Så ska Funktionsrättsbyrån bli en hållbar framgång
Nyheten om att det skapas en funktionsrättsbyrå har fått stor uppmärksamhet. Men vad händer när Arvsfondsfinansieringen tar slut?
– Vi samarbetar gärna med exempelvis stiftelser, företag och myndigheter, säger Nicklas Mårtensson, kanslichef på Funktionsrätt Sverige.
Bris och Barnrättsbyrån är exempel på verksamheter som startat med stöd av Allmänna arvsfonden men sedan funnit nya finansieringsätt.
Nu drar rekryteringen igång till Funktionsrättsbyrån, berättar Nicklas Mårtensson i denna intervju. Och till september siktar man på att vara igång med rådgivningen.
Kan den negativa utvecklingen vändas?
Personer med funktionsnedsättning har fått kämpa i allt starkare motvind senaste åren, kommer Funktionsrättsbyrån att kunna vända den trenden?
– Det behövs nog många krafter för att vända den negativa trenden. Men visst hoppas vi kunna bidra med mer kunskapsunderlag i arbetet med att stärka rättighetsperspektiven. Underlaget kommer vara till nytta för både funktionsrättsförbund i deras intressepolitiska arbete och för myndigheter i deras verksamheter.
Vilka områden kommer ni att kunna täcka upp?
– Vi vill lyssna och notera de områden som människor upplever och lära oss utifrån det. Det gör att vi kan fokusera mer på de områden där efterfrågan i rådgivningen är störst. Men vi kommer inte att lösa allt men förhoppningsvis bena ut en del och hjälpa till med råd om vart personerna kan vända sig.
Områden som ni INTE kommer att täcka in?
– Det som rör barn respektive diskriminering kommer vi hänvisa till andra samarbetspartners eller rådgivningar. Det ingår att utveckla samarbetet med partners och andra rådgivningar. Det kan också exempelvis handla om något som ett visst funktionsrättsförbund hellre svarar på. Likaså om det handlar om specifika frågor om en viss diagnos. Vi kommer att samarbeta nära med funktionsrättsrörelsen.
Kan du ge några exempel på frågor som ni kommer att kunna hjälpa till med?
– Det viktiga är att lyssna på de som kontaktar oss och utveckla rådgivningen löpande utifrån de frågor och behov som kommer in. Vi kommer att utveckla en handbok löpande, och det är möjligt att vi kan komma att behöva avgränsa oss, men vi börjar inte i den ändan.
Hur kan byråns stöd påverka utfallet, jämfört med hur det ofta ser ut idag?
– Det är alldeles för tidigt att svara på. Förhoppningsvis kan vi på sikt bidra med mer effektiva processer och att fler får kännedom om sina rättigheter och kan använda sig av dem, samt att även skyldighetsbärarnas kunskaper ökar. Även här blir samarbetet med funktionsrättsrörelsen. Vi kan inspireras av deras arbete och Funktionsrättsbyrån sprider projekterfarenheterna till förbunden.
Hur ska Funktionsrättsbyrån klara de höga förväntningarna?
Detta väcker stora förhoppningar, och behoven är stora, hur tror du att ni klarar av att uppfylla önskemålen?
– Vi märker på det enorma gensvaret vi har fått att det är många olika aktörer i samhället som välkomnar detta. Så vi hoppas också på sikt att fler kommer att vilja hjälpa till och stötta arbetet. Det är en förutsättning för att långsiktigt kunna bygga upp Funktionsrättsbyrån.
– Vi har tagit fram en grundlig förstudie och är mycket väl medvetna om utmaningarna med höga förväntningar, men vi vet också att om vi inte agerar kommer ingen annan att göra det. Redan nu har många förbund anmält intresse om framtida medlemskap i Funktionsrättsbyrån. Så värdefullt och kul tycker vi!
– Vi kommer att fortsätta att visa på behovet av Funktionsrättsbyrån, vad den gör och även hur förbund, privatpersoner och andra aktörer kan stötta i framtiden.
Hur kommer byrån att byggas upp?
– Vi kommer att inleda rekryteringen i maj och satsar på att dra igång projektet i början på september. Vi kommer bland annat att anställa en jurist och en socionom som tillsammans och med deras olika kompetens blir mycket värdefulla i såväl rådgivningen som i uppbyggnaden av Funktionsrättsbyrån.
– Projektet kommer även att ha ett praktikantutbyte med studenter på socionomutbildningen på Ersta Sköndal Bräcke högskola och juriststudenter genom vårt samarbete med Raoul Wallenberg Institutet på Lunds universitet.
Vad innebär det att ni blir rikstäckande?
– Det innebär att vi kommer att ta emot samtal från alla i hela landet.
Hur går det till i praktiken?
Hur kommer det att gå till rent praktiskt när man kontaktar och får hjälp?
– Det är viktigt i ett utvecklingsprojekt att medarbetare, samarbetspartners och de som kontaktar oss är med i processen. Till att börja med tänker vi att kontakt kommer att ske via telefon, mejl och webb. Jag kan tänka mig att vi kan använda digitala mötesplattformar också.
Hur många kommer ni att kunna hjälpa?
– I dagsläget är det svårt att uppskatta hur många byrån kan hjälpa under projekttiden. Vi bygger upp verksamheten stegvis och planerar att utbilda och ta hjälp av praktikanter från utbildningar. Vi kommer försöka utöka samarbetet med fler organisationer och personer som vill bidra.
Hur ska Funktionsrättsbyrån finansieras långsiktigt?
Ni startar upp med finansiering från Arvsfonden, och hur kommer ni att kunna klara driften efter de tre åren?
– Det är en mycket stor efterfrågan på denna typ av byrå. Det är mycket tydligt vår enkät i vår förstudie som 94 funktionsrättsförbund, lokalföreningar, ungdomsförbund och länsföreningar har besvarat. Det både hoppas och tror vi kommer utmynna i en bred vilja att stötta den efter projekttiden oberoende Funktionsrättsbyrån. Exempelvis genom medlemskap för både funktionsrättsförbund, andra aktörer och privatpersoner.
– Vi samarbetar även gärna med exempelvis stiftelser, företag och myndigheter. Flera andra byråer som också har börjat som Arvsfondsprojekt, som Bris och Barnrättsbyrån, har många andra finansieringssätt där ett exempel som växer snabbt är insamling via exempelvis sociala medier.
