Fem nya expertsvar om assistans, korttids och merkostnader

EXPERTSVAR. Juristen Linda Bergstrand på Altius Advokatbyrå har samlat fem av sommarens frågor från funkisföräldrar. Här kommer hennes svar.

Min son rymde – vad händer efter lex Sarah-anmälan?

FRÅGA: Min son är beviljad ett korttidsboende via kommunen. När sonen var med personalen på lekplats rymde han, men som tur var hittades han snabbt och ingen olycka inträffade. Verksamhetschefen informerade om att de skulle göra en lex Sarah-anmälan på händelsen, men jag har inte fått någon mer information.

Jag undrar vad lex Sarah-anmälan innebär? Måste jag som mamma göra något med anmälan? Ska jag också göra en lex Sarah-anmälan? Kan lex Sarah-anmälan innebära att min son inte får gå kvar på korttidsboendet? Korttidsboendet är bra och vi får verkligen den avlastningen som vi behöver därför är vi rädda för att missa platsen på grund av händelsen.

SVAR: Först och främst – vilken tur att din son kom till rätta och inte kom till skada.

Alla som arbetar i en verksamhet som drivs enligt SoL, socialtjänstlagen, eller LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, har en skyldighet att anmäla missförhållanden och risker för missförhållanden. (Läs om detta i 14 kap. 3 § SoL och 24 b § LSS.)

Den som driver verksamhet enligt SoL eller LSS har därefter en skyldighet att dokumentera, utreda och avhjälpa missförhållandet eller risken för missförhållandet. Detta ska göras utan dröjsmål. (Se 14 kap. 6 § SoL och 24 e § LSS.)

Om missförhållandet eller risken för missförhållandet är allvarligt ska det dessutom anmälas till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (Se 14 kap. 7 § SoL och 24 f § LSS.)

Att din son kunde rymma, trots att verksamheten har personal som ska förhindra det, är synnerligen allvarligt och korttidsboendet har därför gjort helt rätt som gjort en Lex Sarah-anmälan. Du som privatperson har ingen skyldighet eller möjlighet att själv göra en Lex Sarah-anmälan.

Din son är beviljad korttidsvistelse, vilket är en insats som han är i behov av. Den insatsen kan inte dras in för att han rymde därifrån. Anmälan och utredningen ska självklart inte gå ut över din son. Syftet med en lex Sarah-anmälan och påföljande utredning är att verksamheten ska utvecklas och att missförhållanden ska rättas till. Det är viktigt att komma till rätta med brister i verksamheten och att förhindra att liknande händelser inträffar igen.

Vi har omvårdnadsbidrag – men hur får vi ersättning för alla kostnader?

FRÅGA: Vi är beviljade halvt omvårdnadsbidrag av Försäkringskassan. Som jag har förstått det gäller omvårdnadsbidraget bara själva hjälpen vi ger vårt barn, och inte alla våra kostnader som vi har på grund av barnets funktionsnedsättning, stämmer det?

Om vi vill ansöka om ersättning för alla våra kostnader kopplade till vårt barns funktionsnedsättning, hur gör vi då, och vad kan vi få ersatt? Hur kan vi bevisa våra kostnader?

SVAR: Du har helt rätt i att omvårdnadsbidrag endast är en ersättning för att täcka det omvårdnads- och tillsynsbehov som barnet har.

Merkostnadsersättning är en ersättning för att täcka merkostnader som är relaterade till barnets funktionsnedsättning. Det ska vara kostnader utöver de som är vanliga för barn i samma ålder utan funktionsnedsättning. Merkostnader kan vara engångskostnader eller återkommande kostnader. Exempel på vanliga merkostnader är mediciner, specialkost, slitage av kläder, ökad tvätt, resor med egen bil om barnet inte kan åka kollektivt, kostnader för hyra eller köpa hjälpmedel, m.m.

Kostnaden behöver vara styrkt genom till exempel läkarintyg och intyg från arbetsterapeut, dietist eller liknande.

Ansökan om merkostnadsersättning skickas till Försäkringskassan. År 2023 kan man få mellan 1 313 och 3 063 kronor per månad, beroende på hur stora merkostnaderna är. För att nå upp till lägsta nivån av merkostnadsersättning behöver Försäkringskassan godkänna merkostnader om minst 13 125 kronor per år.

LÄS ÄVEN: Guide: Merkostnadsersättning för barn och vuxna

Vår dotter förlorar korttids när hon fyller 19, vad kan vi göra?

FRÅGA: Vårt barn är beviljat assistansersättning samt korttidsboende varannan helg. Korttidsboendet är en viktig avlastning för oss andra i familjen för att vi ska kunna återhämta oss och få en paus i vardagen som annars styrs av vårt barns funktionsnedsättning.

Vi hade ett möte med LSS-handläggaren som informerade om att vi när vårt barn nu fyllt 18 år inte längre har rätt till korttidsboende. Vi blev förtvivlade och förvånande av denna information, men har efter kontakt med andra föräldrar förstått att det är ganska vanligt i många kommuner.

Enligt LSS-handläggaren får vi ha kvar platsen på nåder tills dottern fyller 19 år, därefter avslutas insatsen. Vi tror att det beror på att det korttids som dottern är på är för barn upp till 18 år. Vad ska vi göra? Vad kan vi kräva? Visst borde det finnas korttidsboende även för personer som fyllt 18 år? Kan detta påverka dotterns assistans?

SVAR: Insatsen finns i LSS 9 § och heter korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Av lagen framgår att det inte finns något krav på att man ska vara barn för att beviljas den insatsen.

