Krångel stoppar bostadstillägg till 30 000

Många som har rätt till bostadstillägg ansöker aldrig, och går miste om upp till 6 550 kronor per månad.

Nu vill Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, göra det enklare att söka bostadstillägg om man har sjuk- och aktivitetsersättning.

LÄS ÄVEN:
Guide om bostadstillägg: Många missar att söka – förlorar miljarder

”Reglerna behöver anpassas till de enskilda”

– Reglerna är alltför komplexa och behöver anpassas bättre till mottagarna av bostadstillägg. Det behöver ske genom att minska bördan för de enskilda och att Försäkringskassan i större utsträckning hämtar uppgifter från andra källor, säger Arvid Sondén, projektledare på ISF.

Problemen inom handläggningen av bostadstillägg har varit kända länge. Dels ansöker många inte om bostadstillägg trots att de är berättigade, dels förekommer många felutbetalningar, eftersom enskilda har svårt att lämna alla uppgifter om inkomst, förmögenhet och boende som krävs för korrekta beslut. Även för Försäkringskassan är regelkrånglet en börda.

En kombination av de föreslagna förenklingarna skulle på allvar komma till rätta med problemen, menar Arvid Sondén, projektledare för rapporten om bostadstillägg.

Enklare på tre sätt

I rapporten ”Enklare regler för bostadstillägg (Rapport 2025:5)” beskriver ISF tre sätt att förenkla reglerna, och menar att en kombination av dessa ”på allvar skulle komma till rätta med problemen”:

1. Försäkringskassan skulle kunna hämta in månadsuppgifter om lön och andra inkomster av tjänst från Skatteverket, och använda i beräkningen av bostadstillägg. Då skulle besluten baseras på mer aktuella uppgifter, handläggningen bli enklare och enskilda slippa lämna in uppgifterna själva.

2. Försäkringskassan skulle kunna hämta in uppgifter om förmögenhet regelbundet från bankerna. Då skulle felutbetalningarna som orsakas av felaktiga förmögenhetsuppgifter minska.

3. Förändringar av hyreskostnader skulle kunna schablonberäknas, vilket skulle leda till en förenklad hantering för såväl Försäkringskassan som för enskilda personer.

30 000 fler kan ha rätt till bostadstillägg

Tidigare har Försäkringskassan bedömt att 32 000 personer med sjuk- och aktivitetsersättning som kan ha rätt till bostadstillägg går miste om det. Bedömningen gällde år 2021. Under åren 2020–2023 hade Försäkringskassan även ett uppdrag av regeringen att varje år redovisa detta mörkertal. Numera redovisas ingen uppskattning av mörkertalet, men inget tyder på att situationen har förändrats. Pensionsmyndigheten har uppskattat mörkertalet inom bostadstillägget till pensionärer till 123 000 personer under 2020.

ISF-rapporten gör inte någon bedömning av hur regeländringar skulle påverka antalet mottagare av bostadstillägg.

– Vi skriver inte direkt om den eventuella avskräckande effekten som det nuvarande regelverket möjligen skulle kunna ha, och om förenklingarna kan få fler att vilja söka. Vi har inte heller analyserat om fler personer skulle bli berättigade till bostadstillägg om någon av de regeländringar som vi beskriver skulle genomföras, säger Arvid Sondén till HejaOlika.

Handläggare vill ha högre förmögenhetsgräns

Rapporten beskriver att handläggare inom Försäkringskassan efterlyser en höjd förmögenhetsgräns (sidorna 105–106), vilket länge har varit ett krav från bland annat Riksförbundet FUB:

Våra intervjuer med medarbetare på Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten visar på en del andra förslag på regeländringar inom bostadstillägg. Bland annat handlar det om att höja gränsen för när förmögenhet påverkar bostadstillägget.

I dagsläget tar myndigheten bara hänsyn till förmögenhet om den är större än 100 000 kronor för en ensamstående och det dubbla beloppet för gifta eller sammanboende. Flera medarbetare på Försäkringskassan anser att gränsen för när de ska ta hänsyn till förmögenheten i bostadstillägget borde höjas, så att de behöver utreda förmögenheten mer sällan. …

Ett annat skäl till att höja förmögenhetsgränsen enligt de som vi har intervjuat är att gränsen inte har höjts på länge och inte anpassats till dagens penningvärde. Även Riksförbundet FUB, som arbetar för personer med intellektuell funktionsnedsättning, har lämnat bland annat samma förslag på att höja förmögenhetsgränsen till drygt 150 000. De bedömer att detta motsvarar det penningvärde som en förmögenhet på 100 000 kronor hade haft i dag om den hade följt inflationen sedan gränsen infördes.