God man och förvaltare – en guide för dig och anhöriga

Vad innebär det att få god man eller förvaltare? Den här guiden vänder sig till dig som behöver stöd, och till dig som är anhörig.

Här får du en överblick över alternativen, ansökan, rättigheter och ansvar, arvode och möjligheten till merkostnadsersättning.

Du får också veta vad du kan göra om stödet inte fungerar eller om ni inte är överens.

LÄS MER:
Juristen tipsar: Så blir god man ett stöd som funkar
De senaste artiklarna om god man

God man och förvaltare – skillnader och alternativ

God man och förvaltare är stöd för vuxna som behöver hjälp med ekonomiska eller personliga angelägenheter. Förvaltarskap är betydligt mer ingripande. Innan sådana lösningar används ska mindre ingripande alternativ övervägas.

Vad är en god man?

En god man kan förordnas när en vuxen behöver hjälp på grund av exempelvis funktionsnedsättning eller sjukdom. Uppdraget kan omfatta ekonomiska och personliga frågor. Det kan begränsas till det som behövs. Den enskilde behåller sin rätt att själv ingå avtal och fatta beslut. Godmanskap bygger normalt på samtycke.

Praktisk hjälp med daglig omsorg, följa med till vårdbesök eller handla åt personen ingår normalt inte i uppdraget. Uppgiften är i stället att se till att rätt stöd och insatser finns.

Vad är en förvaltare?

En förvaltare kan bli aktuell när god man eller annat, mindre ingripande stöd inte räcker. Förvaltarskap kan beslutas utan samtycke. Inom de delar som omfattas av förordnandet har förvaltaren rådighet, och den enskilde kan normalt inte själv rättshandla där utan förvaltarens samtycke. Uppdraget ska avgränsas. Vissa mycket personliga frågor, exempelvis äktenskap och testamente, får förvaltaren inte besluta om.

När kan andra alternativ räcka?

• Vanlig fullmakt: kan räcka när personen själv kan ge någon behörighet att hjälpa till med angivna frågor.
• Framtidsfullmakt: skrivs i förväg av en person som har förmåga att sköta sina angelägenheter. Den kan gälla ekonomiska och personliga frågor senare, när personen varaktigt och i huvudsak inte längre kan hantera dem. Den måste vara skriftlig och bevittnas av två personer. Den omfattar inte hälso- och sjukvårdsåtgärder.
• Anhörigbehörighet: uppkommer utan fullmakt när en vuxen uppenbart inte längre kan hantera sina ekonomiska frågor. Den gäller bara ordinära rättshandlingar i den dagliga livsföringen och följer en lagstadgad turordning mellan anhöriga. Behörigheten gäller inte samma frågor som redan omfattas av god man, förvaltare eller framtidsfullmaktshavare.

LÄS ÄVEN:
Juristen tipsar: Så blir god man ett stöd som funkar

 

Huvudman

Huvudman är den person som en god man eller förvaltare hjälper och företräder. Det är alltså den enskilde, inte den gode mannen eller förvaltaren.

Huvudmannens pengar, egendom, rättigheter och personliga frågor är fortfarande huvudmannens. Den gode mannen eller förvaltaren ska agera för huvudmannens räkning och inom ramen för sitt förordnande. De ska beakta huvudmannens vilja eller förmodade inställning och handla på det sätt som bäst gagnar huvudmannen.

Ordet innebär inte att huvudmannen är chef över den gode mannen. Men uppdraget finns för huvudmannens skull och ska anpassas efter huvudmannens behov.

Vid godmanskap behåller huvudmannen normalt rätten att själv ingå avtal och fatta beslut. Den gode mannen behöver normalt huvudmannens samtycke till rättshandlingar.

Vid förvaltarskap har förvaltaren ensam rätt att bestämma (rådighet) i de frågor som uppdraget omfattar. Huvudmannen har då inte samma möjlighet att själv rättshandla (till exempel skriva under avtal, köpa, sälja eller ge bort något). Personen kan normalt inte själv ingå avtal eller göra andra juridiskt bindande handlingar inom uppdraget utan förvaltarens samtycke.

