”Mer otryggt utan indexering” – SKR:s chefsekonom besviken över utebliven assistanshöjning

Nej, regeringen lyssnade inte på SKR:s vädjan om en korrigerande höjning av assistansersättningen.

SKR:s chefsekonom Emelie Värja är besviken.

Hon väljer ändå att se glaset som halvfullt, när Försäkringskassan nu fått uppdraget att ta fram underlag för framtida höjningar av timersättningen.

LÄS ÄVEN:
BUDGETEN: Ilska och glädje. Splittrade reaktioner på assistansbesked

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Regeringen har vacklat

Att regeringens budget inte ens nämner indexering, som tidigare utlovats, är inte det märkligt?
– Det här är nog regeringens svar på att man sagt att man ska utreda indexering. Det är klart att indexering alltid skapar ännu bättre långsiktiga planeringsförutsättningar. Men man får ändå se det som en ljusglimt, ett steg i rätt riktning, säger Emelie Värja.

– Vi har ju sett att regeringen har vacklat, eftersom man inte tog fram det till höstbudgeten, som det var sagt tidigare. Sedan beror det på vilken beräkningsmodell Försäkringskassan landar i.

Detta känns mindre tryggt än en indexering?
– Ja, det är klart att det blir mer otryggt. Man vet inte vad uppräkningen kommer att landa på. Om assistansersättningen indexeras i nivå med löneutvecklingen, som är en väldigt stor del av kostnaderna, så hade det så klart varit tryggare.

– Förhoppningsvis bygger Försäkringskassan uppräkningen på den faktiska kostnadsutvecklingen. Det går inte att hitta effektiviseringar när du får betalt per timme, och lönerna utgör ungefär 90 procent av kostnaden.

Man vet fortfarande inte om Försäkringskassan kommer att följa något index?
– Nej, jag har inga signaler att det blir på det sättet. Om man tittar tillbaka så tog man fram beräkningarna tillsammans med SKR, så jag hoppas på något liknande, och att man tittar på hur kostnaderna faktiskt ser ut.

Vad händer nu?

Tror du att Försäkringskassan nu omgående börjar arbeta med beräkningen för 2027?
– Med tanke på hur länge ersättningen har urholkats behöver arbetet påbörjas på en gång. Men i budgeten står ganska lite – bara att Försäkringskassan får ett uppdrag. Inför 2026 såg vi att det var kritiskt, att nu måste ersättningen höjas.

Är hoppet helt ute nu vad gäller en extra höjning under 2026?
– Ja, det skulle jag nog säga.

Det är en besvikelse för SKR?
– Ja, det får man säga. Vi skrev en hemställan till regeringen och belyste problematiken kring urholkningen. Men samtidigt är det positivt att det står någonting i budgeten. Det beror på om man ser glaset som halvfullt eller halvtomt.

Borde regeringen inte varit mer konkret i vårbudgeten om vilken ersättning assistansvärlden kan räkna med i framtiden – den korta texten är ju ganska intetsägande som löfte?
– Ja, så är det. Man får hoppas att Försäkringskassan utgår från hur kostnadsutvecklingen har sett ut och kommer att se ut framöver.

2027 krävs en större uppräkning

Vilken höjning bör det då bli 1 januari 2027?
– 2027 måste få en större höjning eftersom vi haft en stor urholkning under lång tid. Det måste vara en rimlighet i förhållande till löneutvecklingen.

[I SKR:s skrivelse till regeringen i februari 2026 uppges schablonbeloppets reala värde ha urholkats under mer än ett decennium och nu är 40 kronor per timme lägre än om uppräkningen hade följt löneökningstakten på arbetsmarknaden. För att korrigera ersättningen till kostnadsutvecklingen skulle den just nu behöva höjas med 11,5 procent.]

Tror du att Försäkringskassan nu kommer att ha en dialog med er?
– Man får hoppas att de i alla fall pratar med verksamheten, för att se hur kostnadsutvecklingen ser ut, och hur den har sett ut.

SKR vill värdesäkra statsbidragen

Hade du och SKR hoppats på något mer i vårändringsbudgeten?
– Av de korrigeringar som vi velat se vill jag lyfta just personlig assistans som en av de viktigaste, men det finns även reformer inom skolan där SKR och regeringen ligger långt ifrån varandra i finansieringsbiten. Vi har lagstiftningen om lärarnas undervisningstid, där ersättningen från regeringen ligger fem miljarder lägre än kommunernas kostnadsökning.

– Vi har andra långsiktiga behov inom kommunerna där vi också önskar besked. Vi önskar indexering och värdesäkring av de generella statsbidragen, som en viktig nyckel för kommunsektorns långsiktiga planering, på samma sätt som för den personliga assistansen.

– Vi vill inte ha de kortsiktiga satsningarna. Språkfrukostar till barn i skolan kan vara en jättebra satsning, men 30 mkr innebär 15 000 kronor per skola, och detta blir svårt att bygga upp under höstterminen.

Hur mycket saknas för att de generella statsbidragen ska vara värdesäkrade?
– I höstbudgeten skulle en värdesäkringen av statsbidragen från 2025 till 2026 ha landat på omkring 3 miljarder ytterligare till kommuner och regioner. Sedan 2005 är urholkningen av generella statsbidrag 11 miljarder för kommunerna, och två miljarder för regionerna.

– Riktade satsningar blir svåra att anpassa till olika kommuners förutsättningar, och ökar administrativa kostnader. De är dessutom kortsiktiga. Det blir en ryckighet när man inte vet vilka resurser man har att röra sig med.

”Helheten går inte ihop”

Det betyder också att man måste spara och dra ned?
– Ja, antingen omprioritera eller höja skatten om man vill behålla en konstant kostnadsnivå.

– Effektiviseringar är något som kommuner och regioner ständigt arbetar med. För regionerna har vi ständiga ambitionshöjningar så att vården ska klara mer och följa den medicintekniska utvecklingen. För regionerna har vi också sett en ökning av skatten.

– Helheten går inte ihop, när man å ena sidan säger att man ska effektivisera och inte höja skatten, å andra sidan urholkas de generella bidragen. Lösningen är att värdesäkra de generella statsbidragen.

– Problemen med kortsiktigheten har flera statliga utredningar också lyft, senast Produktivitetskommissionen och Belägg för broms.

Ingen domedagsbild

Nu säger finansministern att budgetutrymmet i stort har förbrukats även för kommande år. Hur oroande är det?
– Det är trångt i statens budget. Man har också lagt det militära försvaret utanför budgeten, och det måste man också hitta finansiering för på lång sikt. Antingen måste man höja skatten, eller så måste man dra ned på annat, prioritera om.

Det låter oroväckande för de som är beroende av en bra välfärd och omsorg.
– Jag vill inte måla upp en domedagsbild. Vi har ändå en väldigt bra välfärd i Sverige. I grunden är vi starka och vi har en stark kommunsektor. Vi har starka offentliga finanser och har möjlighet att göra satsningar, säger Emelie Värja.