I förarbetena till LSS uttalas att syftet med insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet är dels att den funktionshindrade personen ska erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga därigenom kan beredas avlösning i omvårdnadsarbetet (se proposition 1992/93:159 sidan 178).

Avgörande för om en rätt till insatsen föreligger är om det finns ett behov av insatsen och det behovet inte tillgodoses på annat sätt. Prövningen ska grundas på en bedömning i det enskilda fallet och med beaktande av individuella förhållanden. Detta framgår av rättspraxis (se bland annat RÅ 2006 ref. 66, HFD 2013 ref. 70 och HFD 2018 ref. 20).

Vad händer när kommunens beslut om assistans går ut?

FRÅGA: Vi har efter många månaders väntan äntligen fått ett beslut om personlig assistans för vår son. Beslutet är från kommunen och det står att det gäller till och med den 31 juli 2024. Vad händer sen efter det datumet? Har sonen då inte längre någon assistans?

SVAR: Det är mycket vanligt att kommuner tidsbegränsar beslut om personlig assistans. Innan beslutet upphör ska ni ansöka om fortsatt rätt till personlig assistans för er son. Till den nya ansökan bör ni bifoga nya medicinska underlag (till exempel läkarutlåtande och ADL-bedömning från arbetsterapeut) för att styrka att behovet kvarstår eller styrka eventuella förändringar i funktionsnedsättning och hjälpbehov.

Kommunen kommer att göra en ny utredning och fatta ett nytt beslut. Det är viktigt att veta att kommunen gör en ny, förutsättningslös prövning, vilket kan innebära att sonen kan beviljas samma antal timmar, fler timmar eller färre timmar. Skulle kommunen bedöma att behovet är mindre än vid föregående prövning, trots att funktionsnedsättningen inte förbättrats och hjälpbehovet inte minskat (vilket ibland händer), rekommenderar jag er att ta kontakt med ett juridiskt ombud för hjälp med att överklaga beslutet.

Vi har fått tips om att söka assistans. Vad ska vi tänka på?

FRÅGA: Vi har fått tips från kuratorn på habiliteringen att ansöka om personlig assistans. Vad ska vi göra, och vilka intyg behöver vi?

SVAR: Det är mycket att tänka på vid ansökan om personlig assistans. Känner man sig osäker kan man alltid anlita ett juridiskt ombud som stöd i ansökningsprocessen. Men så här kan processen beskrivas steg för steg:

Man kan ansökan om personlig assistans både hos kommunen och Försäkringskassan. Man måste vara yngre än 66 år vid ansökningstillfället.
För att beviljas personlig assistans måste personen som ansöker tillhöra en av de tre personkretsarna enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Personkrets 1 är personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2 är personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder. Personkrets 3 är personer med andra funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande.
Funktionsnedsättningarna ska vara varaktiga och orsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.
För att styrka att man tillhör personkretsen krävs ett läkarutlåtande. Be läkaren använda formuläret ”Läkarutlåtande för assistansersättning”. Det finns på Försäkringskassans hemsida.
När det står klart att personen ifråga tillhör en av personkretsarna så behöver hen bevisa att hen behöver hjälp med något eller några av de grundläggande behoven. Med grundläggande behov menas andning, personlig hygien, måltider, av- och påklädning, kommunikation med andra, förebyggande stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning eller löpande stöd på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär fara för den enskildes liv eller risk för dennes fysiska hälsa.
När myndigheterna gör sina utredningar kommer handläggaren att ställa väldigt många frågor om hjälpbehovet och vilken tid varje enskilt moment tar. Därför är det bra att ha specificerat alla moment som sker under ett dygn och uppskattat tiden för detta, så att man är väl förberedd vid utredningen.
För att ha rätt till personlig assistans från kommunen krävs det att de grundläggande behoven uppgår till cirka 7 timmar per vecka. För att ha rätt till assistansersättning från Försäkringskassan krävs det att de grundläggande behoven uppgår till minst 20 timmar per vecka.
Om myndigheten kommer fram till att de grundläggande behoven är tillräckligt omfattande kommer personen ifråga även att beviljas assistans för övriga hjälpbehov som uppstår i vardagen, exempelvis för fritidsaktiviteter, vårdbesök, förflyttningar, hushållsarbete och handling. Assistans beviljas för sådana insatser som den enskilde gör tillsammans med assistenten.
För att styrka hjälpbehovet kan det vara bra med ett ADL-intyg (ADL = aktiviteter i dagliga livet). Det är en arbetsterapeut som skriver ett sådant intyg. Det kan också vara bra med andra intyg, till exempel intyg om träning från fysioterapeut samt uppgifter från förskola, skola eller daglig verksamhet om hur behovet ser ut där.
Om personen ifråga har hjälpbehov som gränsar till sjukvård, men som inte är en delegerad insats från sjukvården behövs ett intyg som styrker att hjälpbehovet är egenvård, ett egenvårdsintyg. Om det inte finns ett egenvårdintyg utgår myndigheterna från att hjälpbehovet är sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. Assistans kan inte beviljas för sjukvårdande insatser. Detta kan till exempel gälla behov av hjälp med sondmatning, rengöring av PEG/knapp, tracheostomi, ortoser och ordinerad träning.
Vid behov av dubbel assistans, till exempel i samband med förflyttningar, krävs ett bostadsanpassningsbeslut och en hjälpmedelsförteckning. Det krävs också ett intyg som styrker behovet av två assistenter samtidigt.