Budgeten: Indexering får beröm, men ”tre procent räcker inte”

Vad säger experter, politiker och personer med funktionsnedsättning om budgetpropositionen för 2025?

Nedan finns kommentarer från oppositionspolitiker samt representanter för SKR, IfA, JAG, Fremia, Vårdföretagarna, STIL och Funktionsrätt Sverige.

LÄS ÄVEN:
HejaOlikas guide till Sveriges budget 2025

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Bengt Westerberg

HejaOlika träffade Bengt Westerberg på Intradagarna den 24 september 2024, och bad honom kommentera höjningen av assistansersättningen. Här i videon nedan kan du se vad han svarade.

SKR: Budgeten leder till fortsatta neddragningar

Krympta generella statsbidrag leder till fortsatta besparingar 2025, säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.

– Det är stor skillnad mellan olika kommuner och regioner, men generellt sett så har regionerna det mycket tuffare. Där genomför man nu neddragningar i väldigt många regioner, och detta kommer att fortsätta.

– Många minskar antalet anställda och drar ned på akutmottagningar och så vidare. Man försöker göra det på ett sätt så att invånarna inte blir lidande, men det är klart att det påverkar ändå.

Jämfört med 2024 minskar de generella statsbidragen med cirka 4 miljarder, enligt Wallenskog.

Glädjande om assistansersättning

Den största ljuspunkten i budgeten är höjningen av assistansersättningen.

– Det är glädjande att assistansersättningen räknas upp med 3 procent 2025, och dessutom har man sagt att den ska indexeras, vilket vi hoppas innebär att ersättningen kopplas till lönekostnadsökningarna, det vi kallar ”Märket”. Det är något vi efterlyst länge.

– För kommunerna räcker inte assistansersättningen alls, de står för ungefär 30 procent av kostnaderna själva.

– Det är de seriösa utförarna av assistans och kommunerna som blivit drabbade av urholkningen av assistansersättningen, inte de som fuskat. I stället för att försämra ersättningen borde man ha satt dit de som fuskat.

”Bra tillskott” för BUP

Vilken betydelse har det att man satsar en miljard på BUP, barn- och ungdomspsykiatrin?
– Det är svårt att veta vad den satsningen innebär. Om det innebär att man får pengar i förväg för att förbättra BUP så är det bra. Men risken är att det är pengar som man får om man uppnår något specifikt. Med sådana pengar är det svårt att veta hur mycket man får ta del av.

Men en miljard gör stor skillnad inom BUP?
– Det är ett bra tillskott, om pengarna ges på ett bra sätt, och det brukar ta ett tag innan man vet det.

Kompetenssatsning

Hur ser du på de 7 miljonerna till ett nytt kompetenscentrum för autism och IF?
– Det är bra, om det är så att även kommunerna på något sätt kan använda satsningen. Det är svårt att veta hur det påverkar. Sju miljoner, och 290 kommuner, ja det är inte så mycket pengar.

Vad är din bedömning av budgeten sammantaget?
– Det var ungefär som förväntat, men för mycket småduttar. Det är bättre att ge en större summa i statsbidrag, och sedan följa utvecklingen.

Karin Sundin (S)

– Som socialdemokrat är jag djupt bekymrad över den fördelningspolitiska effekten av regeringens budget. Sammantaget ger regeringen mycket mer pengar i plånboken för höginkomsttagare, men väldigt lite till de som har allra svårast att få pengarna att räcka till det nödvändigaste. Förlorare är arbetslösa, låginkomsttagare, många barnfamiljer och personer med funktionsnedsättning, säger Karin Sundin (S), ledamot av riksdagens socialutskott.

– När regeringen inför ännu ett jobbskatteavdrag, med sänkt skatt för de som jobbar och för pensionärer, men inte för de som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning, ökar den orättvisa funkisbeskattningen. Regeringens skattepolitik straffar de personer med funktionsnedsättning som inte kan arbeta. Det är ovärdigt.

