Humanas chefsjurist: Vi kommer att vinna till slut

• Idag den 25 maj inleds förhandlingarna i förvaltningsrätten i striden mellan IVO och Humana.
• Assistansbolaget har överklagat IVO:s beslut att återkalla tillståndet för personlig assistans.
• Humanas chefsjurist Josefin Mikaelsson räknar med både delsegrar och delförluster.

BAKGRUNDEN: Allt om striden mellan IVO och Humana
LÄS ÄVEN: Vilka assistansbolag har tillstånd, och vilka har stoppats? (Nya listor från IVO den 24 maj)

Förvaltningsrättens dom kommer 21 juni

IVO, Inspektionen för vård och omsorg, beslutade i januari 2023 att återkalla Humanas tillstånd med omedelbar verkan. Humana har dock fått inhibition, vilket innebär att man kan fortsätta bedriva assistans under rättsprocessen.

Överklagandet av IVO:s beslut tas upp av förvaltningsrätten 25–26 maj. Humana har begärt muntlig förhandling vilket innebär att förhandlingen också är öppen för allmänheten.

Domen kommer 21 juni klockan 13.00.

I en intervju på Humanas webbsida säger Josefin Mikaelsson att Humana omedelbart kommer att överklaga en eventuell förlust i förvaltningsrätten.

– Det kommer att bli delsegrar och delförluster. Det viktigaste är att vinna i slutänden, att förlora i första instans vore trist, men det är inte avgörande. Det kan ta lång tid innan vi har ett slutgiltigt beslut. Jag tror att många kunder kan bli oroliga om vi förlorar i förvaltningsrätten, men de kan sitta lugnt i båten. Vi bör få besked om ny inhibition inom en vecka efter domen och det är mycket sannolikt att vi får inhibition, säger Josefin Mikaelsson.

Intervju från februari 2023

Nedanstående intervju gjorde HejaOlika med Josefin Mikaelsson i februari 2023.

Har ni varit för kaxiga, och provocerat myndigheterna?

– Det är klart att man kan säga att vi kunde vara mer ödmjuka, men samtidigt får man inte vara rädd för att lyfta upp och sätta fokus på hur assistansanvändare och assistansanordnare behandlas. Som till exempel att Försäkringskassan retroaktivt omprövar brukarens rätt till assistans och beslutar att brukaren eller anordnaren ska återbetala ersättning som redan har använts till personlig assistans. Det här behöver vi kunna prata öppet om, utan att det uppfattas som provokativt.

– Jag tycker att det är viktigt att ta tillbaka frågan om personlig assistans till att handla om varje människas rätt att leva sitt liv så likt andra människor som möjligt. Vi behöver återupprätta den personliga assistansen och prata om vad som är syftet med insatsen. Istället för att prata om mänskliga rättigheter blir den personliga assistansen gång på gång ifrågasatt. Det tycker jag är det stora problemet.

Har ni behandlats på samma sätt som andra anordnare?

– Vi behandlas nog ganska lika, men det märks kanske mer hos oss eftersom vi är en så stor anordnare. När det gäller återkrav och klagomål så förekommer det både hos oss och hos andra assistansanordnare. Det spelar ingen roll om det är privata eller kommunala. Den stora skillnaden när det kommer till att behandlas olika är väl att det bara är privata anordnare som kan bli av med tillståndet. Även om precis samma saker händer hos kommunen så har kommunen alltid kvar rätten och ansvaret att fortsätta bedriva personlig assistans.

Vad hoppas ni på i rättsprocessen?

– Först och främst hoppas vi att förvaltningsrätten ska upphäva IVO:s beslut. Vi tycker att det är uppenbart felaktigt. Sedan hoppas vi också att förvaltningsrätten ska tydliggöra att vi har gjort det som kan förväntas av en kvalitativ verksamhet. I förlängningen tycker jag att det är viktigt att frågan om gränsdragningen mellan myndighetens behov av insyn och kontroll i relation till brukarens rätt till respekt för självbestämmanderätt och integritet blir ordentligt genomlyst och att rätten kan ge vägledning gällande detta.

Kan rättsprocessen leda till något bra för assistansanvändarna?

– Just nu har jag svårt att se vad som kan bli bra för assistansanvändarna. Beslutet hos oss gäller förstås bara för Humana, men i förlängningen är det här negativt för alla assistansanvändare eftersom IVO tydligt har visat att de utan förvarning kan dra in anordnarens tillstånd. IVO har också i vår process varit tydliga med att IVO inte tycker att det är något problem för assistansanvändare att snabbt byta till en ny anordnare. För mig är det uppenbart att IVO inte har förstått hur omvälvande det kan vara att byta anordnare. Särskilt om man tvingas göra det mot sin vilja och utan någon förberedelse.

Hur kommer detta att påverka assistansen på längre sikt?

– Det långsiktiga resultatet beror förstås på vilket utfall det blir i domstolen. Jag tror förstås att domstolen kommer att bifalla vår överklagan och då kommer IVO att behöva revidera sin syn på vad som är en kvalitativ assistansanordnare. Med det sagt så tycker jag att det är viktigt att de här frågorna kommer upp på agendan och diskuteras. Jag tycker att både IVO och Försäkringskassan försöker lägga över ansvaret för tillsyn och kontroll över personer med assistans på assistansanordnarna. Det vill säga att det skulle vara assistansanordnarens ansvar att kontrollera och följa upp om brukarens behov har förändrats. Här behöver det klargöras en gång för alla att det är Försäkringskassan som utreder och beslutar, anordnaren som verkställer och IVO som utövar tillsyn.

Hur vill du kommentera kritiken från kommuner?

– Det är viktigt att komma ihåg att det här handlar om ett fåtal händelser. Det är inte representativt för landets kommuner. Min uppfattning är att vi överlag har en god relation med kommunerna. Det är flera kommunhandläggare som har tagit kontakt med oss de senaste veckorna och beklagat det som inträffat och sagt att de håller både tummar och tår för att förvaltningsrätten ska ändra IVO:s beslut.

Vad gör era kunder nu?

– Det är klart att många kunder blev både rädda och arga när IVO:s beslut meddelades. Vi har fått lägga väldigt mycket resurser på att prata med alla kunder, anställda och anhöriga. Många av våra kunder har varit hos oss i 15 år eller mer och vill absolut inte byta anordnare. Hittills är det väldigt få som har sagt upp uppdragsavtalet med oss. Vi är förstås glada över att ha nöjda och lojala kunder i den här situationen.

Vad bör kunder göra för att göra det bästa av situationen?

– Mycket av det som händer nu ligger utanför kundernas kontroll. Det är domstolen som styr processen framåt. Vi håller kunderna uppdaterade genom personliga samtal, sms, e-post och via webben. Vi har också haft flera direktsända informations- och frågetillfällen så att kunderna hela tiden ska känna sig trygga i att de får all information och kan förbereda sig för olika scenarier. Nu har det varit väldigt intensivt, men det kommer att trappas ned i samband med att frågan om inhibition stängs. Då går rättsprocessen in i nästa skede, och där är tempot mycket lugnare. Jag skulle säga att det kunderna ska göra är att se till att hålla sig uppdaterade, och att vända sig till sin uppdragschef om det är något som de undrar över.

Hur är läget just nu?

– Viktigast just nu är att våra kunder kan känna sig trygga med att de även fortsättningsvis har rätt att få sin personliga assistans på samma sätt som förut. IVO:s beslut har inget att göra med kundernas rätt till personlig assistans.