 

Vad är förmyndare, och vad skiljer det från god man och förvaltare?

En förmyndare är den som företräder ett barn i ekonomiska frågor och förvaltar barnets tillgångar. Föräldrar som båda är vårdnadshavare är förmyndare båda två, med vissa undantag. Har barnet en vårdnadshavare, är den personen normalt ensam förmyndare.

Det är viktigt att skilja förmynderskap från vårdnad. Vårdnad gäller barnets personliga förhållanden, exempelvis omsorg och vardagliga beslut.
Förmynderskap gäller främst barnets pengar, egendom och rättsliga frågor kopplade till tillgångarna. En förmyndare företräder alltså inte automatiskt barnet i personliga frågor.

Skillnaden mot god man och förvaltare

God man är oftast stöd för en vuxen som behöver hjälp med ekonomiska eller personliga angelägenheter. Den vuxne behåller normalt rätten att själv fatta beslut och ingå avtal. God man kan också utses tillfälligt för ett barn, exempelvis om en förmyndare inte kan agera eller om det finns en intressekonflikt.

Förvaltare gäller vuxna och är mer ingripande. Förvaltaren har ensam rätt att bestämma inom de delar som förvaltaruppdraget omfattar.

Förmyndare gäller i första hand barn och handlar främst om barnets ekonomi. En särskilt förordnad eller tillfällig vårdnadshavare blir normalt också förmyndare.

Överförmyndaren

Alla tre är ställföreträdare och står under överförmyndarens tillsyn. Överförmyndaren finns i kommunen. Det kan vara en enskild överförmyndare, en överförmyndarnämnd eller en gemensam nämnd för flera kommuner. För kontakt, sök på din kommuns webbplats efter ”överförmyndare” eller ”överförmyndarnämnd”, eller ring kommunens växel.

 

Ansöka om god man eller förvaltare

För att ansöka om god man till en vuxen är första steget normalt att kontakta överförmyndaren i den kommun där personen är folkbokförd. Förvaltarskap prövas av tingsrätten; överförmyndaren kan utreda frågan och ansöka hos rätten.

Vem kan ansöka?

Den enskilde kan ansöka från 16 års ålder. Make, sambo och närmaste släktingar kan också ansöka. En förälder till ett vuxet barn hör normalt till den kretsen. En framtidsfullmaktshavare kan också ansöka.

Även den som inte själv kan ansöka kan kontakta överförmyndaren och beskriva ett behov. Överförmyndaren ska då, när det finns anledning, självmant pröva frågan om godmanskap.

Vad behöver utredas?

Man behöver beskriva vilket stöd som behövs, och inom vilka frågor: ekonomi, kontakter med myndigheter eller personliga angelägenheter. Den enskilde ska få möjlighet att yttra sig. Myndigheten kan också hämta in yttranden från exempelvis vård, socialtjänst och närstående.

Läkarintyg eller liknande utredning krävs alltid före ett beslut om förvaltarskap. Det krävs också vid godmanskap när den enskilde inte har lämnat samtycke.

Hur lång tid tar det?

Hur lång tid det tar beror bland annat på utredningen, yttranden och om en lämplig ställföreträdare kan hittas.

Om personen behöver omedelbar hjälp att ta hand om sina ekonomiska eller personliga frågor, eller om ett dröjsmål tydligt riskerar person eller egendom, kan rätten besluta om ett tillfälligt godmanskap eller förvaltarskap medan ärendet utreds. Överförmyndaren kan i vissa godmanskapsärenden fatta ett sådant tillfälligt beslut.

 

Samtycke och självbestämmande

God man bygger normalt på frivillighet, medan förvaltarskap kan beslutas även om personen säger nej. Båda uppdragen ska vara begränsade till det som står i beslutet.

Kan jag få god man mot min vilja?

Normalt nej. Godmanskap kräver samtycke om personen kan ge uttryck för sin mening. Om personens tillstånd gör att det inte går att hämta in hens vilja, kan godmanskap ändå anordnas. Personen ska så långt möjligt få yttra sig i ärendet.