– Det är en något gladare nyhet att regeringen höjer schablonbeloppet inom personlig assistans med en halv procentenhet mer än förra året – det kompenserar i någon mån för de senaste årens inflation och kostnadsökningar. Det är också bra att regeringen agerar utifrån riksdagens tillkännagivande i våras om att göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Det återstår att se vad formuleringen om att ”undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet” innebär i praktiken, men det är i alla fall regeringens första steg i rätt riktning.

– På sjukvårdens område fortsätter regeringen med snabba steg åt helt fel håll när man minskar på statsbidragen – vilket innebär att regionerna kommer behöva varsla och säga upp ännu mer personal i sjukvården. Det är en helt vansinnig politik i en tid när varenda vårdanställd behövs för att klara dagens och framtidens utmaningar. Risken är stor att regeringens besparingar leder till längre väntetider och sämre kvalitet i vården för såväl akut sjuka som kroniskt sjuka.

Nadja Awad (V)

– Vänsterpartiet ser väldigt allvarligt på att personer med sjuk- och aktivitetsersättning inte får ta del av det nya jobbskatteavdraget. En av de fattigaste grupperna, som inte kan arbeta, får betala extra hög skatt. Regeringen utlovar ökad köpkraft för hushållen 2025 men det gäller inte personer med sjuk- och aktivitetsersättning som får mindre att leva på 2025 – och därtill höjd funkisskatt, säger Nadja Awad, ledamot av riksdagens socialutskott.

– Vad gäller assistansersättningen så är 3 procent en klar förbättring jämfört med de senaste åren. Assistansersättningen måste utvecklas i takt med de kollektivavtalade löneökningarna.
– Regeringen tar också ett steg för att fler barn ska kunna få personlig assistans, genom att dra ned föräldraavdraget med hälften men det innebär ändå inte att alla barn med funktionsnedsättningar kommer få rätt till assistans. Föräldraavdraget måste därför nollställas.

– Det är mycket anmärkningsvärt att regeringen väljer att behålla termen ”nedsatt arbetsförmåga”, trots funktionsrättsrörelsens kritik och Arbetsförmedlingens förslag. Termen borde avskaffas.

Så här skriver regeringen i budgetpropositionen:

Regeringen bedömde i proposition Nationellt mål och inriktning för funktionshinderpolitiken (2016/17:188) att en översyn av termen ”nedsatt arbetsförmåga” bör göras. Arbetsförmedlingen fick i 2018 års regleringsbrev i uppdrag att utreda termen nedsatt arbetsförmåga, så som den används inom arbetsmarknadspolitiken, och vid behov lämna förslag på ett alternativt språkbruk. Arbetsförmedlingen föreslog i återrapporten (A2018/01877) att termen ”nedsatt arbetsförmåga” avskaffas, men föreslog ingen alternativ term. Regeringen konstaterar att Arbetsförmedlingens återrapport visar att det inte finns en entydigt negativ uppfattning av termen ”nedsatt arbetsförmåga”. Regeringen anser vidare att ett avskaffande eller en mindre specifik term kan leda till minskad legitimitet för stödordningen. Nuvarande term identifierar och avgränsar en viktig målgrupp som har behov av särskilda insatser från staten för att stärka sina möjligheter att få eller behålla ett arbete. Det är en viktig avgränsning eftersom många personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga inte har behov av särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser. Nuvarande term bidrar därmed till att säkerställa resursanvändningen till avsedd grupp inom de nuvarande insatserna. Regeringen bedömer mot den bakgrunden att nuvarande term bör kvarstå.

LÄS ÄVEN:
Historisk seger: Aldrig mer ”nedsatt arbetsförmåga”
och
Hallå regeringen, så här stärker ni arbetslinjen på riktigt

– Det är bra att regeringen inser att personer som står långt från arbetsmarknaden, bl.a. personer med en funktionsnedsättning, behöver förstärkt stöd och att stödet ska tillhandahållas av Arbetsförmedlingens egen personal (dvs inte privata företag/aktörer/leverantörer). Problemet är att regeringen har skurit ner kraftigt på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag. Myndigheten har dessutom tidigare tvingats till omfattande nedskärningar/besparingar (uppsägningar och nedläggning av lokalkontor 2019-2022). Kort sagt så går Arbetsförmedlingen på knäna. Om Arbetsförmedlingen ska kunna erbjuda förstärkt stöd med egen personal till bl.a. funktionsnedsatta krävs en betydligt större satsning än vad regeringen föreslår.

