Tuffare krav på myndigheter ska lyfta funktionsrättspolitiken

Skärp myndigheternas ansvar för funktionshinderpolitiken. Det föreslår regeringens särskilde utredare Martin Olauzon.

Han har nu lämnat över betänkandet Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU 2019:23) till socialminister Lena Hallengren.

LÄS MER: Ny funktionshinderstrategi 2021–2031: Så ska målen uppnås snabbare

För att rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska kunna förverkligas krävs ett tydligt politiskt ansvar, anser Martin Olauzon.

Han föreslår också att principen om universell utformning – att göra rätt från början för att se till att alla kan använda samma saker och tjänster – ska vara vägledande.

Vidare vill han öka kunskapen om levnadsvillkoren för människor med funktionsnedsättning, bland annat genom ny officiell statistik.

Dessutom behöver en nationell samordnare tillsättas, tycker utredaren.

Sju samhällsområden pekas ut som särskilt viktiga:
• Arbete och försörjning
• Utbildning och livslångt lärande
• Transporter
• Kultur
• Hälso- och sjukvård samt tandvård
• Social välfärd och trygghet
• Bostad, byggd miljö och samhällsplanering

– Vi kommer att se över utredningens förslag och bestämma hur vi ska gå vidare för att stärka den svenska funktionshinderspolitiken, säger socialminister Lena Hallengren.

Utredningen har redan fått skarp kritik från organisationerna Funktionsrätt Sverige och Lika Unika, i en debattartikel på Dagens Samhälles webb.

”Olyckligt att styrutredningen saknar förslag till styrning och uppföljning, för att rättighetsperspektiv, ökad jämlikhet och full delaktighet, ska kunna göra verklig skillnad i människors vardag”, heter det i debattartikeln.