Kritik mot skolutredning: Ja till snabbare stöd – nej till ökad segregation

Funktionsrätt Sverige stödjer snabbare stödinsatser i skolan, men varnar för att utredningen om ”Förbättrat stöd i skolan, SOU 2025:44” kan leda till ökad segregation.
Även SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, är mycket kritisk till utredningen.
LÄS ÄVEN:
Regeringens utredare: Skolan ska ge stöd inom 2 veckor
Flera utredningsförslag hotar inkluderingen
Funktionsrätt Sveriges remissvar uttrycker stor oro över att statliga utredningar vill minska inkluderingen i skolan.
Funktionsrätt tillstyrker ett av utredningens viktigaste förslag, om att elever ska kunna få stödundervisning inom 1-2 veckor.
Men i övrigt säger Funktionsrätt nej till denna och andra skolutredningars förslag som ”pekar mot en alltmer segregerad skola där barn och elever som inte faller inom en allt snävare norm riskerar att exkluderas från ordinarie undervisning”.
”Förslagen är i flera fall repressiva och straffande, där barns rätt till utbildning, inflytande och delaktighet åsidosätts – en utveckling som står i direkt kontrast till både Barnkonventionen och Funktionsrättskonventionen samt principerna om en inkluderande utbildning för alla.
De sammantagna åtgärderna som föreslås, vilka sägs ska främja trygghet och studiero, sker på bekostnad av barn och elever som inte passar in i normen.”
Minskat inflytande ger sämre skola
Funktionsrätt vänder sig mot förslag om minskat inflytande för elever och vårdnadshavare.
”Med en minskad dialog riskerar snarare ännu färre elever med funktionsnedsättning nå skolans mål, eftersom vårdnadshavares kunskap om barnet är central och kan utgöra ett stöd för lärare och annan skolpersonal. Och om vi lyssnar till elever med funktionsnedsättning så säger de själva att det är just delaktighet och inflytande, att bli lyssnad på, som kan vara helt avgörande mellan en fungerande skolgång och en misslyckad.”
Vissa av de föreslagna åtgärderna i aktuell skolutredning riskerar att ytterligare öka diskrimineringen och därmed förvärra situationen för denna grupp, säger Funktionsrätt vidare.
Ja till ny stödundervisning
Förslaget om att snabbt sätta in stödundervisning får alltså godkänt av Funktionsrätt, men även det med viss tvekan:
”Det är viktigt att barn och elever med funktionsnedsättning får särskilt stöd skyndsamt, men de förändringar som föreslås innebär att särskilt stöd alltid ska ges utanför den ordinarie undervisningen, vilket rimmar illa med en inkluderande utbildning för alla.”
Funktionsrätt betonar också att elever med funktionsnedsättning generellt sett behöver stöd och anpassningar under hela skoldagen och under lång tid.
”Framför allt behöver vår målgrupp en tillgänglig skola. En aspekt som helt missas i den här utredningen,” heter det i remissvaret som undertecknats av Funktionsrätt Sveriges ordförande Niklas Mårtensson.
Utredningen kritiseras också för att ”frånvarande elever är helt osynliggjorda”.
SPSM varnar för att förslagen leder till försämringar
SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, anser att flera förslag är dåligt utredda: ”Det gäller exempelvis konsekvenser som relaterar till elevernas rättigheter, som rätten till en inkluderande utbildning. De brister som utredningen lyfter i skolornas arbete med stödinsatser riskerar i stor utsträckning att kvarstå om förslagen genomförs, samtidigt som andra negativa effekter kan uppstå.”
SPSM betonar att dåligt stöd i skolan ofta beror på att resurser, personal och kompetens inte räcker till. Man tror inte att utredningens samlade förslag skapar bättre förutsättningar.
”De förslag som utredningen lämnar bedöms exempelvis inte stärka förutsättningarna för en flexibel organisering av stöd till elever inom ramen för undervisningen, som tvålärarsystem eller speciallärare för enskilda elever. Tvärtom riskeras mer resurser att styras mot en viss form av stödundervisning respektive särskilda undervisningsgrupper, utan att de åtgärderna nödvändigtvis svarar mot elevernas behov. Det i sin tur riskerar att ytterligare försvåra lärares förutsättningar att bedriva ordinarie undervisning som ger elever den ledning och stimulans de behöver.”
SPSM bedömer att utredningens förslag förutsätter mer lärarresurser, utökade lokaler och en viss typ av organisering av stödinsatserna. I praktiken kan förslagen försämra både ordinarie undervisning och särskilt stöd.
SPSM säger också nej till förslaget att avskaffa garantin för tidiga stödinsatser som så sent som 2024 infördes i anpassade skolan.
Mer om utredningen
Fler remissvar finns på regeringens webbplats. Remisstiden gick ut 27 juni 2025.

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.




