Nyheter

Personer i LSS-boende kan få 14 000 kronor i ny ersättning

Men fattigdomen fortsätter växa även om utredaren Carina Sammeli får igenom sina förslag
carina sammeli 600

 

Alla som bor i LSS-bostad kan få rätt till merkostnadsersättning på drygt 14 000 kronor per år. Förslaget presenteras idag i utredningen Boende på (o)lika villkor.

Konkret föreslår utredaren Carina Sammeli att den som har boende enligt LSS alltid har rätt till merkostnadsersättning med 30 procent av prisbasbeloppet per år, vilket motsvarar drygt 14 000 kronor.

För personer som redan får merkostnadsersättning för andra kostnader föreslås en något lägre schablonkompensation, 25 procent av prisbasbeloppet, motsvarande cirka 11 900 kronor per år.

HejaOlika ställde några frågor till Carina Sammeli strax efter offentliggörandet av utredningen på tisdagsförmiddagen.

Hur påverkas personer med LSS-boende?

Hur vill du beskriva nyttan för den enskilde?

– Vi vill ha ett system som förhindrar att enskilda får merkostnader för sin bostad på grund av funktionsnedsättning. Det ska vara en statlig ersättning och med låg beviskrav, så att det blir enkelt att få ersättningen. Samtidigt är det viktigt att hyrorna inte drivs upp. Därför ska det vara ett system som kompenserar den enskilde, och inte innebär andra transfereringar.

Får alla 28 000 personer rätt till ersättning?

Kommer det att bli ersättning till alla 28 000 som idag har LSS-boende?

– Ja, det är förslaget. Med 30 procent av prisbasbeloppet kommer alla att ha rätt till merkostnadsersättningen genom Försäkringskassan. Annars är det ganska höga krav för att få merkostnadsersättning. Samtidigt bygger merkostnadsersättningen på att man får olika nivåer, med ersättning i trappsteg. Därför kan kompensationen för just boendekostnaden bli olika hög. Det beror på om vilken nivå i merkostnadsersättningen man kommer upp i.

Varför föreslår ni just denna nivå på kompensationen, och inte mer?

– Vi har sett att merkostnaderna för att bo i LSS-bostäder ligger mellan 1000 och 2000 kronor per månad överlag. Det motsvarar ungefär 30 procent av prisbasbeloppet. Det finns de som har väldigt höga hyror, men det är inte alltid att betrakta som merkostnader. Att bo nybyggt mitt i storstaden, till exempel, är dyrare. Men merkostnaderna för gemensamt kök eller personalutrymmen är ofta ganska lika mellan kommunerna. Någon annan nivå än 30 procent var inte aktuell eftersom vi inte vill överkompensera.

Kan förslagen stoppa den växande fattigdomen?

Hur ser du på att förslagen bara ger ca 1000 kr per månad i lättnad, samtidigt som många går back med 4-5000 kr per månad?

– Det är ett problem, men utredningen hade inte fått uppdrag att titta på mer än boendekostnaden. Andra kostnader som gör att privatekonomin går back för den här gruppen är ett problem som kvarstår, för släkt och vänner och kommuner.

Kommer den relativa fattigdomen för gruppen att fortsätta växa, även med denna kompensation?

– Ja, så är det, skillnaderna fortsätter att växa. Men att titta på hela den ekonomiska situationen för gruppen var inte vårt uppdrag. Om det hade varit det, så skulle vi ha tittat på inkomsterna för gruppen. Vi har i och för sig skrivit om det sammantagna ekonomiska läget för gruppen. Det var nödvändigt för att kunna förstå frågorna.

– Vi ser att den här gruppen inte har fått de förbättringar som många andra har fått. Många av de satsningar som riktats mot äldre har inte gått till denna grupp.

En stor besvikelse?

Regeringen skriver i utredningens direktiv att personer med LSS-bostad typiskt sett går back 4000-5000 kronor per månad. Känns det då inte som en stor besvikelse att utredningen nu bara vill kompensera med cirka 1000 kronor per månad?

– Vår stora insats är att förbättra kunskaperna om detta. Det har inte stått klart för folk hur stora de ekonomiska problemen är. Jag var själv inte jätteinsatt i läget när jag började med utredningen. Vi har haft en väldigt kunnig expertgrupp som har hjälpt till att lyfta fram detta.

Hur kan utvecklingen mot växande fattigdomen vändas?

Vad tycker du personligen om att fattigdomen får fortsätta växa, i strid med LSS intentioner och Agenda 2030. Det finns väl en politisk skyldighet att agera?

– Ja, det tror jag. Vi har även förslag om statligt bostadstillägg och investeringstöd, men bostadskostnaderna är bara liten del av problemet för personer med LSS. För att lösa detta måste man titta på inkomstsidan. Hur är det tänkt att personerna ska försörja sig? Då måste man titta på reglerna för aktivitets- och sjukersättning.

Vad förväntar du dig kan ske på det området?

– Det är frågor som regeringen måste svara på. Det låter lite fyrkantigt, men vår utredning kan inte lösa problem som inte har ingått i uppdraget.

Vad kan man göra idag för att underlätta?

Det dröjer innan utredningens förslag kan bli verklighet. Har du några tankar kring vad enskilda och anhöriga kan göra idag för att få kompensation för merkostnader i boendet?

– Man kan redan idag begära merkostnadsersättning hos Försäkringskassan för boendekostnader på grund av funktionsnedsättning. Men det är svårt att bevisa vad som är merkostnader, så man riskerar långa prövningar utan något resultat.

 

Denna artikel handlar om

ANNONSER
  • Annons för STIL
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för Fremia
  • Etac Sulky R82 Cricket
  • Annons för JAG
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för CJ Advokatbyrå

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *