Elever i behov av stöd tas ur klassen – så vill regeringen göra om skolan

Regeringen tänker drastiskt förändra särskilt stöd och anpassningar i skolan från hösten 2028.

LÄS ÄVEN:
Allt om budgeten 2026

Mohamsson: ”Inkludering har lett till exkludering”

– Elever får i dag stöd alldeles för sent, samtidigt som lärare går på knäna. Det är uppenbart att dagens system inte fungerar. Inkluderingen har i praktiken lett till en exkludering för många elever. Nu gör vi om stödsystemet från grunden, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson i ett pressmeddelande 12 september.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Ny stödundervisning från 2028

Följande framgår av det knapphändiga pressmeddelandet:

Regeringen vill införa stödundervisning som en ny stödinsats från hösten 2028, för att förbättra stödet i skolan.

Dessutom föreslår regeringen att obligatoriska standardiserade tester ska införas. Testerna kan bidra till att tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser, däribland stödundervisning. I samband med går regeringen även vidare med att avskaffa de nationella proven i årskurs 3 i grundskolan och årskurs 4 i specialskolan.

Kostnaden för stödundervisning i skolan uppgår till cirka 570 miljoner kronor 2028 (halvårseffekt) och 1 140 miljoner kronor från och med 2029.

Regeringen beräknar att Skolverket ska få 28,4 miljoner kronor 2027 och 14,2 miljoner kronor 2028 för att utveckla och ta fram obligatoriska standardiserade tester och stödmaterial. För att skolhuvudmännen ska genomföra standardiserade tester beräknar regeringen 9,5 miljoner kronor för 2028 och 19 miljoner kronor från och med 2029.

Garantin om tidigt stöd avskaffas

I en intervju i Expressen under fredagen uppgav Simona Mohamsson även att att läsa-skriva-räkna-garantin skrotas, liksom anpassningar och stöd i klassen.

Istället ska stöd ges enskilt eller i små grupper med hjälp av speciallärare, enligt Expressens intervju.

Följer utredningen ”Förbättrat stöd i skolan”

Pressmeddelandet och intervjun tyder på att regeringen vill genomföra förslagen i utredningen ”Förbättrat stöd i skolan, SOU 2025:44”.

Utredningen har fått mycket skarp kritik, från bland annat Funktionsrätt Sverige och SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

S: Vill inte ha sorteringsskola

Åsa Vestlund (S), vice ordförande i utbildningsutskottet, kommenterar regeringen förslag så här:

Anledningen till att elever inte får det stöd de behöver idag är framför allt att det saknas resurser för att ge rätt stöd till de elever som behöver det. Tyvärr har inriktningen från den här regeringen och SD hela mandatperioden varit att tvinga fram nedskärningar i skolan, vilket främst drabbat elever med särskilda behov.

Vi socialdemokrater har i budget efter budget avsatt mer resurser till skolan än regeringen, om vår budget hade gällt i år hade skolan t ex haft resurser motsvarande minst en extra pedagog i varje klass i årskurs 1. Det hade gett både lärare och lever bättre förutsättningar.

Vi socialdemokrater vill inte ha någon sorteringsskola. Det finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle ge bättre kunskapsresultat för någon. Däremot behöver långt fler elever än idag få lärarledd stödundervisning i ett mindre sammanhang. För de allra, allra flesta handlar det om några lektioner i veckan, inte om hela skoltiden

Funktionsrätt Sverige kommenterar

Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige, kommenterar regeringens utspel:

– Det är positivt att regeringen har för avsikt att skapa bättre förutsättningar för skolan att kunna sätt in stöd i tidigare åldrar än idag. Det är oerhört viktigt för att lyckas i skolan och är något vi inom funktionsrättsrörelsen har jobbat hårt för i årtionden. ”Vänta och se-metoden” och därmed sätta in stöd i de senare skolåren, som ofta sker idag, har visat sig vara en helt förödande metod för att stärka barn lärande och utveckling, säger Nicklas Mårtensson.