Om personen senare kan ge uttryck för sin vilja, och inte längre vill ha god man, ska godmanskapet upphöra.

Kan jag få förvaltare mot min vilja?

Ja, men bara om lagens strängare krav är uppfyllda. Förvaltarskap får inte användas om god man eller något annat mindre ingripande stöd räcker.

Vad får en god man bestämma?

En god man får företräda personen i de ekonomiska och personliga frågor som omfattas av förordnandet. Men personen behåller sin rätt att själv använda sina pengar och ingå avtal. Den gode mannen behöver normalt personens samtycke till rättshandlingar.

Vad får en förvaltare bestämma?

En förvaltare har ensam rätt att bestämma inom de delar som förvaltaruppdraget omfattar. Där kan den enskilde normalt inte själv ingå avtal utan förvaltarens samtycke. Personen har dock som huvudregel kvar rätten att ingå arbetsavtal och använda inkomster från eget arbete. Uppdraget kan också vara begränsat till viss egendom eller en viss fråga.

Varken god man eller förvaltare får besluta om exempelvis äktenskap, bekräftelse av faderskap eller testamente. De ska beakta personens vilja, eller förmodade inställning, och handla för personens bästa.

 

Vad hjälper en god man eller förvaltare till med?

En god man eller förvaltare hjälper till med de frågor som står i förordnandet. Uppdraget kan vara brett eller begränsat till en viss fråga.

Sedan 1 juli 2026 beskriver lagen uppdraget som ekonomiska och personliga angelägenheter.

För äldre beslut används orden bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person.

• Bevaka rätt betyder att företräda personen i frågor inom uppdraget. Det kan exempelvis handla om att ansöka om stöd, bestrida felaktiga räkningar, förhandla om avbetalning eller föra personens talan.
• Förvalta egendom gäller ekonomin: ta hand om inkomster, betala räkningar, se till att egendom är försäkrad och att myndigheter har rätt uppgifter för utbetalningar.
• Sörja för person betyder att bevaka att personen har exempelvis lämpligt boende, hemtjänst, kontaktperson eller andra stödinsatser. Det kan också innebära kontakter med vård och omsorg.

Praktisk hjälp och omsorg, som att handla eller följa med som ledsagare till vården, ingår normalt inte i uppdraget. Den som ändå utför sådana uppgifter kan inte räkna med godmansarvode för dem.

I vårdfrågor innebär uppdraget alltså framför allt att hjälpa till i kontakterna och bevaka stödbehov. Det innebär inte i sig en generell rätt att fatta medicinska beslut.

Det finns ingen bestämd regel om antal besök eller samtal. God man och förvaltare ska dock löpande hålla personen informerad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl att låta bli, och ska höra personen i viktiga frågor när det är lämpligt.

 

Välja god man – och vara god man åt en anhörig

En anhörig kan bli god man eller förvaltare. Det är överförmyndaren som kontrollerar lämpligheten och sedan beslutar eller lämnar förslag i ärendet. Att vara anhörig ger inte automatiskt rätt till uppdraget.

Får jag välja vem som blir min gode man?

Du får föreslå en person. Om personen vill åta sig uppdraget och bedöms vara lämplig, ska personen förordnas. Det gäller både god man och förvaltare.

Vilka krav ställs?

Den som utses ska vara rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig. Överförmyndaren ska kontrollera lämpligheten i den utsträckning som behövs. En person som är under 18 år eller själv har förvaltare kan inte utses.

En lagregel om introduktionsutbildning för gode män och förvaltare träder i kraft den 1 januari 2028. Övergångsregler säger att tidigare förordnade gode män och förvaltare ska genomgå utbildningen senast den 31 december 2028.

Vad innebär ansvaret?

Uppdraget är personligt. Den som blir god man ska hålla den enskilde informerad, lyssna i viktiga frågor när det är lämpligt, hålla den enskildes pengar skilda från sina egna och lämna de uppgifter och handlingar som överförmyndaren begär. Uppdraget står under överförmyndarens tillsyn.