– Det är bra att regeringen inser att personer med syn- eller hörselnedsättning behöver inkluderas i arbetslivet i större utsträckning än idag och att man avser att förtydliga och vidga nuvarande bidrag/stöd. Vänsterpartiet anser dock att det behövs betydligt större satsningar.

– Vi reagerar även på regeringens ”siffertrixande” vad gäller stöd till personer med funktionsnedsättning på utgiftsområde 14, arbetsmarknad och arbetsliv. De ökar anslaget till tolk för personer med syn- eller hörselnedsättning och tar bort lika mycket till Samhall, vilket gör det svårt att förstå hur mycket satsningen innebär. Det är väldigt otydligt, säger Nadja Awad.

– Vänsterpartiet hade även velat säkerställa rätten till habiliteringsersättning genom att kommunernas ansvar för att ersätta personer som har daglig verksamhet bör lagstadgas.

– Regeringen avser att vidta åtgärder för att förbättra tolktjänsten för personer med dövhet, hörselskada och dövblindhet och att avsätta 5 miljoner kronor för inrättandet av en nationell funktion för tolktjänsten. Men vi hade velat se att regeringen skyndsamt genomför förslagen i betänkandet Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2022:11) med hänsyn till funktionsrättspolitiska rörelsens synpunkter.

Christofer Bergenblock (C)

– Det är positivt att regeringen räknar upp timersättningen för assistansen med tre procent. Det visar att man är på rätt väg, men det stora problemet är att det inte sker genom en indexering. I våras skickade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att vi dels vill veta grunden för den uppräkning man gör redan nu i höst, dels vill att man tar fram en hållbar uppräkningsmodell att använda framöver. Hur den föreslagna uppräkningen har gått till fick vi inget besked om på presskonferensen, men däremot angav regeringen att man ska ”se över möjligheten till indexering av ersättningen” vilket stämmer överens med tillkännagivandet.

– Det är dock lite oroande att man använder sig av uttrycket ”se över möjligheten”, men jag utgår ifrån att man nu kommer att ta fram en modell med tydlig koppling till lämpligt index som tar hänsyn till kostnadsutvecklingen i samhället. Detta är något som vi i Centerpartiet har efterfrågat under lång tid.

– Det är också bra att regeringen nu lägger fram förslag om att halvera schablonen i förordningen om föräldraavdraget. I december förra året la jag fram ett förslag om att schablonen borde nollas alternativt minimeras, vilket Tidöpartierna röstade ner, men uppenbarligen har de ändå tagit intryck av det förslaget. Däremot är det inte tillräckligt. I väntan på ny lagstiftning borde man skära ner ytterligare på det schabloniserade föräldraavdraget och det är något som vi kommer att prioritera i Centerpartiets budgetmotion.

– Det gavs inget svar på frågan om en ändring i lagstiftningen. Det har stått klart under snart ett års tid att lagstiftningen om föräldraavdraget måste förtydligas och det bekräftades ytterligare en gång i Försäkringskassans senaste rapport som kom häromveckan. Likväl så nämner inte socialtjänstministern detta med ett enda ord vid presskonferensen. Jag tycker det är mycket anmärkningsvärt att man fortfarande inte kan säga ifrån regeringens sida att man tänker ändra i lagstiftningen så att barn verkligen får den assistans som de har rätt till.

Sophie Karlsson, IfA, Intressegruppen för assistansberättigade

– Det är glädjande att regeringen hörsammat oss och insett att assistansersättningen måste höjas för att skapa en mer stabil personlig assistans för oss assistansberättigade.

