Lärarkris i anpassade skolor: behörighet rasar till 13 %

Bristen på behöriga lärare förvärras inom anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola.
Nya siffror från Skolverket visar att endast 13 procent av lärarna var behöriga 2023.
– Vi ser allvarligt på bristen, säger Jonas Monsén, Skolverket.

LÄS ÄVEN:
”Ta itu med lärarbristen omgående”

Har lägst andel behöriga lärare

Det är just anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola samt komvux som anpassad utbildning som har lägst andel behöriga lärare.

Det har skett en kraftig försämring de senaste åren. År 2020 var andelen behöriga nere på 19 procent, men har nu alltså fallit ända ned till 13 procent.

Skolverkets prognos ger inte heller någon positiv bild av utvecklingen. Antalet examinerade speciallärare väntas understiga examinationsbehovet med 4 500 under perioden 2024–2038. Antalet examinerade specialpedagoger beräknas däremot vara större än det framtida examinationsbehovet.

”Det framtida behovet är dock svårbedömt eftersom det är brist i båda dessa kategorier i dagsläget”, skriver Skolverket i rapporten.

Skolverket: Viktigt att alla elever har behöriga lärare

Jonas Monsén, undervisningsråd på Skolverket, svarar på HejaOlikas frågor:

Det måste vara ett stort misslyckande att eleverna med störst behov har lägst andel behöriga lärare – hur allvarlig är utvecklingen?
– Vi vet om bristen, och det har varit ett problem under en längre tid. Skolverket ser allvarligt på detta, det är viktigt att alla elever i svenska skolan har behöriga lärare.

– Det är viktigt att lärare som undervisar elever i anpassade skolformer är speciallärare med inriktning specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning för att möta eleverna inom anpassade skolformer.

Jonas Monsén. Foto: Skolverket.
– Vi ser allvarligt på detta, det är viktigt att alla elever i svenska skolan har behöriga lärare, säger Jonas Monsén, undervisningsråd på Skolverket. Foto: Skolverket.

Kommer lärarbehörigheten att försämras ytterligare i anpassade skolor?
– De allra flesta av de lärare som saknar behörighet i anpassade skolformer har en pedagogisk högskoleexamen och behöver komplettera sin utbildning med en speciallärarexamen med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. Det har skett flera förstärkningar av statsbidrag som syftar till att fler lärare ska kunna utbilda sig till speciallärare. Det blir viktigt att följa vilken effekt detta får för tillgången till speciallärare.

Hur kan problemen motverkas? 
– Det är huvudmannens ansvar att säkerställa behörigheten hos lärarna, detta gäller även anpassade skolformer.

Har det gjorts något konkret för att motverka under de senaste åren? Vad? Om inte, varför?
– Inom Lärarlyftet erbjuds möjlighet att läsa till speciallärare med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. Huvudmännen kan söka statsbidrag för detta.

Det sägs ofta att anpassade skolorna och deras elever glöms bort i skolpolitiken; hur ser Skolverket på detta?
– Skolverket har under senaste åren utifrån regeringsuppdrag och egeninitierade insatser tagit fram stöd för att stärka kvaliteten inom anpassade skolformer. Utifrån detta erbjuder Skolverket olika typer av stöd och kompetensutvecklingsinsatser till personalen inom anpassade skolformer, säger Jonas Monsén.

Aktuella satsningar för att stärka anpassade skolor

Mera om speciallärare och specialpedagoger

  • Kravet för behörighet att undervisa som speciallärare eller specialpedagog är att man antingen har en speciallärar- eller specialpedagogutbildning.
  • Andelen behöriga lärare bland dem som har en tjänst som speciallärare är mycket låg men har ökat från 30 till 35 procent sedan år 2018. Den låga behörighetsnivån tyder på att bristen på utbildade speciallärare är stor.
  • Samtidigt har de allra flesta som saknar behörighet bland speciallärarna en pedagogisk högskoleexamen eller en tillsvidareanställning.
  • Bland lärare som har en tjänst som specialpedagog är andelen behöriga 76 procent vilket är en ökning med 7 procentenheter sedan år 2018.

LÄS ÄVEN:
Försenades 5 år – nu får anpassad grundskola stödgaranti

Valter Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.