– För att kunna lyckas vända skolresultaten behövs mer inkluderande lärmiljöer och mer dialog med barnen och föräldrarna, inte tvärtom.

– Utöver tidigt stöd är det avgörande att skolan skapar en inkluderande lärmiljö där det finns möjligheter för alla barn och ungdomar att lyckas och få kompisar. Skolor lyckas med det genom att ha olika metoder, hjälpmedel och ytor om passar olika moment, ämnen och barn, och som baseras på olikheter i enskilda moment, behov och förutsättningarna.

– För att kunna lära oss om de olika förutsättningarna är det viktigt att vi pratar med och lyssnar på barn och ungdomar med funktionsnedsättning och deras föräldrar för att bättre kunna skapa en bra lärmiljö. Det kan vara helt avgörande mellan en fungerande skolgång och en misslyckad, säger Nicklas Mårtensson.

Uppdatering 21 september: I en debattartikel i Göteborgs-Posten 21 september beskriver utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson regeringens planer så här:

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har gradvis närapå helt överlåtits till klassläraren, som förväntas anpassa och individualisera undervisningen efter varje enskild elev – samtidigt som de ska undervisa resten av klassen. Det är ett omöjligt uppdrag.

Den utvecklingen accelererade när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen. I vissa fall har enskilda lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Det är givetvis orimligt.

Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till att innehåll förenklas och att ambitionerna på vad som ska läras ut sänks. Inte sällan består dessutom anpassningarna av verkningslösa åtgärder, som snarare stjälper än hjälper eleven. Den som inte kan läsa, kan exempelvis få ett par hörlurar (“öronläsning”) i stället för extra lästräning.

Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet – att var fjärde femtonåring inte kan läsa – har blivit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som allra mest. Skiftet mot inkludering och extra anpassningar har i praktiken lett till exkludering för många elever, samtidigt som det skapat en orimlig arbetsmiljö för lärarna. Nu gör vi upp med den överdrivna inkluderingen och gör om stödsystemet i grunden.

Regeringen avsätter därför 1,2 miljarder permanent i höstbudgeten för att gå vidare med förslagen från den statliga utredningen ”Förbättrat stöd i skolan”. Vi kommer bland annat att riva upp regleringen om extra anpassningar och i stället införa stödundervisning, såsom extra färdighetsträning, i svenska, svenska som andraspråk samt matematik. Att stödundervisningen ska ges beslutas av den undervisande läraren, utan några krav på dokumentation.

Miljöpartiets tandlösa läsa-, skriva-, och räknagaranti, inklusive de obligatoriska kartläggningmaterialen samt de nationella proven i årskurs tre avskaffas likaså. I stället behövs ett mer träffsäkert och effektivt system för att identifiera vilka elever som är i behov av olika stödinsatser. Därför införs obligatoriska standardiserade och normerade tester som ska göras i början av varje läsår i lågstadiet samt första året i varje nytt stadium – till skillnad från de nationella proven som idag genomförs i slutet av varje stadium när det ofta redan är för sent för stödinsatser.

Att tidigt ge elever i behov relevant stöd är betydligt bättre än falsk inkludering. Liberalerna och regeringen är tydliga – lärandet får aldrig anpassas bort. Nu gör vi om stödsystemet från grunden och ser till att alla elever får relevant stöd i tid.

Positiva signaler om stödgarantin i anpassade skolan

Garantin om tidigt stöd ska alltså, om utbildningsministern får bestämma, skrotas.

I anpassade grundskolan har den knappt hunnit införas. HejaOlika frågade utbildningsrådet Jonas Monsén om status för stödgarantin i anpassade skolan.

– Vi kan inte säga något generellt om resultaten eller genomförandet kring garantin i anpassade grundskolan, då vi inte gjort någon uppföljning kring den. Skolverket och SPSM har fått positiv återkoppling när vi möter lärare som arbetar med garantin, de tycker att den fungerar bra och att eleverna verkar tycka att det är kul att arbeta med de olika momenten, säger Jonas Monsén, Skolverket.