Sverige kan tjäna miljarder på bättre LSS

Förbättringar inom LSS kan ge miljarder i samhällsekonomisk vinst, enligt en undersökning som företaget Payoff har gjort på uppdrag av Riksförbundet FUB.

Om personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism får adekvat stöd kan samhället tjäna 5,2 miljarder kronor per år.

Ökat förvärvsarbete och minskade sjukskrivningar

De största ekonomiska fördelarna med LSS-insatser är att anhöriga får ökade möjligheter att förvärvsarbeta om stödet fungerar bra. De anhöriga kan öka tjänstgöringsgraden, studera mera och får färre sjukskrivningar. Allt detta leder till ökat samhällsekonomiskt produktionsvärde.

Bra stöd till personer med IF ökar också deras möjligheter att hitta förvärvsarbete efter anpassad gymnasieskola, eller att övergå från daglig verksamhet till lönearbete.

– Perspektivet måste ändras från att se insatser enligt LSS som en kostnad till att se det som en social investering, där personer med IF och anhöriga i större utsträckning kan bibehålla en god hälsa, delta i arbetslivet och få en bättre livssituation, säger Riksförbundet FUB:s förbundsordförande Anders Lago.

FUB: Nu måste regeringen agera kraftfullt

– FUB hoppas att detta får regeringen att reagera och genomföra kraftfulla åtgärder omgående, säger Anders Lago.

Politiker som vill spara pengar genom att dra ned på stöd och service enligt LSS får alltså bakläxa av utredarna på Payoff, som menar att miljarder kan sparas genom att personer med IF, intellektuell funktionsnedsättning, och deras anhöriga får det stöd de behöver.

– Det stora fokuset på kostnader inom LSS underminerar LSS som rättighetslag och innebär väldigt negativa konsekvenser för personer med IF och deras anhöriga, säger Christina Heilborn, Riksförbundet FUB:s förbundssekreterare.

Hur kan LSS-insatser förbättra samhällsekonomin?

Rapporten förklarar att samhällsekonomiska intäkter skapas genom att personer i ökad grad klarar av att försörja sig genom lön från arbete samt genom att personer mår så bra att de klarar av att i större utsträckning leva ett självständigt liv, exempelvis genom ett minskat behov av stöd från sjukvården.

Om anhöriga och deras barn med IF får ett bra stöd fungerar hela familjens livssituation. Därigenom mår de anhöriga bättre och klarar i större omfattning av att arbeta. Därigenom ökar deras bidrag till de samhällsekonomiska effekterna genom att de i högre grad kan producera varor och tjänster i vårt samhälle. Stödet som gör att anhöriga kan arbeta består i första hand av välfungerande LSS-insatser.

Var hamnar vinsterna?

Samhällets intäkter ökar när fler personer förvärvsarbetar och när fler kan arbeta i större omfattning. Orsaken är att ju fler som arbetar, ju mer de arbetar och ju mer avancerade jobb de har desto mer ökar det totala produktionsvärdet som skapas. Samhället tjänar även på att kostnader på grund av sjukdom minskar.

Konsekvenserna ser lite olika ut i olika delar av samhället:

• Kommunen får ökade skatteintäkter från den ökade produktionen. Risken för kostnader inom socialtjänsten och ekonomiskt bistånd minskar.
• Kommunernas intäkter dämpas av att utökade insatser inom LSS till stor del belastar kommunens ekonomi. Samtidigt finns ett LSS-utjämningssystem, vilket gynnar kommuner som har bra LSS-stöd.
• Regionen får ökade skatteintäkter från arbete och minskade kostnader för sjukvård.
• Staten får ökade intäkter från sociala avgifter och indirekta skatter på den ökade produktionen. Samtidigt får staten ökade kostnader för Försäkringskassan i de fall personen med IF har assistansersättning.

Bakgrund: Allt färre insatser per person

Rapporten Samhällsekonomisk analys av beviljade insatser för grupp 1 i LSS personkrets finns på FUB:s webbsida.