Ny trend inom assistans oroar brottsförebyggare

– Vi som arbetar med välfärdsbrott är bekymrade över att assistansbolag som förlorar tillståndet kan fortsätta bedriva konsultverksamhet med assistansanvändarna som egna arbetsgivare.
Det säger Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten, EBM.

LÄS ÄVEN:
Så kan du själv avgöra om assistansbolaget är seriöst

Växande problem

Hon oroar sig för att detta blir ett allt vanligare sätt för oseriösa företag att kringgå IVO:s tillsyn över anordnare av personlig assistans.

Hon är inte ensam om att se detta som ett växande problem. Nyligen krävde Vårdföretagarna tillståndplikt även för egna arbetsgivare, liksom för företag som säljer administration inom assistans.

– Vi på EBM ser det, IfA ser det, Försäkringskassan, IVO… säger Sara Persson.

Svårt att dra gränsen

Samtidigt ser hon svårigheter att förbjuda fenomenet genom reglering.

– Vi behöver jobba tillsammans kring frågan, för att få en bra reglering och sund konkurrens. Vissa saker är rimliga att få hjälp med även om man är egen anordnare av personlig assistans. Redovisningskonsulter hjälper företag inom många branscher, ska de plötsligt ha tillstånd, vilka konsekvenser skulle det få? Alla ärenden är inte enkla och tydliga, utan det kan bli en gränsdragning som är svår att göra. Därför måste vi ha en robust och förutsägbar reglering.

”Anlita bara företag med tillstånd”

Vad kan man göra här och nu?
– Det är jätteviktigt att man som assistansanvändare anlitar företag som har tillstånd från IVO.

– Tänk också på att tipsa och anmäla till IVO när man upptäcker oseriösa aktörer, så att IVO får en en bild av problemen och kan agera med de verktyg man har.

LÄS ÄVEN:
Vilket assistansbolag är bäst för mig?

Unikt brottsförebyggande av IfA

Hur ser du på IfA:s arbete mot oseriösa anordnare?
– De är jätteviktiga! De ser verkligen hur oseriösa utgör ett hot mot enskilda användare, men också att de urholkar rätten till assistans.

– Det är IfA som har tagit fram den nya vägledningen, och jag har stöttat i det arbetet. Det är väldigt roligt att IfA gör detta. De förstår konsekvenserna av kriminalitet på riktigt, och är utifrån att de representerar assistansanvändarna experter på ett helt annat sätt än oss på EBM.

Har ni liknande samarbeten på andra områden?
– Nej, det vi gjort tillsammans med IfA är än så länge unikt, vi har inte samarbetat på detta sätt med någon annan brukarorganisation, säger Sara Persson.

 

Mera fakta om ekonomisk brottslighet

Ekonomisk brottslighet har blivit en allt viktigare del av den organiserade brottsligheten. Kunskapen hos kriminella aktörer ökar när det gäller brottsupplägg där näringsverksamhet i form av företag, föreningar och stiftelser används som brottsverktyg. Det rapporterar myndigheter i en gemensam lägesbild av organiserad brottslighet 2023.

Enligt rapporten har det troligen skett en expansion av brottsligheten:

”Om staten hittills varit det huvudsakliga målet angrips nu även kommuner och regioners välfärdsutbetalningar, exempelvis till vårdcentraler, HVB-hem (hem för vård eller boende), skyddade boenden och familjehem. Det finns en risk när det inte krävs tillstånd för att etablera olika former av verksamheter, och flera utmaningar i arbetet mot oseriösa aktörer inriktade mot välfärdsbrott mot regioner har identifierats. Det gäller bland annat avsaknad av nationella register, avsaknad av överblick och möjligheter att se mönster som sträcker sig utanför specifika system samt svårigheter att visa omfattningen när fel blandas med rätt utförd verksamhet”, heter det i rapporten.

Det är 12 myndigheter som sedan 2009 samverkar mot organiserad brottslighet (OB-satsningen): Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Myndigheterna ska särskilt beakta möjligheterna att stödja samhällets samlade åtgärder för att motverka våldsbejakande extremism, terrorism, penningtvätt och brott mot välfärdsystemet.

De kriminella aktörer som pekas ut i rapporten är både hierarkiska och löst sammansatta nätverk, mc-gäng och enskilda individer med särskild kompetens som inte har någon organisatorisk tillhörighet.

Aktiebolag är den vanligaste företagsformen som används för att begå ekonomiska brott, enligt rapporten:

”Kriminella aktörer har ökat sin kunskap och förståelse för hur bolagsformen kan användas för att begå brott. Antingen startar de själva bolag med kriminella syften eller köper upp befintliga företag som i många fall har liten eller obefintlig omsättning. Sedan ökar de omsättningen till exempel genom falskt upprättade årsredovisningar, i syfte att kunna skapa en hög kreditvärdighet på papperet. Omsättningens faktiska ökning kan dock ifrågasättas.”