LSS-skolan 2.1: Råd och stöd

Lektion 2.1 av LSS-skolan tar upp insatsen rådgivning och stöd. Det handlar om stöd av en övergripande natur. Till exempel rådgivning av kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, dietist och talpedagog.

Uppdatering: Nu finns en ny version av LSS-skolans lektion om rådgivning och stöd: LSS-skolan 2021: 2. Rådgivning och stöd
Och här finns alla lektioner i LSS-skolan 2021.

Men först ger vi en överblick över samtliga tio LSS-insatser.

Vilka insatser ingår i LSS?

LSS har tio speciella insatser som anges i 9 § för lag om stöd och service till vissa funktionshindrade:

1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder,

2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken,

3. ledsagarservice,

4. biträde av kontaktperson,

5. avlösarservice i hemmet,

6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet,

7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov,

8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,

9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna,

10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig.


Vad innebär LSS-insatsen Rådgivning och annat personligt stöd?

Vad ingår i insatsen?

Råd och stöd ska vara ett komplement till insatser inom sjukvård, omsorg, undervisning etcetera. Insatsen bör därför utgå från varje brukares individuella behov och utformas i samråd med denne. För vissa utförare har avsaknaden i precisering av insatsen inneburit kreativa lösningar som varit bra, men för andra används bristen på precisering som en begränsning.

Med Råd och Stöd tänker vi på stödinsatser av en övergripande natur. Insatsen kan vara rådgivande och allmänt stödjande och kan ges av experter som kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, dietist, talpedagog, läkare med flera.

Vilka berörs?

Antalet personer med insatsen har minskat. En viktig förklaring till det är osäkerhet kring vad som ingår. 1998 hade 22 700 personer Råd och stöd. Fem år senare hade antalet personer minskat till 11 700. År 2017 hade antalet minskat ytterligare, till 4 100 personer.

Råd och stöd är en viktig insats, inte minst när en familj precis fått ett barn med funktionsnedsättning. En tidig insats är avgörande för barnets och familjens framtid.

Hur tänkte politikerna när reformen infördes?

I LSS-propositionen skrev socialminister Bengt Wester­berg:

”Personer som omfattas av den nya lagen skall tillförsäkras rätten till expertstöd. Sådant stöd skall kunna ges av företrädare för yrkeskategorier som t.ex. kurator, psykolog, sjukgymnast, förskolekonsulent, talpedagog, logoped, arbetsterapeut och dietist. Insatserna skall vara ett komplement till habilitering, rehabilitering och socialtjänst.”

Det är landstingen som ansvarar för Råd och stöd, enligt 2 § i LSS, om inget annat avtalats. Övriga insatser i 9 § svarar kommunerna för.

När lagförslaget remissbehandlades hade några instanser andra åsikter. Sex landsting ifrågasatte att lagen ska omfatta rådgivning och annat personligt stöd, med hänsyn till gränsdragningsproblem gentemot hälso- och sjukvårdslagen och till risken för att parallella organisationer byggs upp. FUB ansåg att begreppen habilitering och rehabilitering ska användas i den nya lagen i stället för rådgivning och annat personligt stöd. Ministern motiverade sitt förslag med att personer med svåra funktionsnedsättningar och deras anhöriga har en så utsatt situation att deras tillgång till kompletterande särskilt expertstöd måste lagregleras. Denna rätt ska tillförsäkra dem kvalificerade insatser från flera kompetensområden som behövs för att underlätta det dagliga livet.

Hur fungerar råd och stöd idag?

År 2001 fick en särskild utredare i uppdrag av regeringen att utreda bland annat insatsen rådgivning och annat personligt stöd i LSS, då det fanns gränsdragningsproblem mellan LSS och HSL. I slutrapporten SOU 2004:103 konstaterar utredaren att tillämpningen av råd och stöd efter LSS ikraftträdande präglades av Socialstyrelsens Allmänna råd, 1994:1. Råd och stöd ska garantera att personer som tillhörde LSS personkrets får sina behov tillgodosedda om de inte tillgodoses på annat sätt. Många huvudmän såg att insatsen kunde innehålla habiliterings- och rehabiliteringsåtgärder som ett sätt att uppfylla intentionerna i LSS.

Regeringsrättens domar 1997 försämrade drastiskt förutsättningarna för att använda råd och stöd. En dom avsåg rätten till logopedbehandling och den andra rätten till teckenspråksundervisning.

Regeringsrättsdomarna följde strikt lagtexten och motiveringarna i propositionen om LSS, och fastställde att habilitering/rehabilitering INTE ingår i rådgivning och annat personligt stöd, utan ingår istället i det ansvar landstingen har för habilitering/rehabilitering enligt HSL.