Om intressena krockar

En god man eller förvaltare får inte företräda den enskilde i en rättshandling eller rättegång där företrädaren själv, dennes make/sambo eller någon annan som hen företräder har motstående intresse. Då kan en särskild god man behöva utses för just den frågan.

 

Anhörigas roll och rätt till insyn

Som anhörig kan du vara ett viktigt stöd, men du får inte automatiskt företräda en vuxen person eller bestämma i personens ställe. Den enskildes vilja och integritet ska vara utgångspunkten.

Vad kan jag hjälpa till med som anhörig?

Du kan till exempel hjälpa personen att förstå information, förmedla vad personen vill och hålla kontakt med den gode mannen eller förvaltaren. En anhörig kan ofta underlätta kommunikationen, men uppdraget och besluten ligger hos den som har behörighet.

Behöver jag fullmakt?

Ja, normalt behövs en fullmakt eller annan rättslig behörighet för att företräda en vuxen i ekonomiska eller rättsliga frågor.

Anhörigbehörighet är ett undantag: den kan ge en anhörig rätt att hjälpa en vuxen med vissa vardagliga ekonomiska frågor, utan fullmakt och utan beslut från domstol eller överförmyndare. Den kan gälla när det är uppenbart att personen, på grund av exempelvis sjukdom eller försvagat hälsotillstånd, inte längre kan sköta sina ekonomiska angelägenheter. Behörigheten omfattar bara ordinära rättshandlingar med anknytning till den dagliga livsföringen. Den är alltså mer begränsad än godmanskap. Anhörigbehörigheten gäller bara om personen förlorade förmågan att hantera sin ekonomi efter att ha fyllt 18 år.

Vilken insyn kan anhöriga få?

Make, sambo och närmaste släktingar har som utgångspunkt rätt att få del av handlingar hos överförmyndaren som rör ställföreträdarskapet, till exempel redovisningshandlingar som årsräkningar. Utlämnande kan nekas om det finns särskilda skäl med hänsyn till den enskildes intressen.

Det finns ingen generell rätt att få löpande information direkt från ställföreträdaren. Make eller sambo ska dock höras i viktiga frågor när det är lämpligt.

 

Vad kostar god man eller förvaltare?

Det finns inget fast pris för god man eller förvaltare. Arvodet ska vara ”skäligt”. Överförmyndaren beslutar om arvode, kostnadsersättning och vem som ska betala. Bedömningen görs utifrån uppdragets omfattning och de insatser som faktiskt har gjorts.

• Arvode är ersättning för själva uppdraget.
• Kostnadsersättning är ersättning för utgifter som varit skäligen motiverade, till exempel mindre kostnader för porto, administration eller kortare resor. Utan underlag kan sådan ersättning som mest vara 2 procent av prisbasbeloppet per år. För ersättning över schablonbeloppet behöver utgifterna styrkas.

Vem betalar?

Den enskilde ska själv betala om hens beräknade inkomst under uppdragsåret överstiger 2,65 prisbasbelopp, eller tillgångarna överstiger 2 prisbasbelopp. (Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor.)

Att en gräns överskrids betyder inte automatiskt att den enskilde ska betala hela beloppet. Överförmyndaren bestämmer omfattningen. Det finns också ett undantag när det finns särskilda skäl för en annan lösning.

Om den enskilde har för låg inkomst och låga tillgångar blir det kommunen som betalar. Om den enskilde har besparingar eller andra tillgångar kan det trots låg inkomst bli den enskilde som har betalningsansvar.

Anhöriga är inte automatiskt betalningsansvariga. Betalningsansvaret ligger i stället på den enskilde, i vissa dödsboärenden på dödsboet, eller på kommunen.

Överförmyndaren bestämmer även när ersättningen ska betalas. För långvariga uppdrag har årsvis betalning varit vanlig, men det är inte en bindande regel.

