Klartecken för kompetenscentrum för IF och autism 2025

Ett kompetenscentrum för autism och IF kan stoppa övergreppen på LSS-boenden och annan LSS-verksamhet.

Socialstyrelsen lade fram ett konkret förslag redan 2022.

Äntligen har regeringen nu gett Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda ett sådant centrum.

I statsbudgeten för 2025 har regeringen avsatt 7 miljoner kronor för att påbörja arbetet.

LÄS ÄVEN: Många LSS-boenden liknar fängelser

Får en viktig roll för att uppnå LSS mål

– Det är viktigt att barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning eller autism bemöts på ett bra sätt. Tvångs- och begränsningsåtgärder ska inte förekomma. Det är personalens bemötande grundat på kunskap och förståelse som ska ge den enskilde möjlighet till självbestämmande och inflytande, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) i en kommentar den 3 februari 2025, sedan regeringen fattat beslut om uppdraget.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) säger att de kompetensbrister som IVO har påtalat kan få allvarliga konsekvenser:

– Vi ser att kunskapen om komplexa behov och olika former av samsjuklighet, exempelvis en intellektuell funktionsnedsättning i kombination med missbruksproblem, behöver öka för att personalen ska ha förutsättningar att nå upp till de mål som LSS ställer på verksamheterna. Där kan detta kompetenscentrum spela en mycket viktig roll.

Kompetenscentrumet ska ge stöd till ledning och personal i främst LSS-boenden. Regeringen betonar att det är viktigt att samla, strukturera och sprida kunskap som utgår från vetenskaplig grund och erfarenhet. Socialstyrelsens ska utveckla former för hur kunskapen ska kommuniceras till kommuner och regioner, i samverkan med Sveriges kommuner och regioner (SKR), myndigheter och funktionshindersorganisationer.

Forskaren: Ett litet steg på vägen

Forskaren Magnus Tideman kommenterar satsningen i denna videointervju från 7 oktober 2024:

”Mycket glädjande”

Riksförbundet FUB:s ordförande Anders Lago är mycket glad över beskedet.

– Kunskapen om våra gruppers behov och utmaningar är ofta låg, och ett kompetenscentrum kan bidra till att ändra på detta. FUB har drivet denna fråga hårt och regerings besked är mycket positivt för våra medlemmar och målgrupp, säger Anders Lago till HejaOlika.

– Jag hoppas att det kommande centrumet kommer kan bidra till ökad kunskap hos kommuner och domstolar. Kunskapen om intellektuell funktionsnedsättning, LSS och Funktionsrättskonventionen är alldeles för låg, vilket leder till att många med IF inte får det stöd de behöver och har rätt till.

Syftet är att ”säkerställa den enskildes möjlighet till självbestämmande och trygghet och kvaliteten” inom verksamheter enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. För att göra detta anser regeringen att det är avgörande att personalen har rätt kompetens för att utföra arbetsuppgifterna.

Det handlar om ”att höja kompetensen hos personal som arbetar företrädesvis i LSS-boenden och öka förståelsen och kunskap om funktionsnedsättningar för att kunna bemöta de boende på ett bra sätt och därmed förebygga att otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder används”.

Kompetenscentrumet ska även ge kommuner och regioner värdefull kunskap för fortbildningsarbetet på arbetsplatser.

Socialstyrelsen har tagit fram ett förslag på kompetenscentrum, och nu tilldelas man 7 miljoner kronor för år 2025 för att förverkliga detta.

Autism Sverige och FUB har kritiserat dröjsmålet

Regeringen har skyndat långsamt med det nya nationella kompetenscentrum som Socialstyrelsen föreslagit. Den 2 oktober 2023 skickade Autism Sverige och Riksförbundet FUB brev till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M), med otåliga krav på att kompetenscentrumet förverkligas:

”Socialstyrelsen och IVO har upprepade gånger pekat på att kompetensen hos personal i bostäder enligt LSS brister. Socialstyrelsen konstaterade i en kartläggning av kompetensen hos personal i bostäder enligt LSS att det finns en påtaglig kunskapsbrist om vad det innebär att ge stöd enligt LSS, om funktionsnedsättningarna i sig samt om kommunikation och kommunikationsstöd”, skriver Camilla Rosenberg, Autism Sverige, och Anders Lago, FUB.

De påpekar att höjd kompetens är nödvändig för att intentionerna med LSS-insatserna ska förverkligas. I dagsläget finns inga formella krav på kunskap hos personal som ger stöd och service enligt LSS, endast allmänna råd som inte är bindande.

Förbunden sammanfattar sina krav på regeringen så här:

1. Säkerställ ett nationellt kompetenslyft inom LSS, så att all personal som arbetar i LSS-verksamhet ska ges grundläggande kunskap om LSS syfte och värdegrund, funktionsnedsättningarna autism och intellektuell funktionsnedsättning samt Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK.
2. Ge Socialstyrelsen i uppdrag att verkställa ett nationellt kompetenscentrum för intellektuell funktionsnedsättning och autism, som Socialstyrelsen har utrett och lämnat förslag om.
3. Ge Socialstyrelsen i uppdrag att utfärda bindande föreskrifter gällande kompetenskrav för personal LSS-verksamhet.

