När stödet brister: Är mor- och farföräldrar räddningen?

Vilken betydelse har mor- och farföräldrar för familjer med barn med funktionsnedsättning?
Den frågan undersöker Emma Landby i ett forskningsprojekt.
Just nu söker hon efter fler mor- och farföräldrar som kan delta i studien.

Hur mycket betyder geografisk närhet?

I forskningsprojektet undersöker Emma Landby, doktor i kulturgeografi vid Umeå universitet, särskilt den geografiska närhetens betydelse för att kunna bistå med support som barnpassning, hämtning på skola och så vidare i vardagen.

Hon vill också undersöka företeelsen ”återfamiljisering” – att allt fler behöver vända sig till bland annat mor- och farföräldrar för att få vardagslivet att fungera när samhällets stöd brister.

Projektet handlar om mor- och farföräldrars upplevelser. Hon tittar på dels mor- och farföräldrar som alltid bott nära sina barnbarn med funktionsvariation, dels de som flyttat närmare där möjligheter att hjälpa till utgör en del av flyttbeslutet.

LÄS ÄVEN:
”Vi finns där, men vi lägger oss inte i”

Spelar stor roll när assistans och annat stöd saknas

Hur kommer det sig att du valt att studera just detta?
– I min tidigare forskning har jag fokuserat på daglig mobilitet och turism för barnfamiljer där minst ett barn har cerebral pares.

– Intresset för att forska om just barnfamiljer kom när jag under min studietid arbetade kvällar och helger som personlig assistent till barn och ungdomar med olika funktionsvariationer.

– I mina tidigare studier framkom det att mor- och farföräldrar har en viktig betydelse för många familjers möjligheter att få ihop vardagen, i synnerhet för de som inte haft tillgång till personlig assistans, men ofta också som ett komplement till sådana stödinsatser.

– Support från mor- och farföräldrar förbättrade till exempel förutsättningarna för föräldrarna att arbeta, inte minst för mammor som är de som oftast går ner i arbetstid eller tar en paus från sitt förvärvsarbete för att ta hand om barnen. Jag började titta mer på forskning om just mor- och farföräldrar för att fördjupa mig i det.

Tidigare forskning – mest om USA

Vad säger den forskning som finns?
– Forskningen som finns om mor- och farföräldrar till barn med olika funktionsvariationer är ofta baserad på amerikansk kontext. Det skiljer sig en hel del från svenska kontexten.

– I USA är det till exempel vanligare att mor- och farföräldrar helt tar över vårdnaden, men även att de lägger ner väldigt mycket av sin tid på sina barnbarn. Det gäller både barn med funktionsvariation och de utan funktionsvariation, till exempel att de tar hand om syskon i perioder som är extra krävande för familjerna, som vid längre sjukhusvistelser.

– En anledning till att mor- och farföräldrar har en stor och viktig roll för många familjer i exempelvis USA är att det är svårt, eller väldigt dyrt, att få nödvändiga stödinsatser. Att axla en stor del av barnomsorg kan upplevas på olika sätt. Vissa mor- och farföräldrar upplever det tidskrävande, i synnerhet om de fortfarande förvärvsarbetar, andra upplever det svårt om det innebär till exempel komplex medicinering.

– Överlag visar dock forskningen att många uppskattar rollen som mor- eller farförälder till ett barn med funktionsvariation – de upplever det givande och att det öppnar upp nya perspektiv.

”Återfamiljisering” av omsorgen – när stöd inte fungerar

Vad bidrar ditt projekt till?
– Till att börja med skiljer sig den sociogeografiska kontexten en hel del från den amerikanska. I Sverige är det inte lika vanligt med informell support mellan generationer, utan normen är snarare att man är relativt självständig inom kärnfamiljer och förlitar sig på formella samhällssystem.

– Det kan vi till exempel se på den starka normen att barn går i förskola, snarare än att mor- eller farföräldrar står för barnomsorgen när föräldrarna återgår till sitt förvärvsarbete efter föräldraledigheten. Vi har också en starkare tilltro till att välfärdsstaten ska ta hand om oss om vi blir sjuka eller har behov av assistans.

– Men vad händer då när allt vi inte längre kan lita på att formella stödinsatser fungerar? När allt fler familjer med barn med funktionsvariationer behöver kämpa för att få de stödinsatser de behöver?

– Här kan vi anta att allt fler behöver vända sig till bland annat mor- och farföräldrar för att få vardagslivet att fungera, det som kan kallas ”återfamiljisering” av omsorg.

Öka förståelsen för mor- och farföräldrars omsorgsarbete

Vad hoppas du uppnå med projektet?
– Vi vet att mor- och farföräldrar är viktiga för många. Genom projektet vill jag synliggöra mor- och farföräldrars roll i just barnfamiljer där ett barn har en funktionsvariation och vardagen kan vara extra utmanande, i synnerhet när formella stödinsatser upplevs otillräckliga. Jag vill bidra till en ökad förståelse för det informella omsorgsarbete som mor- och farföräldrar bidrar med, hur de upplever det och vilket stöd de själva kan behöva.

– Det finns idag många organisationer, Facebookgrupper och så vidare som riktar sig till föräldrar till barn med olika funktionsvariationer, men inte samma sociala sammanhang för mor- och farföräldrar.

Om man inte har mor- och farföräldrar som kan hjälpa till

– Genom att studera mor- och farföräldrar som har en aktiv roll uppkommer också frågan – hur går det för de som inte har mor- och farföräldrar till hands? Om det visar sig att mor- och farföräldrar är nödvändiga som komplement, eller till och med substitut, för till exempel personlig assistans finns det samtidigt stora grupper i samhället som inte har tillgång till samma stöd.

– Det är till exempel vanligt att mor- och farföräldrar lever geografiskt åtskilda från sina barnbarn med funktionsvariation, antingen i Sverige eller andra länder. Alla barnfamiljer har inte heller mor- eller farföräldrar i livet.

Vilka förändrar behöver samhället göra?

Vilken skillnad kan projektet göra?
– Mitt övergripande syfte är att bidra till ökad jämlikhet i samhället. I just det här projektet hoppas jag att resultaten kan visa på förändringar som behövs på samhällsnivå.

– Det kan till exempel handla om formell support för mor- och farföräldrar som bistår med mycket hjälp i vardagen, kanske i form av utbildningar, organisationer eller ekonomisk ersättning för det idag obetalda arbete de utför. Helt enkelt ett synliggörande och erkännande.

– Projektet kan i förlängningen också indikera vilka stödinsatser de barnfamiljer som saknar mor- och farföräldrar i sin närhet behöver för att få likvärdig support. Det återstår att se vad resultaten visar.

Söker mor- och farföräldrar till studien

Just nu genomför du en intervjustudie med mor- och farföräldrar?
– Precis. Jag har ett antal studiedeltagare och har börjat genomföra intervjuer, men jag söker fler mor- och farföräldrar till studien. Den studie jag genomför just nu riktar sig mot de som har barnbarn i åldern 0–18 år med någon funktionsvariation och antingen alltid bott nära detta barnbarn eller har flyttat för att komma närmare.

– För de som är intresserade av att delta eller känner någon som kan vara intresserad finns all information och möjlighet att anmäla sig till studien här.