Så vill statens utredare stoppa våldet mot barn med funktionsnedsättning

Barn med funktionsnedsättning löper extra stor risk att utsättas för våld och övergrepp. En lång rad studier har slagit larm om detta, och nu även den statliga utredningen ”En uppväxt fri från våld” (SOU 2022:70).

LÄS MER: Guide om utsatthet hos barn med funktionsnedsättning

Nytt ombud hos IVO för att bevaka barns rätt

Utredaren Fredrik Malmberg konstaterar bland annat att det kan behövas ett nytt ombud med uppgift att bevaka barns rättigheter vid vistelse i samhällets vård, till exempel barn på boende med särskild service och korttidsvistelse enligt LSS. Han skriver att det bör övervägas om ett sådant ombud ska inrättas hos IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

LÄS ÄVEN: Artikelserie om den extrema pressen på funkisfamiljer när samhällets stöd inte räcker till

Funktionsrättsrörelsen hoppas på riktade satsningar

Fredrik Malmberg, regeringens särskilde utredare, överlämnade slutbetänkandet från utredningen till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall den 18 januari 2023.

Utredningens förslag om en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn välkomnas av funktionsrättsrörelsen, som nu hoppas på särskilda satsningar för barn och unga med funktionsnedsättning och deras familjer.

– Riksförbundet FUB kommer att aktivt följa upp utredningens förslag för att säkerställa att särskilda verktyg riktade till vår målgrupp tas fram, säger Christina Heilborn, förbundssekreterare för FUB.

– Vi anser att en del av den stora forskningssatsning som föreslås bör omfatta öronmärkta medel för forskning om våld mot barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF). I dagsläget behövs mer kunskap om denna grupp.

– Det är många gånger svårt för barn med IF att uttrycka vad de har varit med om, och de är i särskild beroendeställning gentemot vuxna i sin omgivning. Detta kan leda till ett osynliggörande som är direkt livshotande.

LÄS MER: HejaOlikas tidigare artiklar om våld mot barn med funktionsnedsättning

Barn med NPF särskilt utsatta

Riksförbundet Attention har deltagit i utredningen med rapporten “Bry dig!” som innehåller ungas egna beskrivningar av våld.

Där framgår att placerade barn med NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är särskilt utsatta. ”Det är en grupp som har en stor risk för att utsättas för våld, psykisk ohälsa, skol­misslyckanden och utanförskap. Många av de unga vi har talat med beskriver våldet som en integrerad del av vardagen”, skriver Attention.

För att stoppa våldet mot placerade unga behöver kunskapen om NPF ökas och personal behöver anställas utifrån personlig lämplighet, menar Attention. ”För att ge barn en ökad förutsättning för att våga berätta om våld och ge dem en stark röst i placerings- och rättsprocesser föreslår vi att samtliga placerade barn har minst en vuxen som helt och hållet finns där för dem, ett oberoende barnombud”, skriver Attention.

Vad säger utredningen om våld mot barn med funktionsnedsättning?

Utredningen pekar på att flera studier visar att risken för våld är hög för barn och unga som har en nedsatt fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga till följd av sjukdom eller en medfödd eller förvärvad skada.

Internationell forskning visar att barn med funktionsnedsättning löper en tre till fem gånger större risk att utsättas för olika typer av våld. Motsvarande siffror återfinns i svenska studier.

Barns ”osynlighet”, sårbarhet och beroende spelar stor roll. Utredningen skriver att osynligheten för barn med funktionsnedsättning kan vara särskilt utmärkande för barn vars kontakter med omvärlden sker via ett fåtal omsorgspersoner eller vårdare eller för barn som har funktionsnedsättningar som innebär svårigheter att kommunicera och göra sig förstådda. Ett osynliggörande kan också ske genom att det våld ett barn med funktionsnedsättning utsätts för inte betraktas eller hanteras av omvärlden som våld eller våldsbrott.

Vidare kan barns sårbarhet öka genom att en funktionsnedsättning gör det omöjligt att fysiskt försvara sig eller skydda sig från våld. Samtidigt behöver många barn mer stöd i vardagen och står därför i ett starkare beroendeförhållande till sin omgivning.