Ett arvodesbeslut från överförmyndaren kan överklagas till tingsrätten.

 

Merkostnadsersättning för arvode till god man eller förvaltare

Arvode till god man eller förvaltare kan räknas som merkostnad som kan ersättas av Försäkringkassan. Man får inte automatiskt merkostnadsersättning för hela arvodet. Försäkringskassan bedömer vad som kan godtas.

Vilka villkor gäller, och behövs arvodesbeslut?

Enligt Försäkringskassans vägledning finns bland annat följande villkor för merkostnadsersättning:

• Personen måste själv vara betalningsskyldig. Ett beslut om god man räcker inte. Det behövs ett arvodesbeslut från överförmyndaren som visar belopp och betalningsansvar.
• Återkommande kostnader bedöms särskilt. För att behandla arvodet som årligen återkommande krävs minst ett arvodesbeslut och den enskilde ska som utgångspunkt ha fått en kostnad för minst ett helt år. Försäkringskassan bedömer också om betalningsförmågan och behovet av god man eller förvaltare väntas finnas kvar.
• Övriga villkor för merkostnadsersättning måste också vara uppfyllda. Funktionsnedsättningen ska kunna antas bestå i minst ett år. Kostnaderna ska bero på funktionsnedsättningen, vara rimliga och betalas av personen själv. Det finns också åldersvillkor som hänvisar till riktåldern för pension.
• Den del av arvodet som godtas som merkostnad räknas samman med personens andra godtagna merkostnader under en tolvmånadersperiod. För att beviljas merkostnadsersättning måste de totala merkostnaderna uppgå till minst 25 procent av prisbasbeloppet.

Hur ansöker jag och vilka underlag behövs?

Ansökan görs skriftligen till Försäkringskassan. Läkarutlåtande ska bifogas, om det inte finns särskilda skäl emot det. Samla ihop information om detta:

• arvodesbeslut som visar belopp, period och betalningsansvar,
• registerutdrag från överförmyndaren som visar uppdragets omfattning,
• uppgifter om när kostnaden ska betalas och om den väntas återkomma,
• en sammanställning av andra merkostnader som personen vill få prövade.

Täcker ersättningen hela arvodet?

Nej, inte nödvändigtvis. Skilj mellan hela arvodet, den del som godtas som merkostnad och den ersättning som betalas ut. Ersättningen följer nivåerna för de sammanlagda merkostnaderna – den är inte en återbetalning av arvodesräkningen krona för krona.

Vem kan hjälpa till att ansöka?

En god man eller förvaltare kan underteckna ansökan om det ingår i uppdraget. Be Försäkringskassan om vägledning om ansökan och vilket underlag som behöver kompletteras.

Vad gör jag vid avslag?

Be Försäkringskassan förklara vilka kostnader eller villkor som inte har godtagits och hur du går vidare om du anser att beslutet är fel. En skriftlig begäran om omprövning ska normalt ha kommit in inom två månader från den dag personen tog del av beslutet. Omprövningsbeslutet kan sedan överklagas till förvaltningsrätten, via Försäkringskassan. Följ anvisningarna i beslutet.

 

 

Problem, klagomål och byte

Om en god man eller förvaltare inte sköter uppdraget bör du kontakta överförmyndaren eller överförmyndarnämnden i den enskildes kommun. Det är överförmyndaren som utövar tillsyn och kan begära handlingar och upplysningar från ställföreträdaren.

En god man eller förvaltare ska entledigas, alltså skiljas från uppdraget, om personen missbrukar eller försummar uppdraget, får ekonomiska problem som gör personen olämplig eller av annan anledning inte längre är lämplig. Om ett dröjsmål kan innebära fara för den enskilde kan överförmyndaren tillfälligt skilja personen från uppdraget medan frågan utreds.

Den enskilde själv, från 16 års ålder, samt make, sambo och närmaste släktingar kan ansöka om entledigande. Överförmyndaren kan också ta upp frågan på eget initiativ.