Många åtgärder som före 1997 kunde ingå i Råd och stöd betraktas numera som HSL-insatser och innehållet i Råd och stöd har begränsats. Insatsens värde som komplement har därför blivit mindre, och brukarnas möjlighet till inflytande och självbestämmande har försämrats. Det är tveksamt om dessa förändringar överensstämmer med syftet med LSS. Det är dock uppenbart att Råd och stöd enligt LSS har många likheter med habilitering och rehabilitering enligt HSL. För att skapa god kvalitet i insatsen Råd och stöd behöver stödet ofta ges i en sammanhållen kedja av medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska åtgärder.

Regeringsrättens domar skärpte vikten av att göra en gränsdragning mellan dels habilitering eller annan hälso- och sjukvårdsinsats enligt HSL, dels rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS. Det har resulterat i en osäkerhet som har lett till att insatsen minskat avsevärt.

År 2008 presenterade LSS-kommittén sina förslag i betänkandet ”Möjlighet att leva som andra”. När det gällde insatsen råd och stöd föreslog kommittén att den skulle benämnas ”Särskilt expertstöd” för att tydligare avgränsas mot annat personligt stöd. Insatsens kärna skulle vara kunskapsstöd åt den enskilde. Det ansågs inte innebära någon förändring av insatsens innehåll i praktiken, men LSS-kommittén hänvisade bland annat till intervjuer med personal och brukare som kommit fram till att två aspekter av stödet betyder särskilt mycket, hjälp med myndighetskontakter, till exempel för att få andra LSS-insatser eller vård och rehabilitering, och att ha ett ”bollplank” att diskutera olika frågor med och vända sig till vid behov. Förslagen ledde dock inte till någon förändrad eller kompletterad lagstiftning.

Idag är insatsen underutnyttjad och behöver utvecklas för att svara mot de behov som finns. Det gäller bland annat de behov som finns hos personer som har ett stort behov av stöd och hjälp från logoped, fysioterapeut, kurator och arbetsterapeut. En samordnande och informerande roll saknas i insatsen. Trots att den enskilde många gånger både har en individuell plan och en SIP, samordnad individuell plan, så har man behov av stöd med samordning för att få en överblick och ett kontinuerligt stöd. Många personer med funktionsnedsättning och deras närstående saknar en adekvat samtalspartner som kan informera, stötta samt rådfrågas.

Att insatsen råd och stöd inte tillämpats i enlighet med lagens ursprungliga syfte innebär stora problem för många enskilda och deras närstående. Inte sällan hamnar berörda personer mellan stolarna, och ingen tar ansvar för deras behov. Tillämpningen varierar mellan olika landsting vilket leder till rättsosäkerhet. Förskjutningen, att hänföra allt fler åtgärder till HSL, ökar möjligheten för huvudmannen att bestämma och definiera omfattningen och utformningen av insatsen vilket skapar ytterligare osäkerhet. Insatsen kan då också nekas den enskilde, utan att man har möjlighet till rättslig prövning.

Vad behöver förbättras inom råd och stöd?

Funktionshinderrörelsen betonar att insatsen råd och stöd behövs för att personer med omfattande funktionsnedsättningar ska uppnå goda levnadsvillkor och få möjlighet att delta i samhällslivet i enlighet med LSS ursprungliga intentioner. Det är av stor vikt att insatsen kan användas både som ett kvalitativt och kvantitativt komplement till habiliterings- och rehabiliteringsinsatser enligt HSL.

Enligt funktionsrättsrörelsen borde det inte uppstå några problem i gränsdragning gentemot sjukvårdande behandling enligt HSL, eftersom det ska föreligga ett behov med direkt anknytning till funktionsnedsättningen för att insats enligt § 9 p.1 ska beviljas. Rörelsen anser att det behövs en informationssatsning för stöd i tillämpningen av denna insats.

Förutsättningarna för personer med funktionsnedsättningar är avsevärt annorlunda jämfört med andra. Denna särskilt anpassade insats är därför synnerligen befogad för att motverka konsekvenserna av funktionsnedsättning.

Eftersom lagstiftningens intentioner urholkats och att rättspraxis resulterat i en allt mer restriktiv tillämpning, ser funktionshinderrörelsen ett behov av att förtydliga lagstiftningen så att lagens ursprungliga syfte kan säkerställas.

Hur många huvudmän?

Det diskuterades i senaste LSS-utredningen om huvudmannaskap, att det vore en fördel med endast en huvudman för LSS. Jag vill påpeka att med insatsen Råd och stöd så är finns det idag tre olika huvudmän.

Fler lektioner i LSS-skolan 2019

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *