har socialt umgänge, går promenader, vattnar blommor, följer med till gudstjänster. Det är sådant som den vanliga personalen inte har tid med.

– Nu har vi kommit på att vi även skulle kunna köra bingo, läsa tidningen och ha sångstund, säger Tina.

Kritik mot arbetsgivare

Fördomar hos arbetsgivare sätter många gånger stopp för höga ambitioner hos jobbsugna personer med funktionsnedsättning.

– Företagen är alltför motvilliga till samarbete med oss inom daglig verksamhet. Trots att de kan ta in medarbetare gratis eller kanske med lönebidrag är de rädda för att det tar för lång tid att jobba med personer med funktionsnedsättningar, säger Robin.