Så kan metoden PERMA bidra till ett gott liv

Många människor som lever med funktionsnedsättningar måste dagligen kämpa för att förstå omvärlden och för att få energin att räcka till. Men alla har rätten att leva ett gott liv. Metoden PERMA bidrar till välbefinnande och Therese Waldenborg ger konkreta tips om hur personal kan göra och tänka.

Ett gott liv består av bra dagar och metoden PERMA kan bidra

– Det är lätt hänt att vi som personal tänker att vi måste börja med lösa det som är svårast när vi ska ge stöd till personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning, som kan ha det jobbigt på olika sätt. Jag menar att vi ska vända på det, för ett gott liv består av bra dagar och därför bör vi börja med att försöka skapa välbefinnande, säger Therese Waldenborg.

Therese Waldenborg är arbetsterapeut i grunden och har i många år arbetat inom daglig verksamhet, på LSS-boenden och med personlig assistans. Numera är hon framför allt aktiv som handledare och utbildare för personalgrupper som ger stöd till personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning och hon håller också föredrag om arbetssättet PERMA.

Själv kom Therese Waldenborg i kontakt med PERMA på en föreläsning i England för några år sedan. Därefter läste hon mer och lärde av engagerade kollegor. Hon berättar att arbetssättet kommer ur det som kallas positiv psykologi, som förenklat kan beskrivas som den del av psykologin som handlar om välbefinnande och lycka. Inom området är den amerikanske professorn Martin Seligman tongivande och han har forskat om depression och inlärd hjälplöshet, men också om vad som kan skapa välmående hos människor.

– När jag läste böcker av Seligman förstod jag att PERMA utgår från populationen i stort, men det var spännande att fundera på hur det kunde fungera i omsorgsverksamheter, som stöd till personer med autism. Jag började försöka göra kartläggningar och hittade en mall för det när jag läste en blogg av psykologen Bo Hejlskov Elvén. Nu när jag föreläser märker jag att många tycker att metoden är väldigt intressant, säger Therese Waldenborg.

Så kan PERMA användas

Idag visar en sökning på internet många erbjudanden om föreläsningar och kurser i PERMA för personal inom både LSS-boenden och äldreomsorgen, men när den välkände psykologen Bo Hejlskov Elvén, som Therese Waldenborg nämner ovan, först kom i kontakt med positiv psykologi och PERMA kunde han inte förstå vad denna lyckoforskning skulle kunna bidra med inom omsorgen.

Han kom att ändra uppfattning och 2015 skrev han blogginlägget; Om PERMA och positiv psykologi i omsorgen och specialpedagogiken, där han beskriver hur han insåg att PERMA kunde vara ”rena dynamiten”, för det ska vara gott att leva även för personer med olika funktionsnedsättningar.

– Jag vet inte hur PERMA kom till Sverige och hur utbrett det är, men stöter ofta på fina exempel inom omsorgen. Även om Seligmans forskning gjorts på bland annat militärer, så handlar det om vad personer som klarar sig bra i tillvaron har gemensamt, trots att deras liv kan innehålla svårigheter. Det är nämligen inte ett lätt liv som är förutsättningen för ett gott liv och det finns mycket i modellen som fungerar bra i våra verksamheter, säger Therese Waldenborg.

I den positiva psykologin beskrivs fem faktorer som kännetecknar människor som är lyckliga och de fem faktorernas inledande bokstäver på engelska utgör akronymen PERMA:
P – Positive Emotion / positiva emotioner
E – Engagement / engagemang
R – Relationships / relationer
M – Meaning / mening
A – Accomplishment / att uppnå

PERMA är inte en behandlingsmetod och finns inte med bland SKR:s eller SBU:s utvärderade insatser, utan är ett arbetssätt för ökat välbefinnande i vardagen. För att komma i gång rekommenderar Therese Waldenborg den kartläggningsmall [ladda ned] hon tidigare nämnde. Utgå från de fem faktorerna och planera för bra dagar. Under intervjun berättar hon steg för steg hur personal kan tillämpa arbetssättet på LSS-boenden och daglig verksamhet.

Härliga känslor som njutning

I PERMA står bokstaven P för positiva emotioner och handlar om härliga känslor som njutning, optimism och tillfredsställelse. Therese Waldenborg tipsar om att tänka på allt som ger livet guldkant, en nivå högre än att bara grundläggande behov blir tillfredsställda. När personal arbetar med personer med svår intellektuell funktionsnedsättning gäller det att vara lyhörd och uppmärksam och förstå att alla har olika förutsättningar.