Om pengar saknas, eller verkar ha använts fel, bör du särskilt be överförmyndaren att granska förvaltningen. En ställföreträdare som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar skada kan bli skyldig att ersätta den enskilde.

Ett byte är inte automatiskt, men överförmyndaren ska pröva uppgifterna och bedöma om den nuvarande ställföreträdaren kan vara kvar eller om en ny behövs.

 

Ändra eller avsluta godmanskap och förvaltarskap

Godmanskap och förvaltarskap ska upphöra när de inte längre behövs. Uppdragets omfattning kan också ändras om behovet har minskat eller ökat.

Avsluta godmanskap

Ett godmanskap enligt 11 kap. 4 § ska upphöra om personen kan lämna samtycke och inte längre samtycker. Frågan ska normalt tas upp hos överförmyndaren. Om någon med rätt att initiera ärendet motsätter sig att det upphör, eller om överförmyndaren bedömer att det inte bör upphöra, ska frågan avgöras av tingsrätten.

Avsluta förvaltarskap

Förvaltarskap upphör om det inte längre behövs. Det är tingsrätten som beslutar om upphörandet.

Begränsa eller utöka uppdraget

Ett uppdrag kan ändras, till exempel begränsas till ekonomiska frågor eller utökas om nya behov uppstår. Överförmyndaren prövar normalt ändringar av godmanskap. Tingsrätten prövar ändringar av förvaltarskap. Den enskilde ska få möjlighet att yttra sig om det kan ske.

Den enskilde från 16 års ålder, make, sambo, närmaste släktingar och framtidsfullmaktshavare kan ansöka. Den gode mannen eller förvaltaren kan också ansöka i vissa frågor. Överförmyndarens beslut överklagas till tingsrätten. Domstolsbeslut kan överklagas av den som har rätt att ansöka i saken.

 

När man inte är överens

Behövs god man eller förvaltare över huvud taget?

God man eller förvaltare ska inte användas om personen kan få tillräcklig hjälp på ett mindre ingripande och praktiskt fungerande sätt. Det kan vara stöd från socialtjänsten, en vanlig fullmakt, en framtidsfullmakt som har trätt i kraft, anhörigbehörighet eller hjälp från anhöriga och vänner. Alternativet måste dock faktiskt täcka personens hjälpbehov.

Vems vilja och samtycke har betydelse?

Den enskildes vilja är central. Godmanskap kräver samtycke om personen kan uttrycka sin mening. Säger personen nej till godmanskap och kan lämna samtycke, ska godmanskap normalt inte anordnas. Att anhöriga vill hjälpa till räcker inte i sig för att ta över personens beslut eller ordna en fullmakt mot hens vilja.

Förvaltarskap är mer ingripande och kan beslutas utan samtycke, men bara om lagens strängare förutsättningar är uppfyllda och mindre ingripande stöd inte räcker.

Vem fattar beslut?

Överförmyndaren prövar normalt frågan om godmanskap. Om den enskilde, make, sambo, närmaste släktingar eller framtidsfullmaktshavare motsätter sig det, ska ärendet lämnas till tingsrätten. Förvaltarskap prövas av tingsrätten.

Vilka underlag behövs?

Den enskilde ska få möjlighet att yttra sig. Yttranden kan hämtas in från exempelvis make/sambo, barn, vårdinrättning, socialtjänst och regionens omsorgsverksamhet. Läkarintyg eller likvärdig utredning krävs alltid för förvaltarskap och vid godmanskap utan samtycke.

Vart vänder man sig?

Kontakta kommunens överförmyndare för en prövning av godmanskap, frågor om mindre ingripande alternativ eller klagomål på en befintlig ställföreträdare. Socialtjänstens stödinsatser kan också vara ett alternativ till ställföreträdarskap.

Överklagande

Överförmyndarens beslut överklagas till tingsrätten. Ett beslut från tingsrätten kan överklagas av den som beslutet särskilt rör och av den som har rätt att ansöka i saken.

 

Vilka är de viktigaste förändringarna i nya lagstiftningen 2026?

