Utredning om assistentyrket hyllas – men stor oro för fortsatta försämringar | HejaOlika

Utredning om assistentyrket hyllas – men stor oro för fortsatta försämringar

Henrik Petrén, Cecilia Blanck och Jessica Smaaland. Foto: Linnea Bengtsson

Henrik Petrén, Cecilia Blanck och Jessica Smaaland. Foto: Linnea Bengtsson.

”Assistansersättningens schablonbelopp måste höjas om assistenter ska ha bra arbetsvillkor”

ANNONS

Annons för Forum FUB

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Linnea och Josef Carlssons stiftelse

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

HejaOlika har sammanställt reaktioner på utredningen om yrket personlig assistans. Utredaren Lars Lööw hyllas av många, men samtidigt ställs krav på förstärkningar inom assistansen. De flesta reaktioner andas stor oro för att utarmningen av personlig assistans ska fortsätta.

Vad tycker Riksföreningen JAG?

– Vi vill inget hellre än att alla engagerade och duktiga personliga assistenter ska ha de bästa arbetsvillkoren. Men då behöver också assistansersättningens schablonbelopp höjas, säger Cecilia Blanck, verksamhetsansvarig på Riksföreningen JAG, i ett pressmeddelande.

Pressmeddelandet fortsätter:
Schablonbeloppet för personlig assistans ligger idag på 304,30 kronor per utförd assistanstimme. Beloppet ska inte bara täcka assistentens lön, eventuell OB-ersättning och arbetsgivaravgifter utan även försäkringar, arbetsledning, lön under introduktion av nyanställda, kursavgifter och lön under utbildning, lön under personalmöten och utvecklingssamtal, handledararvode och lön under handledning, administration av tidredovisning och löner och alla omkostnader i assistansen, allt från tågbiljett till assistenten vid assistansanvändarens resa till fika vid assistansmöten.

– JAGs eget assistanskooperativ, Brukarkooperativet JAG, har en hög ambition och har klarat att hushålla med de begränsade resurserna. Men för att assistenterna ska få de anställningsvillkor som både vi och utredningen tycker att de förtjänar behöver assistansersättningen höjas omgående.

Vad tycker arbetsgivarorganisationen KFO?

KFO efterlyser höjda ersättningar i detta pressmeddelande:

Det är glädjande att utredningen än en gång bekräftar att personlig assistent är ett jobb som de allra flesta trivs i, säger Henrik Petrén, branschansvarig för personlig assistans på Arbetsgivarföreningen KFO. Utredningen visar också att personlig assistent är ett jobb som tilltalar människor med mycket varierande bakgrund vilket gör att branschen, utöver att vara livsavgörande för de assistansberättigade, är mycket viktig för den svenska arbetsmarknaden.

Utredningen konstaterar att den låga uppräkningen av assistansersättningen innebär en risk för försämrade villkor. Nivån på assistansersättningen har betydelse för assistenternas villkor eftersom anordnarnas kostnader nästan uteslutande avser löne- och personalkostnader.

Vi har under lång tid påtalat orimligheten i att under lång tid urholka assistansersättningen. Detta är det sjunde året i följd som assistansersättningen räknas upp med mindre än kollektivavtalade löneökningar vilket förstås är helt ohållbart i längden. Det brådskar med en förändring och det är bra att en statlig utredning uppmärksammar frågan, säger Henrik Petrén.

Utredningen innehåller också ett antal förslag som syftar till att förbättra arbetsvillkor och kvalitet inom den personliga assistansen. Bland annat vill utredningen se krav på kollektivavtalsliknande villkor för att få anordna personlig assistans.

Som arbetsgivarorganisation ser vi förstås värdet av ett bra och branschanpassat kollektivavtal och vi välkomnar utredningens förslag. Förhoppningsvis kan det bidra till att motverka att oseriösa aktörer söker sig till branschen, säger Henrik Petrén.

Vad tycker STIL?