– En höjning om 3 % istället för 1,5 % är förstås bättre, men den kompenserar inte 10 års för låga höjningar. Höjningen kommer att ätas upp av löneökningar för de personliga assistenterna så vi kommer fortfarande ligga efter med andra kostnader som också ökar för den personliga assistansen, sådant som behövs för att den personliga assistansen ska ha en bra kvalitet, till exempel utbildning, arbetsmiljöinsatser och administration. Vi ser att det finns mycket man behöver arbeta med i assistansen för att den ska fungera bättre och för att assistansberättigade ska kunna uppnå jämlikhet och full delaktighet.

– En indexering av assistansen kan leda till en mer förutsebar utveckling av ersättningen så det är positivt. Det kan ge en större trygghet att ersättningen bättre följer kostnadsutvecklingen. Det är vad vi har jobbat för tillsammans i kampanjen Rimliga villkor, som tycks ha haft effekt. Ministern redogjorde inte för hur indexeringen kommer att ske, vilka kostnader som man tänkte utgå från vid en uppräkning och hur uppräkningen ska ske, så det kommer vi förstås att bevaka. Jag tror att det fortsatt kommer att finnas en stor försiktighet kring hur man använder assistansersättningen vilket kommer att fortsatt påverka kvaliteten för assistansberättigade.

– Det är bra att föräldraavdraget halveras. Det är det enda rimliga, när vi är så många som har påtalat att det inte fungerar som det var tänkt, vilket även Försäkringskassans rapport visat. Egentligen borde föräldraavdraget sättas ner helt för så som konstruktionen är nu så leder det fortfarande till dubbla avdrag och det innebär att barn inte får det som de har rätt till.

– Vi saknar fortfarande besked om behovsbedömningen och vad som händer kring huvudmannaskapet, plus en del andra saker som skulle behöva förbättras kring den personliga assistansen, t ex kommunernas hantering av den personliga assistansen som är helt uppåt väggarna, att ta bort åldersbegränsningen för rätten till personlig assistans, hur sjuklöner ska hanteras och att få behålla assistansersättningen vid sjukhusvistelse.

Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG och Fremia

– 3 procent är bättre än befarat, men inte tillräckligt. Jag förstår att det ses som en politisk prioritering och vi uppskattar att regeringen förstår att det finns behov av en uppräkning för lönerna. Problemet är att vi har ett märke och ett avtal om lönehöjningar om 7,4% för i år och förra året. Förra årets schablonhöjning på 2,5 plus årets 3% blir bara 5,5. Vi går alltså ytterligare 2% back, pengar som måste tas från kvaliteten på assistansen.

– Det mest positiva med dagens besked var ändå att arbetet nu påbörjas med en indexering. Vi är glada att regeringen har lyssnat på oss och inser att så här kan vi inte ha det. Höjningen av schablonen ska såklart inte ses som en satsning. Reformen beslutades för 30 år sedan, regeringars uppgift ska vara att se till att pengen räcker för att rättigheten ska fortsätta vara verklighet. En indexering är den enda möjliga lösningen.

– Jag är mycket bekymrad över resonemanget om föräldraavdraget. Föräldraavdraget skulle ersätta det godtyckliga avdraget för föräldraansvar. Istället lade kassan avdragen ovanpå varandra. Att nu halvera föräldraavdraget löser inte problemet. 400 nya barn skulle få assistans. Istället blev det en försämring från tidigare situation. Att halvera försämringen som regeringen tänker göra nu, ger ingen stärkt assistans för de här barnen.

– Vi i JAG har drivit på för ett tillfälligt slopat föräldraavdrag. Men det har vi sett som en akut lösning i väntan på ett förtydligande av lagen – att det gamla föräldraansvaret inte längre ska beaktas. Denna halvering får inte ses som en långsiktig lösning.

