Regeringen duckar frågan om indexering av assistansersättningen 2026

Regeringen fortsätter att ducka frågan om indexering av assistansersättningen. Det innebär sannolikt att förhoppningar om en indexering i vårändringsbudgeten grusas.

”Regeringen kommer att fortsätta undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet” skriver socialtjänstmininster Camilla Waltersson Grönvall (M) den 2 januari 2026 i ett svar på en skriftlig fråga från Nadja Awad (V).

Anna Barsk Holmbom, ABH Utbildning, kommenterar svaret på sociala medier:

”Jag tolkar svaret som att man inte kommer att göra det. Men någon gång har de iallafall tänkt att återkomma. Man får vara glad över det lilla kanske?”

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Debatt i riksdagen oktober 2025: Varför bröts löftet?

Hela hösten 2025 har det stormat kring regeringens beslut att inte föreslå en indexeringen av assistansersättningen.

På tisdagen den 14 oktober 2025 ägde en interpellationsdebatt om budgetsveket mot personlig assistans rum i riksdagen.

Det var Nadja Awad (V) som lämnat in en interpellation som besvarades av socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Frågan som ska besvarades löd: Varför har ministern valt att inte föreslå en indexering av assistansersättningen i budgetpropositionen, trots att detta har utlovats vid flera tillfällen?

Varför stoppades indexeringen? Se ministerns svar

Nedan finns hela interpellationsdebatten. Förutom Nadja Awad och Camilla Waltersson Grönvall deltog Nils Seye Larsen (MP), Christofer Bergenblock (C) och Agneta Nilsson (S).

Camilla Waltersson Grönsvalls förklaring

Varför blev det då ingen indexering och en fortsatt neddragning av assistansersättningen i regeringens budgetproposition för 2026? Trots löftet om en indexering, och en långsiktigt hållbar uppräkning?

En bit in i debatten lämnade Camilla Waltersson Grönvall denna förklaring:

I samband med presentationen under presskonferensen den 18 september 2024 visades helt enkelt information som inte stämde överens med det som står i budgettexten. Det är oerhört beklagligt. Jag beklagar verkligen detta. Men det görs fel emellanåt. Det har inte funnits någon avsikt att dölja eller luras. När det, som i det här fallet, finns motstridig information på regeringens hemsida är det viktigt att skyndsamt rätta till detta. Och det ska göras på ett tydligt sätt.

I det här fallet har vi noga följt alla sådana rutiner. Den korrekta texten har lagts in, och en informationstext om vad som har varit felaktig information har lagts till. Om man går in på regeringens hemsida kan man se att vi inte har tagit bort den felaktiga bilden i Powerpointpresentationen. I stället har vi lagt in den korrekta texten bredvid.

Det som står i budgettexten – och det vet alla riksdagsledamöter – är det som gäller. Där har det hela tiden stått att avsikten är att undersöka en indexering av schablonen inom personlig assistans. I årets budgettext står det att detta arbete pågår. Vi undersöker möjligheten till en indexering av schablonen inom personlig assistans.

Intressegruppen för assistansberättigade kommenterar

Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade:

Jag tycker att det är väldigt bra att frågan har lyfts av riksdagsledamoten och att frågan har fått stöd av flera partier. Detta är en väldigt viktig fråga för oss i assistansrörelsen.

När det gäller ministerns inledande anförande med hänvisning till pågående utredning om åtgärder mot välfärdsbrott så känner vi igen strategin att leda bort från den faktiska frågan genom att hänvisa till en pågående utredning. Den utredningen har inget med indexeringen att göra. Att sen hänvisa till att ett fel begåtts och att det rättats till så fort det uppdagats känns som en uppenbar efterkonstruktion, då vi vet att ministern tidigare vid flera tillfällen har hänvisat till att indexeringen skulle komma i budgetpropositionen för 2026. Hon undvek att svara på de hänvisningar som gjordes till det som hon har upprepat under året om indexeringen. Hon svarade heller inte på om det verkligen finns en grupp som arbetar med att ta fram en modell för indexering.

De anföranden som riksdagsledamöterna från V, C, MP och S var bra och visar på kunskap och förståelse för assistansens situation och en vilja att förbättra läget, men vi behöver få med regeringen, annars sker ingen förändring.

Sveket från regeringen är ett faktum. Oviljan att faktiskt ta itu med en indexering på ett konkret sätt likaså.

Den besvikelse och frustration som nämndes kvarstår och inte har vi fått något mer att gå efter. Vi vill ha klara besked och transparens kring hur man arbetar med en indexering assistansersättningens nivå och att det inte bara skjuts på framtiden!

Vårdföretagarna kommenterar

– Dagens interpellationsdebatt var tyvärr inte mer klargörande än tidigare, säger Patrik Silverudd, Vårdföretagarna.

