Riksdagens krav: Rädda ledsagning och assistansersättning
Riksdagen beslutade på onsdagen om två tillkännagivanden till regeringen. Riksdagen kräver förbättringar av både ledsagning enligt LSS och schablonersättningen inom personlig assistans.
HejaOlika söker socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall för en kommentar.
Besluten var väntade eftersom regeringspartierna M, L och KD redan hade förlorat i socialutskottet (30 maj), där SD och oppositionen bildat enda front.
LÄS ÄVEN:
Stämmer det att regeringen bereder ledsagningsfrågan? Nej, hävdar SRF
Beslut togs i riksdagen 12 juni
Debatt ägde rum i riksdagen den 12 juni 2024, och kunde ses på riksdagens webbplats och här nedan. Riksdagen röstade därefter igenom socialutskottets förslag om tillkännagivanden.
LÄS OM REAKTIONERNA:
”Ett genombrott för stabila villkor för personlig assistans”
Regeringen får tillkännagivande om ledsagning
Riksdagen riktar alltså två tillkännagivanden till regeringen.
När det gäller ledsagning vill riksdagen att regeringen ser över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, dels för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag.
Redan sommaren 2023 föreslog Socialstyrelsen en utredning om att reglera ledsagning i en egen lag.
LÄS ÄVEN:
Haveri för ledsagning
Hyllas av Synskadades riksförbund
Lennart Karlsson, intressepolitisk handläggare på Synskadades riksförbund, SRF, välkomnade socialutskottets beslut:
– Det är glädjande att en majoritet i utskottet inser allvaret och vill att bristerna i lagstiftningen kring ledsagning åtgärdas. Man kan se det som ett underkännande av regeringens påståenden om att frågan på allvar bereds i regeringskansliet. Vi på SRF delar, efter möte med socialtjänstministern, bilden att regeringen inte prioriterat frågan.
– Vi uppskattar att en majoritet i socialutskottet är på synskadades sida och vill se politisk handling, säger Lennart Karlsson.
Kräver ”långsiktigt hållbar” uppräkning av assistansersättning
Ifråga om schablonbeloppet för assistans (assistansersättningen) anser riksdagen att regeringen årligen måste redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram. Dessutom vill man ha en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen.
Riksdagen anser också att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader.
Det är regeringen själv som varje år räknar fram hur mycket schablonbeloppet ska höjas. Under många år har det skett en urholkning. Riksdagens påpekar att schablonbeloppet har betydelse för att säkerställa goda arbetsvillkor.
LÄS ÄVEN:
Hoppet lever om höjt timbelopp inom assistansersättning
Regeringen anklagas för passivitet
På sistone har irritationen över regeringens passivitet växt. Den 15 maj 2024 undvek socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall att ge besked i samband med en skriftlig fråga från Ewa Phil Krabbe (S) i riksdagen.
Trots att Socialstyrelsen vill utreda en särskild lag som reglerar ledsagning, sa ministern att regeringen först vill se om det inte räcker med förbättrad information.
Flera olika motion har förordat snabba åtgärder – bland annat från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.