STIL, Stiftarna av Independent Living, har publicerat detta pressmeddelande:

– Utredningen visar att många är nöjda och arbetar väldigt länge inom yrket. Det är väldigt positivt och en helt annan bild än den gängse uppfattningen att personlig assistent är ett genomgångsyrke, säger Jessica Smaaland, politisk sekreterare i STIL.
– Eftersom personlig assistent är ett av landets största yrken så får alltså nedskärningar inom assistansen konsekvenser för befolkningen i stort, inte bara för oss assistansanvändare och våra anhöriga och vänner. Dessutom är många som arbetar som personliga assistenter personer som annars har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, exempelvis utlandsfödda och personer med lägre utbildning.
– Politiker behöver verkligen ta i beaktande framöver att yrket personlig assistent är en arbetsmarknadspolitisk succé, säger Jessica Smaaland.

Ersättningen ger inte kvalitet i personlig assistans. Nivån i den statliga assistansersättningen per timme, schablonersättningen, har stor inverkan på personliga assistenters arbetsvillkor, visar utredningen. Det är något som STIL påpekat länge.
– För låg ersättning leder till sänkta ingångslöner för personliga assistenter. Men det innebär också att det är svårt att finansiera utbildningar för assistenter. Personlig assistent är ett kvalificerat yrke och bör också behandlas som ett sådant. Ersättningsnivån försvårar för oss att rekrytera och behålla våra personliga assistenter. Allt det här gör att kvaliteten i personlig assistans försämras, säger Jessica Smaaland.

Utveckling mot vård och omsorg. STIL läser också i utredningen att yrket personlig assistent fått större inriktning mot vård och omsorg än tidigare. Det är en naturlig effekt av att den medicinska tekniken går framåt. Fler människor kan räddas till livet idag, både vid födseln och efter olyckor.
– Men det finns också en direkt koppling mellan tonvikten och vård och omsorg och bestämmelsen om grundläggande behov som grund för att beviljas personlig assistans. Dels baseras dessa behov på en snävt medicinsk modell av funktionalitet, dels är bedömningen av behoven hårdare idag. Det gör att de få som numer beviljas personlig assistans har mycket stora behov, vilket i sin tur kan innebära mer vårdbetonade arbetsuppgifter för den personliga assistenten, säger Jessica Smaaland.
– Tanken med personlig assistans är att vi ska kunna ha ett självbestämt liv i gemenskap med andra i samhället. I takt med utvecklingen kan vi dock se att personer med mindre behov allt mer har förlorat sina rättigheter. Därför måste behovsbedömningen göras om så att alla som har behov av personlig assistans får det.

Många med personlig assistans får inte bestämma själva. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning beskriver vad som krävs för att personlig assistans ska bli ett verktyg för ett självbestämt liv.
– Av utredningen framgår det att det tycks vara många som idag har rätt till personlig assistans men vars insats inte uppfyller de kriterier som finns uppställda i konventionen. I många kommuner är det exempelvis vanligt att man får dela assistent med andra. Det är också vanligt, både hos kommuner och privata anordnare, att arbetsledningen ligger någon annanstans än hos assistansanvändaren eller dennes eventuella stödstruktur.
– Vi tror att det här också bidrar till den otydlighet som vissa assistenter upplever, vilket ju i sin tur spiller över på assistansens kvalitet. Vår långa erfarenhet säger att det är värt att vi själva är aktiva arbetsledare för våra personliga assistenter. Det är mycket jobb initialt både för oss och för företaget som anordnar assistansen. Men i slutändan leder det till äkta självbestämmande, säger Jessica Smaaland.

Vad tycker Vårdföretagarna?

Så här skriver Vårdföretagarna i ett pressmeddelande:
Vi på Vårdföretagarna välkomnar utredningens ambition att säkerställa goda villkor för personliga assistenter. För oss är det en självklarhet att personlig assistans ska bedrivas av seriösa, långsiktiga aktörer som tar sitt ansvar som arbetsgivare. Det ska inte finnas några oseriösa arbetsgivare inom personlig assistans säger Ida Ingerö, näringspolitisk expert personlig assistans hos Vårdföretagarna.

Vårdföretagarna efterfrågar också ett tydligare engagemang från hela branschen för kvalitet, transparens och goda villkor.

Vårdföretagarna bedriver ett kontinuerligt kvalitetsarbete där våra medlemsföretag måste efterleva vår uppförandekod och transparensredovisa sin verksamhet. Vi ser gärna ett tydligare engagemang för kvalitet och transparens i hela branschen säger Ida Ingerö, näringspolitisk expert personlig assistans hos Vårdföretagarna.