Om regeringen nu inte kände sig färdigutredd kring hur en indexreglering av assistansersättningen ska se ut så borde regeringen i alla fall ha lagt en höjning av ersättningen som inte försämrar läget ytterligare. Det är djupt olyckligt med ett för lågt påslag och det kommer att bli ännu svårare för seriösa utförare med kollektivavtal att bedriva personlig assistans.

Vi får tydliga signaler från en del medlemmar att man nu ställer in sig på att avveckla sin assistansverksamhet under kommande år och många andra har redan nu börjat säga upp administrativ personal, dra in utbildningar och annat som i längden kan påverka kvaliteten kraftigt.

Till sist så är det mycket bra att oppositionspartierna driver på i den här frågan även om jag kan känna en viss frustration att enbart ett av fyra oppositionspartier lägger på åtminstone 3 procent i sina egna budgetar. Menar man allvar med att man vill rädda personlig assistans så måste man faktiskt också göra mer än att beklaga regeringens politik man måste visa detta i handling också.

Vi hoppas nu att regeringen inför vårändringsbudgeten ska ta fram ett förslag på en indexering av assistansersättningen. Vi bidrar gärna i det arbetet och vi har också presenterat en fullt rimlig ersättningsmodell som skulle skapa den långsiktiga och hållbara situation som alla politiker säger sig vilja ha. Det är dags att sluta prata och börja agera.

Riksföreningen JAG kommenterar

Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG:

Vi var många assistansanvändare, anordnare och personliga assistenter som för ett år sedan var oerhört glada och tacksamma över att den här regeringen lyssnat på oss och valde att prioritera assistansersättningen. Därför blev också besvikelsen och förvirringen så stor och reaktionerna så starka när beskedet kom vid budgetpresentationen härom veckan.

Den låga uppräkningen för 2026 är för oss ytterligare ett tydligt argument för en indexering. Så här kan vi inte ha det. Vårt hopp står nu till att socialtjänstministerns ambition att skapa långsiktighet och förutsägbarhet för den personliga assistansen är äkta och att regeringen faktiskt tar fram en indexering som kan genomföras innan nästa års budget. Och att de verkligen säkerställer att indexet följer löneutvecklingen, som helt styr kostnaderna för den personliga assistansen.

Vi ser fram emot en fortsatt dialog med socialtjänstministern och bistår gärna med kunskap för att få till stånd en så bra modell som möjligt. Men nu är det bråttom!

Interpellationen

Bakgrunden till frågan beskrivs så här i interpellationen:

På en regeringspressträff i september 2024 slog Liberalernas funktionsrättspolitiska talesperson Malin Danielsson fast att ”i framtiden så kommer vi att införa, inför kommande år, en indexering av schablonbeloppet” för personlig assistans. På en presentationsbild från Regeringskansliet framgick också att en indexering av beloppet ”ska införas” i syfte att skapa större förutsägbarhet för kommuner, privata utförare och assistansmottagare. Vid pressträffen deltog även Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg, socialminister Jakob Forssmed (KD) och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

I somras sa socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall under ett samtal med organisationen Jag i Almedalen att en indexering skulle presenteras i årets budget. När regeringens sista ordinarie budget för mandatperioden presenterades nyligen fanns dock ingen indexering med. I stället höjs schablonbeloppet med 1,5 procent, motsvarande 5 kronor och 10 öre. Uppräkningen av den statliga schablonersättningen för personlig assistans har under det senaste decenniet understigit de kollektivavtalade löneökningarna. Detta har skapat en underfinansiering som gjort det allt svårare att bedriva personlig assistans.

Med den låga uppräkningen och avsaknaden av indexering i budgeten för 2026 får detta allvarliga konsekvenser. Det blir svårare att behålla och rekrytera erfarna och kompetenta personliga assistenter. Utrymmet för utbildning och arbetsmiljöåtgärder minskar ytterligare. Med ett märke för löneökningarna 2026 på 3 procent blir det i praktiken en nedskärning. Risken är att seriösa anordnare inte överlever, medan marknaden öppnas för oseriösa aktörer. Ett växande antal personer med assistans kan därmed tvingas byta utförare – till kommunen eller till aktörer utan kollektivavtal. Detta hotar valfriheten och mångfalden av seriösa anordnare. I slutändan riskerar enskilda assistansanvändares rätt till ett liv i frihet, självbestämmande och delaktighet i samhället att inskränkas.

Videofilmer dokumenterar ”mycket goda förhoppningar”

Sedan budgetpropositionen för 2026 presenterades i september har regeringen anklagats för löftessvek på grund av den uteblivna indexeringen. Finansminister Elisabeth Svantesson har sagt att det bara var Liberalerna som hade lovat en indexering, inte övriga partier i regeringsunderlaget.

Två olika videofilmer med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall visar dock att även moderaterna stod bakom indexeringslöftet.

Här en frågestund i Riksdagen den 27 februari 2025:

Och så här sa ministern vid en utfrågning i Almedalen i juni 2025: