Rättspraxis stänger diskussionen

KOMMENTAR. I mitt arbete med att uppdatera LSS-skolan inför 2024 läser jag mycket om LSS-beslut och domar där sökande ofta fått avslag på begäran om exempelvis ledsagarservice och kontaktperson.

Stänger diskussionen

Kommunerna hänvisar allt mer frekvent till ”rättspraxis”. Inte för att jag tror att de alltid vet vad det innebär, utan för att det är ett effektivt sätt att stänga diskussionen.

I LSS-skolan 2019 hade jag en extra lektion om hur LSS skall tolkas. Där konstaterade jag att avslagen ökade på 2010-talet och att väldigt få domar utföll till den enskildes förmån. Om den enskilde mot förmodan vann i första instans, i förvaltningsrätten (FR), så överklagade kommunen och fick oftast rätt i nästa instans, kammarrätten. Drygt 90 procent av domarna utföll med avslag för den enskilde.

Med tanke på hur få personer med funktionsnedsättning, eller deras anhöriga, orkar driva ett överklagande i domstol och att rättshjälp fortfarande saknas, är detta en orimlig siffra. Jag tror att juristerna i förvaltningsrätter och kommunernas ansvariga också förstår detta, men struntar i att göra något åt det!

Vad är rättspraxis?

Vad menas då med rättspraxis? Så här står det på Lagrummet.se:

Vad är rättspraxis?
När högre domstolar tillämpar lagen utvecklas rättspraxis. Rättspraxis innebär att ett mål som har avgjorts i högsta instans är vägledande för hur domstolen ska döma i kommande mål.

Vad är ett prejudikat?
Ett avgörande från HFD i en viss rättsfråga. Domstolarna är inte enligt lag bundna att följa prejudikaten, men i praktiken uppfattar lägre instanser prejudikaten som mer eller mindre bindande när de ska avgöra liknande frågor.

LSS kräver individuell prövning

I LSS-skolan 2019 skrev jag så här:
Vi har ett litet antal HFD-domar i LSS som blivit prejudikat. Men samtidigt finns det ingen absolut regel i Sverige att prejudikat måste följas. I en individuell lag som LSS, där den enskildes specifika behov ska styra lagens tillämpning, borde prejudikat ifrågasättas och inte slentrianmässigt följas!
Generellt gäller att prejudikaten, från HFD (och motsvarande högsta instanser) syftar till att vara vägledande för domstolarnas rättstillämpning. Redan här är det dock viktigt att poängtera att det inte finns någon ovillkorlig skyldighet för underrätterna att följa de principer som de högsta instanserna fastslagit. Prejudikatbundenheten anses vara relativ, inte absolut.

Jag skrev också i en artikel om aktuella myter om LSS:

Förvaltningsrätterna garanterar likabehandling!
Nej, så är det tyvärr inte! Vi har i våra (FUB i Stockholms län) visat detta i flera rapporter. Var du bor och vilka domare som råkar sitta som ansvariga i målen avgör! Om jag är snäll kan jag säga att det beror på okunskap om LSS. Förhoppningsvis är det så, då kunskap kan förändras. Men om det beror på attityder blir jag rädd.

Idag är det ännu värre

Tyvärr verkar förvaltningsrätterna inte bry sig. Det finns ett krav i Förvaltningslagen, officialprincipen, att domstolen ska göra en egen utredning, för att kontrollera de utredningar de fått av parterna. Det görs i princip aldrig.

Det finns mycket att önska innan vi har en rättighetslag i praktiken. Reclaim LSS!

Text av Harald Strand

Författare till LSS-skolan, expertsvar och opinionsartiklar. Tidigare ordförande för Riksförbundet FUB.