"Vi har ingen aning om vart Fritt val tar vägen"

Pressade volymer och priser. Hjälpmedel är en typisk svensk framgångsbransch, men den är under hårt tryck.
– Förr eller senare måste Sverige börja tänka i nya banor och se till den totala summa pengar vi har inom vård, där hjälpmedel bara står för en liten del, säger Rikard Rönn, Skandinavienchef för Permobil.

Sedan årsskiftet är Rikard Rönn även ordförande för hjälpmedelsgruppen inom branschorganisationen Swedish Medtech.
I den rollen är han kritisk till att hälsoekonomi och samhällsnytta, enligt hans mening, har fått stryka på foten de senaste åren. Landsting och kommuner har sparat utan hänsyn till samhällskostnaden.

– Men det är svårt att driva den här frågan när varje landsting har sitt eget styre och politikerna på nationell nivå inte rår på regiontänkandet, säger Rikard Rönn.
– Vi skulle vilja driva på men vet inte hur man ska komma fram, eftersom det inte finns någon övergripande part att prata med.

Det finns inte heller någon samlad statistik över hur hjälpmedelsförsörjningen utvecklas. Inom Swedish Medtech har man påbörjat ett statistikarbete, men det täcker bara in de egna medlemsföretagen.
– Det ser ut som att hjälpmedelsvolymen har gått lite nedåt och det är inte någon bra trend. Man ser hjälpmedel som en isolerad produkt, inte som en del av den totala vårdkostnaden.

Sverige sägs ofta ligga i framkant när det gäller hjälpmedel. Inte desto mindre anser Rikard Rönn att vi är dåliga på att utnyttja möjligheterna.

– Jag är övertygad om att man kan minska de totala kostnaderna inom vården genom att satsa mer på hjälpmedel. Idag sparar man i en ände utan att veta vad som händer med de totala vårdkostnaderna. För en tid sedan tog något landsting bort rullatorerna och överlät på brukarna att betala. Men ingen har undersökt vad som hände sedan, blev det någon skillnad? Ökade fallolyckorna? Sparade man pengar?

Enligt branschen har trenden gått mot kortsiktiga besparingar, tvärtemot samhällsnyttan. Landsting och kommuner köper färre produkter och kräver lägre priser. Statistik finns inte, utan detta är den bild som man upplever inom Swedish Medtech. Hälsoekonomiska kalkyler lyser med sin frånvaro.
– För att få en förbättring måste något landsting gå i bräschen och koppla samman de olika kostnaderna, säger Rikard Rönn.

Många användare och anhöriga vill inte vänta. De letar upp information om lämpliga hjälpmedel, varav många inte finns upphandlade hos landstingen.
– Internet har gjort det enklare allmänt sett att skaffa information. Många googlar helt enkelt på elrullstol för att se vad som finns. Idag finns ingen bra samlingsplats med information om alla hjälpmedel. Man diskuterar att göra något publikt av landstingens hjälpmedelsdatabas Hinfo, men det är oklart hur det blir med det, säger Rikard Rönn som i övrigt lyfter fram mässor och tidningar som informationskanaler.

Läs även vårt reportage från Permobil: Ljus framtid för elrullstolen från Timrå

Den stora ”nyheten” är Fritt val. Ett valfrihetssystem för hjälpmedel står högt på regeringens önskelista och det kan bli ett steg mot ett mer hälsoekonomiskt tänkande. Men än så länge finns långt fler frågor än svar.
– Det är väldigt svårt att överblicka vad fritt val innebär, säger Rikard Rönn. Idag används det i mycket liten omfattning och nästan aldrig på mer avancerade produkter som elrullstolar.
– I grund och botten är det positivt med fritt val, förutsatt att systemen runt omkring för finansiering med mera blir fördelaktiga. Det finns valfrihetssystem i andra länder som ger väldigt låg kompensation från det allmänna.

Regeringen har beslutat utreda hur detaljerna i ett valfrihetssystem ska se ut. Utredningen ska bli klar till årsskiftet. Men branschen är avvaktande.

– Det är otroligt svårt att veta vart det tar vägen. Hur ska man exempelvis göra med rekonditionering av gamla rullstolar? Idag är landstingen måna om att ta in gamla rullstolar, ställa i ordning dem och dela ut till nya brukare. Går det att fortsätta med det med fritt val?

– Kanske kan man göra som med bilanpassningar, att man får en viss summa pengar som man får göra nästan vad man vill med och att man som privatperson står som ägare. Men då faller dagens system med rekonditionering.

– De flesta hoppas att utredaren ska nysta upp och hitta lösningar. Kanske blir det olika system för olika typer av hjälpmedel. Ett system för enklare hjälpmedel, ett annat för elrullstolar och andra dyrare och tyngre hjälpmedel.

– Det kommer alltid att finnas en grupp människor som inte klarar av att välja fritt, så det borde även komma ett icke-val-alternativ. Hur många det är har vi ingen aning om, men hittills är det bara en liten andel som utnyttjat fritt val i de tester som gjorts.

Hur ser din egen vision ut för ett bra fritt val?
– Personer med funktionsnedsättningar måste ha så många olika kontakter inom stat, landsting och kommuner för att lösa bostadsanpassning, färdtjänst, assistans och så vidare. Här finns ingen samordning alls! Om man är duktig på att prata och ligga på kan man få hur mycket färdtjänst som helst, fullt utrustad bil, anpassad bostad, gott om assistenter. Men det kan också vara så att du inte får något av det här, beroende på hur driven du är på att sälja in dina behov och var du bor, säger Rikard Rönn.

– Min vision är att det finns en samordning där man träffar en övergripande handläggare som kan gå igenom behoven, väga hjälpmedel mot anpassningar, och ta fram ett totalt paket. Med hjälp av en utbetalning eller rekvisitioner skulle man själv kunna påverka hur stor del som läggs på bostadsanpassning respektive hjälpmedel.

– Det skulle skapa ett bättre resursutnyttjande, jämfört med idag när det inte finns någon som helst kontakt mellan de olika delarna.