Nej till riksdagens krav om grundläggande behov
- Det blir inga ytterligare förändringar av reglerna för grundläggande behov för personlig assistans, säger socialminister Lena Hallengren (S).
- Uttalandet gjordes när S och KD debatterade rätten till personlig assistans i riksdagen den tisdagen 26 april 2022.
- Bakgrunden är att riksdagen i mars 2022 begärde att samtliga hjälpmoment för grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans.
LÄS ÄVEN:
Jättelyft för personlig assistans 2023
Besvikelse
Pia Steensland (KD) uttryckte stor besvikelse:
– Regeringen säger nej till att assistans exempelvis ska ges under ett helt toalettbesök eller för att ta på sig alla kläder. Socialdemokraterna verkar mena att rådande rättspraxis är okej, det vill säga att assistans endast ska ges för de delar av de grundläggande behoven som kan anses vara av mycket privat karaktär.
Riksdagen vill ha tilläggsdirektiv
Bakgrunden till debatten var riksdagens tillkännagivande i mars 2022 om att ”regeringen bör genom ett tilläggsdirektiv ge Huvudmannaskapsutredningen ett uppdrag att utarbeta förslag som gör att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans”.
Interpellationsfråga
Pia Steensland hade ställt följande interpellationsfråga till Lena Hallengren:
”Anser regeringen att det är rimligt att grundläggande behov som exempelvis personlig hygien, måltider och av- och påklädning styckas upp i mindre delar utifrån vad som är mycket personlig eller integritetskänslig karaktär, och om inte, vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att samtliga grundläggande behov ska anses vara assistansgrundande i sin helhet?”
Kritiserade ”missvisande beskrivning”
Lena Hallengren kritiserade Steenslands beskrivning av reglerna:
– Det är missvisande när Pia Steensland beskriver att man inte får assistans till ett helt toalettbesök utan till en liten del eller till att få på sig bara vissa kläder. När man är berättigad till assistans sker förstås ingen uppstyckning, utan då har man givetvis assistans för hela behovet oavsett om det är att klä på sig, äta mat eller något annat.
Pia Steensland förtydligade sin beskrivning:
– Visst är det så att de personer med omfattande funktionsnedsättning som har turen att beviljas mer än 20 timmar för de grundläggande behoven får assistans för hela denna tid.
– Men i och med att Försäkringskassan gör bedömningen av de grundläggande behoven och då styckar upp i mindre delar utifrån vad som är av personlig karaktär eller inte uppstår en skevhet. Genom denna strikta bedömning kommer människor inte upp i 20 timmars grundläggande behov, och då har de inte chansen att komma in i det statliga assistansersättningssystemet. I praktiken gör den strikta bedömningen att man inte får assistans för grundläggande behov såsom toalettbesök.
Så vill regeringen minska integritetsintrånget
Hallengren hänvisade även till att ”regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att ta fram kunskapsstöd till handläggare av assistansersättningen för att bidra till integritetsintrånget blir så litet som möjligt. Det är viktigt att rätt personer får assistans och att man får rätt assistans, och jag vill verkligen understryka att detta ska göras på ett sätt som inte är mer integritetsinträngande än vad som är absolut nödvändigt.”
Öppnar för ny diskussion om 20-timmarsgräns
Debatten avslutades med att Lena Hallengren öppnade för en diskussion om personlig assistans för alla som kommer upp i 20 timmar grundläggande behov per vecka, beräknat utifrån att hela momenten är grundläggande behov.
– Jag tycker att Kristdemokraterna ska återkomma med en bedömning av hur många det skulle kunna handla om, och så tar vi en ny diskussion, sa Lena Hallengren.