I utredningen föreslås också att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram ett utbildnings- och kunskapsmaterial. Detta ska inte riktas enbart mot personliga assistenter utan även samordnare samt användare och deras närstående och fungera som ett verktyg för att hantera svåra situationer och etiska dilemman.

Det är positivt att Socialstyrelsen föreslås få ett sådant uppdrag. Samtidigt vill vi betona att det finns mycket kunskap och kompetens att bygga på, hos våra medlemsföretag såväl som hos andra assistansaktörer som IfA och deras Projekt Egenmakt. Om Socialstyrelsen får i uppdrag att bygga vidare på denna kunskap är det positivt säger Ida Ingerö, näringspolitisk expert personlig assistans hos Vårdföretagarna.

Vad tycker fackförbundet Kommunal?

”Kommunal hyllar utredning om personliga assistenter”, skriver Kommunalarbetaren.
Det viktigaste med utredningen om yrket personlig assistent är att den lyfter fram att arbetet som assistent är väldigt komplext och man framhåller det statliga ansvaret, säger Kommunals utredare Mari Huupponen till tidningen.
– Det är faktiskt bristen på rimlig statlig finansiering som gör att det är så svårt att erbjuda bra villkor för de personliga assistenterna, säger Mari Huupponen.

Vad tycker IfA, intressegruppen för assistansberättigade?

Så här skriver Sophie Karlsson på IfA på sin webbsida:
Intressegruppen anser att först när alla parter har bra villkor kan den personliga assistansen fungera optimalt. IfA vill särskilt nämna det som utredningen tar upp om att personliga assistenter uppges uppleva osäkerhet kring arbetsuppgifter. Vi menar att kompetensutveckling och bra arbetsledning inom den personliga assistansen kan lösa detta. Däri ligger nyckeln till en professionell personlig assistans, både för assistansanvändare, assistansanordnare, arbetsledare och personliga assistenter.

Det är vanligt att IfA får synpunkter från assistansanvändare som upplever utmaningar med den personliga assistansen, att de personliga assistenterna inte förstår sitt uppdrag och inte gör arbetsuppgifter som de ska. Då behövs både kompetenshöjning och bättre arbetsledning. Först när förväntningarna på varandra är tydliga och att var och en tar ansvar och utför det som förväntas kan situationen förbättras. Kompetensutveckling/utbildning behövs så att alla har kunskap om vad personlig assistans är och vad som ingår i uppdraget, t ex den enskildes självbestämmande som utgångspunkt.
IfA anser att det också är viktigt att komma ihåg att assistansanvändare behöver kompetensutveckling. Regler kring den personliga assistansen förändras och kunskap behövs om både hur den personliga assistansen blir som en vill och hur det blir en bra arbetsmiljö för de personliga assistenterna.

Utgångspunkten är alltid att assistansanvändaren styr över sitt liv. IfA utgår från att det är den assistansanvändaren som är arbetsledare i vardagen och väljer om en vill och kan vara även formell arbetsledare. En del assistansanvändare väljer att utse någon annan som formell arbetsledare, det innebär dock inte att en frånsäger sig möjligheten att påverka det som en vill och kan påverka i den personliga assistansen.

Assistansanvändaren kan aktivt utöva sitt självbestämmande genom att samverka med assistansanordnaren i framtagandet av en genomförandeplan av assistansuppdraget. Det behöver även tydliggöras vad som gäller i förhållande till de personliga assistenterna vilket bland annat kan ske via arbetsbeskrivningar men också via ett tydligt arbetsledarskap med utgångspunkt från genomförandeplanen. Om det är tydligt vad en förväntas utföra, på vilket sätt och när, så finns goda förutsättningar för att den personliga assistansen ska fungera mycket bra.

IfA har inom projektet Egenmakt i form av den digitala utbildningen Synka tydliggjort de fyra uppdrag som finns inom den personliga assistansen: Assistansanvändaren, Assistansanordnaren, Arbetsledaren och Personlig assistent. Det måste råda en samsyn mellan de olika uppdragen för att en professionell personlig assistans ska uppnås. Genom att kontinuerligt arbeta med kompetensutveckling och tydlighet kan vi nå framgång för alla.

Publicerad:
2020-01-15

Av: Valter Bengtsson

Nyckelord:
assistans, yrket personlig assistent


ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Forum FUB

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Linnea och Josef Carlssons stiftelse

STÄNG
Skip to content