De viktigaste förändringarna för enskilda är att den egna viljan, insynen och kontrollen av gode män och förvaltare har stärkts.

De flesta ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2026. Ärenden som inleddes vid tingsrätten före den 1 juli 2026 handläggs enligt äldre regler.

• Den enskildes vilja ska väga tydligare. Företrädaren ska beakta personens vilja eller, om den inte går att få fram, personens förmodade inställning. Uppdraget ska alltid utföras på det sätt som bäst gagnar den enskilde.
• Löpande information. God man och förvaltare ska löpande informera den enskilde om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det.
• Pengar får användas för välbefinnande. Regeln tydliggör att personens egna pengar, i skälig omfattning, får användas inte bara för uppehälle utan också för nytta och välbefinnande, till exempel sådant personen har glädje av.
• Mer insyn och tillsyn. Företrädaren ska lämna en årsberättelse om hur uppdraget har skötts. Överförmyndaren kan begära både upplysningar och handlingar och ska granska hela uppdraget, inte bara ekonomin.
• Starkare skydd vid misstänkt brott. Överförmyndaren ska omedelbart anmäla misstanke om brott mot den enskilde som har samband med uppdraget, när lagens villkor är uppfyllda.
• Bättre skydd för känsliga uppgifter. Anhörigas rätt att se handlingar kan begränsas om det finns särskilda skäl med hänsyn till den enskildes intressen.

En obligatorisk utbildning för nya gode män och förvaltare är beslutad att börja gälla först den 1 januari 2028. Enligt övergångsregler ska tidigare förordnade gode män och förvaltare genomgå utbildningen senast 31 december 2028.

 

Vilka är de viktigaste skydden för enskilda mot ställföreträdare som har brister?

De viktigaste skydden är insyn, kontroll, möjlighet att byta ut företrädaren och ansvar om skada uppstår. Detta gäller främst förordnade förmyndare, gode män och förvaltare.

Uppdraget har gränser. Företrädaren ska agera omsorgsfullt, beakta den enskildes vilja eller förmodade inställning och handla för den enskildes bästa. Vissa mycket personliga frågor, till exempel att skriva testamente eller gifta sig, får en god man eller förvaltare inte besluta om.

Ekonomin ska hållas isär och redovisas. Den enskildes pengar får inte blandas ihop med företrädarens egna. Företrädaren ska föra räkenskaper och, när ekonomin ingår i uppdraget, lämna årsräkning på heder och samvete.

Överförmyndaren utövar tillsyn. Myndigheten kan begära handlingar och upplysningar. Den enskilde har också rätt att få se handlingar om ställföreträdarskapet som finns hos överförmyndaren.

Olämpliga företrädare ska kunna skiljas från uppdraget. Vid missbruk, försummelse, ekonomiska problem eller annan olämplighet ska en god man eller förvaltare entledigas. Om det är brådskande kan personen tillfälligt skiljas från uppdraget för att skydda den enskilde.

Skada och brott kan få följder. Företrädaren kan bli skadeståndsskyldig vid uppsåt eller vårdslöshet. Överförmyndaren ska anmäla misstänkta brott mot den enskilde när lagens villkor är uppfyllda.

Vid oro kan man lämna konkreta uppgifter till överförmyndaren och begära granskning eller byte.

 

Videointervju med Anna Strimbold: Så blir god man ett stöd som funkar

Intervjun med Anna Strimbold, jurist på Riksföreningen JAG, gjordes 2024 (före lagändringarna 2026). I intervjun ger Anna många tips till enskilda och anhöriga om hur man använder god man som beslutsstöd och undviker tvångsåtgärder.

 

Fler frågor om arvode

Vilket arvode kan bli aktuellt för en förälder som är god man åt sitt vuxna barn?

Det går inte att säga ett visst belopp bara utifrån att uppdraget omfattar tre områden eller att personen har stora stödbehov. Arvodet ska vara skäligt och bestäms av överförmyndaren efter vad som faktiskt har gjorts inom uppdraget. Att man är förälder till personen ändrar inte i sig den principen.

