Kommunala LSS-riktlinjer: 94 % begränsar rätt till stöd

Allt fler kommuner har tagit fram egna riktlinjer som begränsar rätten till insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till funktionshindrade.
Endast 6 procent av kommunernas riktlinjer är helt fria från begränsningar, enligt forskningsrapporten Kommunala riktlinjer för LSS-insatser – en uppföljning som presenterades på ett seminarium på Marie Cederschiöld högskola den 31 januari.
HejaOlika var på plats och gjorde videointervjuer med flera av talarna på seminariet.
LÄS ÄVEN:
Så vände Falkenberg LSS från problem till succé
Mats Jansson, Autism Sverige, om bakgrunden
Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige, om problemen med riktlinjer
Judith Timoney, Riksförbundet FUB:
Ulrika Lifvakt, Sveriges kommuner och regioner
Karin Flyckt, Socialstyrelsen
Forskarna: Rättssäkerheten riskeras
Det är de båda forskarna docent Ola Segnestam Larsson och professor Magnus Tideman på Marie Cederschiöld högskola som har tagit fram rapporten i samarbete med Autism Sverige.
Forskarna sammanfattar sina slutsatser:
”Genom kommunala riktlinjer som begränsar insatser tidsmässigt, geografiskt och omfattningsmässigt avviker de lokala normerna från den nationellt beslutade rättsliga normen och rättspraxis. Rättssäkerheten riskerar att bli lidande när kommuner använder interna styrdokument som gör det mycket svårt att förutse vilka beslut som fattas och som innebär att personer med samma funktionsnedsättning och samma behov riskerar att få olika beslut.”
Exempel på begränsningar
Särskilt uppseendeväckande är det att relativt billiga och enkla insatser som ledsagarservice och kontaktperson beläggs med många begränsningar, påpekar forskarna.
Det finns flera exempel på uppenbara inskränkningar, som enligt forskarna ligger långt från LSS målsättning om att personer med funktionsnedsättning ska kunna ”leva som andra”.
Inskränkningarna kan innebära att personen bara får utöva sitt fritidsintresse en gång i veckan, eller att bara får tillbringa sin tid i närmiljön.
”Det är exempel på normer och värderingar som ligger i linje med det som Vilhelm Ekensteen 1996 beskrev som ett ’lagom för funktionshindrade-tänkande’. Det innebär att vad som anses lagom för ett gott liv för personer med funktionsnedsättning är lägre än vad som är vanligt för andra medborgare”, skriver forskarna i rapporten.
65 procent av kommunerna har riktlinjer
I studien har 160 av landets 290 kommuner deltagit. 65% av kommunerna har riktlinjer och 33% av övriga planerar att ta fram riktlinjer. Siffrorna gäller år 2022.
Länsstyrelsernas granskning år 2006 visade att 44% av kommunerna hade riktlinjer och att 39% planerade att ta fram riktlinjer. Antalet kommuner med riktlinjer för bedömning av LSS-insatser har med andra ord ökat.
I nästan alla riktlinjer (94 procent) har forskarna identifierat begränsningar av rätten till insatser enligt LSS.
Ålder och socialt nätverket betyder mer
Begränsningarna har förändrats genom åren. 2006 handlade det mer om tidsomfattning, medan dagens riktlinjer har fler begränsningar kopplat till personens ålder och sociala nätverk.
Vissa insatser, som ledsagning och kontaktperson, har fler begränsningar nu jämfört med 2006 medan begränsningar när det gäller boendeinsatser minskat.
Fördelar och nackdelar med riktlinjer
Det finns både fördelar och nackdelar med att kommuner använder egna riktlinjer. Så här beskriver Ola Segnestam Larsson och Magnus Tideman detta:
”De skulle kunna främja och stödja att handläggare gör individuella bedömningar, de skulle kunna ses som icke-tvingande rekommendationer eller som vägledning, men de skulle också kunna fungera som tvingande direktiv och begränsa handläggarens möjlighet att göra individuella bedömningar”, skriver forskarna.
”Interna kommunala dokument som tolkar lagstiftningen och innehåller begränsningar i rättigheter jämfört med lagstiftningen och rättspraxis är problematiska och dessutom inte lagliga. Detta för att de strider mot grundprincipen att bedömningen ska vara individuell. I 7 § i LSS anges att ’Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.’
Att handläggare följer interna dokument som är svårtillgängliga gör också att besluten blir oförutsebara. Man kan som sökande inte på förhand veta på vilka grunder man bedöms. I det längre perspektivet kan det leda till att medborgare inte har överblick över och tilltro till systemet.”
Spellista med videos om kommunala riktlinjer
Klicka på symbolen i övre högre hörnet (i Youtubebilden nedan) för att se hela spellistan och välja video.
Intervju med Magnus Tideman
I oktober 2024 intervjuades forskaren Magnus Tideman om funktionshinderpolitiken, och om kampen kring LSS i kommunerna. Läs artikeln och se videointervjun med Magnus Tideman här.
Foton från seminariet 31 januari 2025
Foton av Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.