– Det handlar inte om att klistra på sig ett leende fast man känner något annat, utan om att verkligen identifiera det som ger positiva känslor hos den boende, som skratt och humor, men också djupare känslor som hopp och optimism. När det gäller personer som har svårt att själva berätta får vi göra ett detektivarbete och försöka fånga upp uttryck och ansiktsmimik för positiva känslor. Någon annan kan vara lätt att prata med och då kan vi fråga; vad tycker du är roligt, vad är gott och vad får dig på bra humör, säger Therese Waldenborg.

Engagemang kan vara specialintressen

Bokstaven E står för engagemang och det kan gälla stunder när personen är engagerad i något som är precis lagom utmanande, så att tid och rum nästan löses upp, ett tillstånd som också brukar kallas flow. När det gäller personer med autism kan det handla om det som kallas specialintressen, men också om stimming.

I diagnosmanualerna för autism brukar det beskrivs som stereotypa beteenden och intressen, berättar Therese Waldenborg, men hon betonar att just det kan vara en nyckel till engagemang, såsom pyssel, dataspel eller sport.

– Vi i personalen problematiserar och försöker begränsa det, ändå kan det vara just inom de här områdena som personer med autism känner stor glädje och glömmer tid och rum. Vi kan kanske pröva tanken; Wow vilket flow, för det kan vara en viktig aktivitet för välbefinnandet.

Även relationer online och till djur kan vara viktiga

R står för relationer till andra människor och forskning visar att det är viktigt för alla, men inom omsorgen behöver personalen ta reda på hur och på vilket sätt, för varje individ.

– Det ju speciellt att arbeta med personer med autism eftersom vår målgrupp kan ha svårt med socialt samspel. Kanske finns det vissa personer med autism som inte har behov av andra människor, men för de flesta är det viktigt även om det kan se ut på olika sätt. Många har relationer online och relationer till djur. Det ska inte underskattas, det räknas verkligen.

Ibland kan de närmaste relationerna, som till familjen, vara viktiga men också komplicerade och ibland kan ytliga relationer vara mer vilsamma och ändå vara viktiga, som att hälsa på grannen, men Therese Waldenborg betonar att det finns en stor ensamhet i gruppen.

– Det ger personalen ett superstort ansvar! Som personal ska vi vara professionella och veta skillnaden mellan att vara personlig och privat, men ibland måste vi erkänna att vi är den viktigaste personen i en annan människas liv och då blir vårt bemötande blir ännu viktigare.

Mening i tillvaron

M står för mening och kan för vissa handla om att hitta ett övergripande syfte med sin existens via religion eller livsåskådning. För någon med intellektuell funktionsnedsättning kan det ibland vara mer konkret, som att få stöd i att se sammanhang och att själv få vara viktig.

– Kanske är detta klurigast, hur vi som personal ska få syn på det. Ibland kan det handla om att livet över huvud taget är begripligt och hanterbart, ibland om att få vara huvudperson i sitt eget liv och påverka det, säger Therese Waldenborg.

Att uppnå något och att drömma

Sista bokstaven i PERMA är A och handlar om att uppnå något. Det kan gälla både stora drömmar och små konkreta vardagssaker, som att få utvecklas och lära sig något. För personal är det viktigt att låta brukarna drömma menar Therese Waldenborg, för någon kan det handla om att bygga en LEGO-modell, för någon annan om något större, men varje dröm går att närma sig i små steg.

– Det kan vara att utvecklas på ett vardagligt plan och det kan vara att få drömma riktigt stort. Det är viktigt att inte döda drömmar och att personalen vågar utforska dem tillsammans med personen. För en tjej som drömde om att bli ballerina var den stora grejen att ha ballerinakjol på sig och det var ju fullt möjligt. En kille som ville bli rockstjärna och världsberömd gitarrist, hade aldrig rört en gitarr så det var ju långt ifrån, men han fick börja lära sig spela gitarr och blev stjärna på den dagliga verksamheten, säger Therese Waldenborg.

FAKTA / Läs mer:

PERMA är ett arbetssätt för att öka välbefinnandet och bygga på det som fungerar. I artikeln Fem plus fem om PERMA har Therese Waldenborg och Anna Sjölund beskrivit hur det fungerar att kombinera med tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande. Kartläggningsmallen finns på Therese Waldenborgs hemsida.