I ett uppdrag med alla tre delarna ingår normalt:

• förvalta egendom – till exempel betalningar, inkomster, kontakter med bank och myndigheter,
• sörja för person – att se till att rätt stöd, boende och insatser finns,
• bevaka rätt – ofta inom de två andra delarna.

Enligt SKR:s rekommendation från 2022 brukar bevaka rätt normalt inte ge ett separat årsarvode. Vid särskilda och avgränsade händelser, exempelvis en bouppteckning, skuldsanering eller bostadsförsäljning, kan extra ersättning per timme i stället bli aktuell.

Det viktiga är att skilja juridiskt företrädarskap från praktiskt stöd. Daglig tillsyn, följa med till vården, handla, hantera utmanande beteende eller utföra omsorg ingår normalt inte i uppdraget. Den gode mannen ska däremot verka för att barnet får sådana insatser. Sådant praktiskt arbete ger därför normalt inte högre godmansarvode.

SKR:s procentrekommendationer i cirkulär 22:31 är från 2022 och är inte en bindande taxa.

Exempel på arvode som andel av prisbasbelopp

I SKR:s rekommendation från 2022 anges följande exempel på grundarvode per år för de två områden som normalt procentarvoderas.

Exempel på årsarvode som andel av prisbasbeloppet (som för 2026 uppgår till 59 200 kronor)

Uppdrag	Kategori 1	Kategori 2	Kategori 3
Insatsernas omfattning	Mindre omfattande insatser	Mer återkommande och aktivt arbete	Stora och krävande insatser
Förvalta egendom	10–15 %	10–30 %	Från 30 %
Sörja för person	10–15 %	10–30 %	Från 30 %

 

”Från 30 %” betyder att rekommendationen inte anger något övre tak.

Med 2026 års prisbasbelopp på 59 200 kronor motsvarar 10–15 % ett belopp på 5 920–8 880 kr, 10–30 % motsvarar 5 920–17 760 kr och 30 % motsvarar 17 760 kr.

Bedömningen görs för respektive del av uppdraget utifrån arbetsinsatsen. Procentsatserna är rekommendationer, inte en automatisk rätt till en viss ersättning.

Kostnadsersättning är något annat än arvode.

Kan man få godmanarvode retroaktivt?

Det kan vara möjligt att få arvode i efterhand för en tidigare period då man redan varit förordnad god man och faktiskt utfört uppgifter inom uppdraget. Överförmyndaren beslutar om arvode och kan bestämma både för vilken tid och när det ska betalas.

SKR skriver i sitt cirkulär från 2022 att en arvodesbegäran ska hanteras och att beslut ska fattas även om begäran kommer in senare än vad lokala riktlinjer anger. Bedömningen ska dock bygga på redovisning av vad som faktiskt gjorts.

Det går däremot inte att få godmansarvode för tid innan man formellt var förordnad, eller för sådant som låg utanför uppdraget. Ersättning kan bara avse de uppgifter som ingick i förordnandet och som utförts som god man.

Praktiskt kan man därför lämna en skriftlig begäran till överförmyndaren. Ange vilken period den gäller, vilket uppdrag som fanns då och vilka insatser som gjordes. Har årsredovisning eller årsräkning redan lämnats in kan den vara ett viktigt underlag.

 

Källor

Artikeln bygger på nedanstående källor. Den kan innehålla fel eller uppgifter som blivit inaktuella. Regler och tillämpning kan förändras. Kontrollera därför aktuella uppgifter med ansvarig myndighet. Informationen ersätter inte juridisk rådgivning i ett enskilt ärende.

• Ett ställföreträdarskap att lita på, prop. 2025/26:92, Regeringen, 2025-12-18
• Föräldrabalk (1949:381).
• SKR, Arvoden och ersättningar till förmyndare, gode män och förvaltare med flera, cirkulär 22:31, 2022-10-20.
• Lag (2017:310) om framtidsfullmakter.
• Försäkringskassan, Merkostnadsersättning, vägledning 2018:3, version 10, beslutad 2024-05-13.