LÄS ÄVEN: Många är rädda och otrygga på LSS-boenden

Bakgrund: Ett gammalt krav som blivit allt viktigare

Funktionsrättsförbund som FUB, Autism Sverige och Svenska Downföreningen har länge efterlyst utbildningssatsningar på LSS-personal.

Till slut fick man gehör och i december 2021 gav den S-ledda regeringen uppdrag till Socialstyrelsen att utreda ett kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism.

Karin Flyckt, samordnare på Socialstyrelsen, presenterade det färdiga förslaget på konferensen Funktionshinder i tiden den 28 oktober 2022.

Centrumet föreslås etableras antingen som fristående centrum eller som ett centrum med placering på Socialstyrelsen. En placering på Socialstyrelsen sägs vara bäst.

– Vi ser att en placering på Socialstyrelsen innebär mindre sårbarhet och därmed mer stabilitet över tid. Därför lämnar vi detta som vårt förslag till regeringen, säger Karin Flyckt.

Socialstyrelsen är redan en samordnande aktör inom LSS. Myndigheten har även erfarenhet av liknande verksamheter, exempelvis det nya kompetenscentrumet för äldreomsorg.

Många saknar utbildning, trots Socialstyrelsens rekommendationer

Socialstyrelsen gjorde 2020 en kartläggning över hur kompetensen såg ut bland personal på särskilda boende (LSS-boenden). Bristerna var enorma och Socialstyrelsen föreslog redan då ett kompetenslyft.

LÄS MER: 6 av 10 saknar utbildning för att jobba på LSS-boende för barn

– Många som arbetar på LSS-boenden för barn och vuxna saknar grundkompetens inom vård och omsorg – trots att Socialstyrelsen rekommenderar sådan, säger Karin Flyckt.

– Till exempel hade endast 38 procent av den tillsvidareanställda personalen på boenden för barn en grundutbildning inom vård och omsorg. I boenden för vuxna var motsvarande siffra 64 procent.

Socialstyrelsen anser att rätt kompetens för ledning och personal är en förutsättning för god kvalitet i verksamheterna.

– Vid bristande kompetens finns det risk för missförhållanden och de yttersta konsekvenserna kan bli tvångs- och begränsningsåtgärder. Med rätt kompetens kan detta förebyggas i högre utsträckning och en bättre kvalitet uppnås, säger Karin Flyckt.

Svårt att nå ut till tusentals chefer och 10 000-tals medarbetare

I rapporten heter det att kompetenscentrets primära målgrupper bör vara ledning och personal inom boende för barn och vuxna enligt LSS. Exempelvis finns mer än 4 600 verksamheter med bostad med särskild service för vuxna. Antalet chefer uppskattas till 1 500 personer och antalet medarbetare till 25 000 personer.

”Att nå alla dessa, vare sig det handlar om kunskapsmaterial eller fortbildning, är en utmaning. Det är också en utmaning att anpassa kunskapsmaterial och fortbildning uti- från personalens olika utbildningsnivåer”, skriver Socialstyrelsen i rapporten.

Många aktörer behöver samarbeta

Socialstyrelsen vill samarbeta med en lång rad aktörer kring kompetenscentret. Rapporten föreslår följande aktörer:
• Statliga myndigheter, som till exempel MFD och IVO. Även Socialstyrelsen är en relevant aktör, oavsett om kompetenscentret bildas inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet eller helt fristående.
• Kommuner.
• Nationella strukturer och nätverk, som till exempel RSS, NKR och forskarnätverk.
• Övriga nationella kompetenscentrum.
• Intresseorganisationer, som Riksförbundet FUB, Autism och Aspergerför- bundet och Svenska Downföreningen.
• Bransch- och arbetsgivarorganisationer, som till exempel Fremia och SKR med flera.
• Fackförbund, som till exempel Sveriges Arbetsterapeuter och Kommunal.
• Forskare, både enskilda, forskarnätverk och FOU-miljöer.

Brådskande att komma igång

Socialstyrelsen har inte föreslagit något startdatum för kompetenscentrumet, men funktionsrättsrörelsen hoppas att det förverkligas snabbt.

I juni 2021 sände flera funktionsrättsförbund en skrivelse till Lena Hallengren med uppmaningen att prioritera utbildning av LSS-personal.

– Avsaknad av grundutbildning och få möjligheter till kompetensutveckling inom LSS-verksamheter drabbar personer med LSS-insatser väldigt hårt. Våra medlemmars erfarenheter och IVO:s tillsyn visar att olagliga tvångs- och begränsningsåtgärder tar vid där kompetens och rätt förutsättningar saknas, sa Riksförbundet FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn.

– Det är mycket välkommet att regeringen har lyssnat på vad både FUB, Socialstyrelsen och forskarvärlden säger – ett nationellt kompetenscentrum är nödvändigt för att förbättra livsvillkoren för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism. Men det kan dröja flera år innan ett kompetenscentrum finns. Därför måste ett riktat LSS-kunskapslyft komma i gång så fort som möjligt som kan bygga grunden för det framtida centret, sa Christina Heilborn.

Om våld och kränkningar på LSS-boenden:
Två år efter löftet – problemen har förvärrats