Riksdagen: Alla hjälpmoment ska ge rätt till personlig assistans

Samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. Det uttalade riksdagen den 17 mars 2022 i ett tillkännagivande.

Dagen före var frågan uppe till debatt i riksdagen. Här kan man se debatten.

Uppdatering: Det blir inget tilläggsdirektiv

Socialminister Lena Hallengren säger till Assistanskoll.se den 24 mars 2022 att regeringen inte kommer att ge huvudmannaskapsutredningen något tilläggsdirektiv om att utarbeta förslag om att göra samtliga hjälpmoment assistansgrundande.
– Det är viktigt att huvudmannaskapsutredningen får arbeta med sin fråga och att den inte försenas. Tillkännagivandet om att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans kom in förra veckan och vi håller på att titta på det i Regeringskansliet, säger Hallengren.

LÄS ÄVEN: Nej till riksdagens krav om grundläggande behov

Seger i viktigaste frågan

Pia Steensland (KD) har varit drivande bakom riksdagens tillkännagivande, som fick stöd av alla partier utom Socialdemokraterna och Moderaterna:

– Detta är den absolut viktigaste frågan som jag har kämpat för under min tid i riksdagen. Jag är därför väldigt glad att det äntligen finns en majoritet i riksdagen som har gett stöd till Kristdemokraternas förslag.

– Men jag är väldigt besviken på Socialdemokraterna. De röstade nej trots att de är direkt ansvariga för att tusentals personer har förlorat sin rätt till assistans. Assistanskrisen tog fart 2015 efter Magdalena Anderssons cyniska uttalade när hon som finansminister sa att det krävdes besparingar inom den personliga assistansen för att klara kostnaderna för flyktingmottagandet.

– Det enda värdiga är nu att regeringen tänker om, och omgående agerar för att verkställa riksdagens vilja, säger Pia Steensland.

LÄS ÄVEN:
S och M måste gå från ord till handling

Tillkännagivandet innebär att regeringen uppmanas att genom ett tilläggsdirektiv ge Huvudmannaskapsutredningen i uppdrag att utarbeta förslag som gör att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans.

På Facebook skriver Pia Steensland att ”äntligen har fler partier insett att det enda anständiga är att assistans ska ges under hela toalettbesöket, inte som idag bara för de moment som räknas som mycket privata. Eller för att ta på sig alla sina kläder, inte som idag bara de kläder som sitter närmast kroppen.”

Pia Steensland menar att den strikta rättspraxis som idag råder också är en konsekvens av regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan 2016.

Äntligen kan reglerna ändras efter ödesdiger dom 2009

Även för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige, är riksdagsbeslutet en stor seger.

– Vi har drivit frågan i över ett decennium, allt sedan en ödesdiger dom 2009. Den domen ledde till att enbart väldigt integritetsnära moment räknas när man bedömer rätten till personlig assistans. Därför är det i princip omöjligt att få assistans idag, säger Jessica Smaaland.

– Vi får hoppas att regeringen följer riksdagens vilja. Varken socialdemokraterna eller moderaterna röstade ja till förslaget, och det är onekligen lite oroväckande, säger hon.

(En enda riksdagsledamot bröt mot partilinjen. Det vara moderaten Katarina Brännström från Växjö som valde att stödja riksdagsmajoritetens krav.)

Vad beslutade riksdagen?

Riksdagen beslutade om tre olika uppmaningar till regeringen den 17 mars 2022. Förutom grundläggande behov inom personlig assistans handlade det om att utreda systemet med personliga ombud och om bättre tillgång till hjälpmedel, habilitering och rehabilitering. Så här lyder beslutet:

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som handlar om bättre stöd till personer med funktionsnedsättningar. Det anser riksdagen som riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

När det gäller personlig assistans så anser riksdagen att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. Riksdagen vill att Huvudmannaskapsutredningen ska få ett tilläggsdirektiv som handlar om att ta fram ett sådant förslag.

Riksdagen uppmanade regeringen att tillsätta en utredning som ska se över systemet med personliga ombud för personer med stora och långvariga psykiska funktionsnedsättningar. Möjligheterna att få ett personligt ombud ser idag olika ut i landet, vilket riksdagen anser är fel.

Personer med funktionsnedsättningar ska ha tillgång till rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Det är viktigt att tillgången är god, jämlik och baserad på kunskap. I dag finns det stora skillnader mellan kommuner och regioner vilket är ett stort problem. Riksdagen vill att regeringen utarbetar nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel.

Varför räcker det inte med statligt huvudmannaskap?

STIL:s Jessica Smaaland förklarar varför det krävs både ett förstatligande av all assistans och stopp för minuträkningen:

– Om det blir ett statligt huvudmannaskap så kommer det fortfarande finnas en undre gräns på ett visst antal timmar grundläggande behov man behöver ha för att beviljas personlig assistans. Troligtvis ungefär där kommunerna sätter gränsen idag, 6-8 timmar i veckan. Det skulle alltså inte hjälpa så mycket om Huvudmannaskapsutredningen endast föreslog statligt huvudmannaskap. Behovsbedömningen måste också ändras jämfört med vad som idag bedöms som behov.

– Att samtliga moment i alla de grundläggande behoven ska vara assistansgrundande ser vi som ett första steg i det arbetet. STIL vill i förlängningen göra om assistanslagstiftningen helt och hållet. Vi vill att fler personer ska få rätt till personlig assistans och möjlighet att leva ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen, säger Jessica Smaaland.

LÄS MER: Lars Lööw: Kommunalt huvudmannaskap är inget alternativ