Patrik Silverudd, Vårdföretagarna

– Det är mycket positiv nyhet att regeringen ska utreda indexering av schablonersättningen för statlig assistans. Under ett tiotal år har höjningen av schablonersättningen understigit kostnadsutvecklingen vilket gjort det allt svårare att bedriva personlig assistans med hög kvalitet. De seriösa utförarnas marginaler har minskat och kommunernas faktiska kostnad för den assistans man bedriver i egen regi har legat långt över vad staten har ersatt med. Ersättningsnivåerna inom andra områden inom vård och omsorg har samtidigt justerats utifrån det så kallade omsorgsprisindex (OPI).

– Hade assistansersättningen omfattats av samma sorts indexering som OPI hade ersättningsnivån för personlig assistans legat betydligt högre. Sedan 2014 har genomsnittshöjningen av schablonersättningen legat på 1,7 procent jämfört med 2,7 procent för OPI.

– Schablonersättningen föreslås höjas med tre procent vilket är högre än föregående år. En större höjning är något som uppskattas av brukare, assistenter och anordnare. Det är ett mycket viktigt steg i rätt riktning, säger Patrik Silverudd, näringspolitisk expert.

Jonas Franksson, STIL

– Det är ett trendbrott och på många sätt en glädjens dag, säger Jonas Franksson, ordförande i STIL – Stiftarna av Independent Living i Sverige.

– Framförallt gläds vi åt att det ska bli en indexering av schablonen och att föräldraavdraget halveras.

– Halveringen av föräldraavdraget är politik när politik är som bäst. Vi som har suttit i utredningen för Stärkt assistans har visat hur felaktigt Försäkringskassan har tolkat utredningen och riksdagens intention med föräldraavdraget. En felaktig tolkad mening i lagtexten har lett till att Försäkringskassan har gjort dubbla avdrag för förälderns ansvar för barn med personlig assistans. Att regeringen går in och halverar avdraget visar att regeringar kan vara kreativa och inte behöver invänta nya utredningar när något har blivit uppenbart fel, säger han.

– STIL har länge krävt att assistansersättningen ska indexeras. Att schablonen inte har följt löneutvecklingen på många år har gjort att man riskerar hela rätten till personlig assistans eftersom det finns för lite pengar till att sätta vettiga löner. Det är väldigt viktigt att denna indexering följer löneutvecklingen, men jag tror och hoppas att det ska bli så.

Ulrika Westerlund (MP):

– Det är mycket positivt att en ökning av assistansersättningen görs, även om det inte är tillräckligt. I våra budgetmotioner från förra och förrförra året hade vi med en ökning med fem procent. Vår budgetmotion för året är inte klar ännu, men vi siktar åt det hållet i år också. Vi är medvetna om att rörelsen har gjort bedömningen att inte heller det är tillräckligt.

– Indexering är också en efterlängtad åtgärd och var ju också något som ingick i tillkännagivandet från riksdagen i våras. Där stod det: ”Riksdagen vill också se ändringar som gäller schablonbeloppet för assistansersättning, bland annat att regeringen årligen bör redovisa hur beloppet har räknats fram. Riksdagen anser även att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader.”

– Att åtgärder föreslås vidtas för att komma tillrätta med problemen med föräldraavdraget är också mycket välkommet. Försäkringskassans rapport som kom förra veckan gav inte en heltäckande bild av situationen eftersom man inte fått i uppdrag att titta på den assistans som beviljas av kommunerna. Regeringen hade ju också utlovat en egen rapport, som skulle komma tidigare än Försäkringskassans rapport, men den har vi inte sett ännu. Många oklarheter återstår. Det här är en fråga som jag kommer att fortsätta följa noga, inte minst nu då för att se vilka effekter den utlovande halveringen kommer att få.

Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige

– Att politikerna äntligen lyssnat och nu höjer statsbidraget till funktionsrättsorganisationer med drygt 10 procent under en treårsperiod är en stor framgång för oss, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

– Den här höjningen innebär att vi får bättre förutsättningar att fortsätta vårt angelägna och långsiktiga arbete för stärkta rättigheter och bättre livsvillkor för personer med funktionsnedsättning.

– Vår förhoppning är att det här bara är första steget och att statsbidraget efter de här aviserade höjningarna framöver kommer att höjas i takt med kostnader för löner och hyror.