Utredningen pekar också på att normaliseringsprocessen (i och med att barnets kropp återkommande kan vara föremål för undersökningar) ökar riskerna. Det kan skapa en oförståelse hos barnet kring kroppslig integritet och vad som är okej respektive vad som inte är okej.

Utredningen lyfter också att barns funktionsnedsättning kan innebära stora påfrestningarna för föräldrar, syskon och familjelivet. Det kan handla om stress, isolering, orealistiska förväntningar på barnets förmåga, kommunikationssvårigheter, eller utmanande beteenden.

Studier har också visat överrisk för barn med funktionsnedsättning att utsättas för mobbning. Unga med funktionsnedsättning är extra utsatta för våld i partnerrelationer. Utredningen konstaterar att kunskapen om detta är begränsad men internationell forskning visar att unga vuxna med funktionsnedsättningar utsätts för våld i partnerrelationer i högre grad än andra unga.

Barn med funktionsnedsättningar omfattas också av en särskild utsatthet i förhållande till hedersrelaterat våld och förtryck, skriver utredningen. ”Funktionsnedsättningen kan uppfattas som en skam i familjen, vilket kan leda till att familjen försöker dölja funktionsnedsättningen på olika sätt, exempelvis genom att tvinga eller vilseleda personen med funktionsnedsättning att ingå äktenskap”, skriver utredningen.

Vad föreslår utredningen?

Utredaren Fredrik Malmberg föreslår både en nationell strategi och en ny lag som för att bekämpa våld mot barn. En miljard kronor föreslås satsas på forskning och metodutveckling.

Utredningen har pekat ut följande mål:

1. Våld mot barn ska förebyggas

Förstärkt fokus på främjande och förebyggande arbete.
Kunskapen om våld och våldets konsekvenser ska öka hos barn och vuxna.
Stödet till föräldrar ska stärkas.
Insatserna till barn och vuxna som utövar eller riskerar att utöva våld mot barn ska stärkas.
Särskilda insatser ska vidtas för att skapa trygghet och förebygga våld i miljöer där barn vistas.

2. Barns våldsutsatthet ska upptäckas

Förutsättningarna för barn att reagera på våldet och signalera till omgivningen ska stärkas.
Vuxnas förutsättningar och förmåga till upptäckt samt att agera vid tecken på våld ska förbättras.
Informationshanteringen och omsorgen om barnet vid misstanke om våldsutsatthet ska förbättras.

3. Barn ska få skydd, stöd och behandling

Tillgängligheten till skydd, stöd och behandling ska förbättras.
Barns delaktighet i utformning, genomförande och uppföljning av insatser ska stärkas.
Förmågan och möjligheterna att fånga upp och möta varje barns behov ska förbättras.
Samverkan och samordning av insatser ska stärkas.
Stödet i barns vardag ska stärkas.

4. Barns rätt i brottmål ska tillgodoses

Barn ska få individanpassad information och ges goda förutsättningar att komma till tals och få sina åsikter beaktade.
Yrkesverksamma ska bemöta barnet på ett respektfullt och an-passat sätt och ha särskild kompetens.
Brottmålsprocessen ska vara så kort som möjligt utan att inskränka rättssäkerheten.
Barn ska erbjudas stöd under och efter brottmålsprocessen.
Samverkan måste ske med barnets behov i fokus – barnahusverksamheter ska finnas i hela Sverige och utvecklas.

5. Kunskaps- och metodutvecklingen ska stärkas

Barn ska ha en självklar roll inom kunskapsutvecklingen.
Uppföljningen av våld som drabbar barn ska förbättras.
Tillgången till kunskap ska öka.
Stärkt implementering av tillgänglig kunskap.

Om HejaOlikas tidigare artikelserie om pressen på funkisfamiljer

År 2020 publicerade vi en artikelserie om föräldrar som har barn med funktionsnedsättning, och som lever under extremt stor press med små möjligheter till avlastning och stöd. Denna situation ökar risken för att föräldrar närmar sig gränsen för vad som är tillåtet och i värsta fall kliver över den.

Artiklarna finns samlade här: Artikelserie om den extrema pressen på funkisfamiljer när samhällets stöd inte räcker till