Inte nattsvart – här finns vinnare på stärkt rätt till assistans
Den 1 januari 2023 infördes den största lagändringen i LSS-lagstiftningens historia. Lagändringarna föreslogs i förarbeten med namnet ”Stärkt rätt till personlig assistans” men detta har snarare blivit en försvagad rätt till personlig assistans. Allt är dock inte nattsvart, skriver advokat Emilia Liedbeck.
Medicinskt tillstånd nytt grundläggande behov
En av lagändringarna från den 1 januari 2023 var att tillsyn på grund av medicinskt tillstånd kunde bedömas som ett grundläggande behov. För att tillsyn kopplat till medicinskt tillstånd ska vara ett grundläggande behov förutsätts att det finns fara för den enskildes liv eller en överhängande och allvarlig risk för fysisk hälsa. Behovet måste även finnas löpande under större delen av dygnet, vilket innebär utan avbrott i mer än 12 timmar per dygn.
Målgruppen för ändringen var bland annat enskilda med anfallsliknande sjukdom såsom svår epilepsi eller andra typer av medicinskt tillstånd som förutsätter fortlöpande åtgärder.
Syftet med lagändringen var att återge enskilda, som på grund av medicinskt tillstånd är i behov av ständig tillsyn, rätten till statlig finansierad assistansersättning.
LÄS ÄVEN VÅR GUIDE:
Hur får man personlig assistans?
Rättspraxis ändrades 2015
För att förstå behovet av lagändringen krävs en historisk tillbakablick. Fram till och med år 2015 var det vanligt att enskilda med exempelvis svår epilepsi bedömdes ha rätt till assistans. Tillsynen bedömdes då vara ett grundläggande behov inom ramen för det tidigare grundläggande behovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper. Denna grupp assistansberättigade var ofta beviljad assistans i stor omfattning på grund av ständig tillsyn.
Högsta förvaltningsdomstolen kom att ändra på detta. I avgörandet HFD 2015 ref. 46 klargjorde Högsta förvaltningsdomstolen att det grundläggande behovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade uteslutande tar sikte på personer som har en psykisk funktionsnedsättning.
Detta innebar att alla som beviljats assistansersättning på grund av medicinskt tillstånd blev av med sin assistans vid omprövning, och vid nyansökan inte beviljades insatsen. Många med tillsynsbehov på grund av medicinskt tillstånd beviljades assistans via kommunen, men för enskilda som inte hade tillräckligt omfattande hjälpbehov av fysisk karaktär beviljades inte personlig assistans enligt LSS. Istället beviljades kanske boende enligt LSS, eller insatser med stöd av socialtjänstlagen, SoL. Högsta förvaltningsdomstolens dom innebar att kostnaden för många stora assistansbeslut vältes över på kommunerna.
Lagändringen i januari 2023 fick effekt
Lagstiftaren ville genom lagändringen om det nya grundläggande behovet – tillsyn på grund av medicinskt tillstånd – möjliggöra för enskilda med svårt medicinskt tillstånd som kräver tillsyn att åter förklaras berättigad till personlig assistans. Genom att stärka rätten till personlig assistans på grund av medicinskt tillstånd kan denna grupp åter få möjlighet att få bo i eget hem, delta i samhällsaktiviteter och leva som andra.
Vi ser att denna lagändring faktiskt har fått tänkt effekt. Fler med medicinskt tillstånd som kräver tillsyn har bedömts vara i behov av tillsyn som ett grundläggande behov och därmed berättigats till assistansersättning. För den enskilde är detta såklart en oerhört viktig ändring. För vissa enskilda har det inneburit att åter få rätt till assistans och kunna flytta tillbaka till egna bostäder och leva ett mer fritt liv. För andra enskilda är förändringen endast att beslutet gått över från kommunen till Försäkringskassan.
De allra största vinnarna i och med lagändringen är kommunerna. Kommunerna välter nu tillbaka kostnaden till Försäkringskassan för de mycket omfattande assistansbesluten som tillsyn på grund av medicinskt tillstånd ofta innebär.