Riksrevisionen: Så kan regeringen rädda LSS

Många enskilda och anhöriga slåss förtvivlat för att få stöd enligt LSS.

Avslag, neddragningar och försämrad kvalitet har blivit allt vanligare. Samtidigt har ansvariga politiker och myndigheter passivt tittat på.

Nu sätter Riksrevisionen ned foten. ”Statens styrning av LSS är inte effektiv” är det samlade omdömet.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Uppmanar regeringen att förtydliga lagen

I Riksrevisionens granskning som släpps idag 12 mars 2026 uppmanas regeringen att förtydliga lagen.

Socialstyrelsen uppmanas att göra mer för att öka kunskapen om LSS i kommunerna.

IVO får inga konkreta rekommendationer, men Riksrevisionen noterar att tillsynen inom LSS har minskat kraftigt de senaste åren. ”Mer statlig tillsyn skulle synliggöra brister i myndighetsutövningen och öka kunskapen om regelverkets krav.”

Riksrevisionens tyngsta slutsats är att LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, faktiskt måste justeras och förtydligas.

– Vi ser att problemen med LSS delvis beror på att det skapats ett stort tolkningsutrymme i vissa bestämmelser, och det har bidragit till att kommuner tolkar och tillämpar lagen olika, säger Karin Gavelin, projektledare för granskningen.

Se videointervjun med Karin Gavelin, Riksrevisionen

Tillsynen av LSS har minskat kraftigt

Även IVO:s tillsyn spelar roll för hur kommunerna ger stöd enligt LSS. Riksrevisionen lyfter att tillsynen har minskat kraftigt de senaste åren.

– IVO har gjort mycket lite tillsyn av myndighetsutövningen inom LSS de senaste åren, och vi tror att mer tillsyn skulle synliggöra och upptäcka de brister i handläggningen som finns, men också sprida kunskap om kommunernas skyldighet enligt LSS, säger Karin Gavelin.

Tycker ni, som många andra, att det idag är för svårt för enskilda att få rätt till insatser enligt LSS?
– Vi valde att göra den här granskningen för att vi såg att det fanns problem. Vi såg att IVO och JO hade uppmärksammat brister i handläggningen, att kommunerna inte alltid följer regelverket för handläggningen. Vi såg också att kommuner tolkar och tillämpar lagen olika så att tillgången till stöd kan skilja sig åt beroende på var man bor.

– Flera instanser, bland annat regering och riksdag, har uppmärksammat att personer som behöver stöd ibland inte får det de har rätt till, eller får ett stöd som inte blir ändamålsenligt.

Fem områden behöver förtydligas

På vilka områden behöver LSS förtydligas?
– Vi lyfter några exempel på områden där vi ser att det finns problem. Det handlar om ledsagarservice, LSS-boende för vuxna, kontaktperson, daglig verksamhet och personkretsbestämmelsen. Det är områden som redan tidigare lyfts för att det finns behov av förtydligande.

Tycker ni att regeringen ska tillsätta en utredning?
– Vi rekommenderar regeringen att ta initiativ till förtydligande, men exakt hur regeringen ska gå tillväga har vi inga synpunkter på.

Socialstyrelsen bör vägleda bättre

Vad kan man göra på kort sikt för?
– Socialstyrelsen fick nyligen ett regeringsuppdrag som överlappar vår rekommendation att ge bättre vägledning till handläggningen av LSS-ärenden. Det tror vi skulle göra skillnad. Vi tror också problem med tolkningen av rättspraxis kan minskas med bättre vägledning.

Finns andra saker Socialstyrelsen bör göra?
– Vi lyfter andra utvecklingsområden, till exempel att Socialstyrelsen behöver bli bättre på att följa upp hur kunskapsstöd, föreskrifter och allmänna råd kommer till nytta.

– Vi ser också att det finns behov av bättre samverkan mellan Socialstyrelsen och IVO, något som också är känt sedan tidigare och som delvis jobbas med på Socialstyrelsen.

I rapporten skriver Riksrevisionen att:

”Socialstyrelsen kan göra mer för att möta kommunernas behov av stöd på området. Till exempel har Socialstyrelsen identifierat behov av reglering och kunskapsstöd gällande LSS som myndigheten inte har tillgodosett, eller där arbetet har blivit försenat. Det gäller den planerade revideringen av två föreskrifter och allmänna råd för LSS-boenden samt en planerad handbok för handläggning av LSS-ärenden för vuxna. Granskningen visar också att Socialstyrelsen kan ge kommunerna mer stöd i att tolka gällande rätt enligt LSS.”

LÄS ÄVEN:
Föreskrifter för LSS-boenden kan skärpas – översyn pågår

IVO:s tillsyn har minskat kraftigt

Vad hoppas ni att IVO ska göra med anledning av rapporten?
– Vi lämnar inga rekommendationer till IVO, men vi ser behov. IVO har lagt om sin tillsynsverksamhet på senare år. Man arbetar med gemensamma riskanalyser, och samlade nationella insatser. Vi ser vissa fördelar med det, att man kan få ett bredare genomslag och enhetlighet i tillsynen, men det innebär att områden som inte bedöms vara en akut risk sällan får tillsyn. Det är ett problem.

IVO borde alltså prioritera LSS mer i tillsynen?
– Vi har svårt att bedöma om de borde omprioritera, eftersom de har ett väldigt stort tillsynsansvar. Det är därför vi inte har lagt en rekommendation till IVO.

Höjd prioritet hos IVO vore väl ett snabbt och enkelt sätt att förbättra situationen?
– Det kom en utredning om tillsynen av socialtjänstområdet 2024 och sedan dess har det pågått beredning av olika förslag från den utredningen. Vi har inte tittat på det, säger Karin Gavelin.

I rapporten skriver Riksrevisionen även att ökad tillsyn från IVO ”i förlängningen” kan ge ökad rättslig kvalitet och ökad rättssäkerhet i myndighetsutövningen.

 

 

Personkretstillhörighet

Personkretstillhörigheten är ett av de områden som ni tycker behöver förtydligas i lagen. Hur tänker ni er att detta ska ske?
– Vi går inte i detalj på det, men det vi får höra är att det finns problem och svårigheter i kommunernas personkretsbedömningar. Kommuner saknar vägledning om vilken typ av underlag de behöver, och det kan vara svårt att bedöma de intyg man får in från enskilda och vården.

Vad behöver förtydligas om bostad med särskild service?
– Det finns svårigheter i handläggningen av framförallt servicebostad, att det inte är tydligt vad som gäller, vilka som är berättigade till servicebostad. I vissa kommuner används det allt mindre. Problemen har tagits upp tidigare, och de kvarstår.

Fler skulle få rätt till LSS

Sammantaget skulle era rekommendationer leda till fler får rätt till insatser enligt LSS?
– Våra rekommendationer handlar i första hand om att göra handläggningen mer rättssäker. I och med att flera aktörer, inklusive regering och riksdag, har sett problem för enskilda att få tillgång till stöd, så bör man, när man ser över delar av lagen, beakta den aspekten – rätten till stöd och ändamålsenligheten i stödet.

Så det är viktigt att man inte gör förändringar som kan begränsa rätten till LSS-insatser?
– Vi har ju inte gjort någon grundlig utredning av vilka bristerna är, men vi hakar på det som redan uppmärksammats kring tillgången på stöd.

Rapporten hänvisar till att Socialstyrelsen visat att tillgången till vissa insatser har minskat under senare år, trots att behoven kvarstår.

Ger ni några rekommendationer till kommunerna?
– Vi granskar bara statlig verksamhet, och kan inte rikta rekommendationer till kommunerna. Däremot kan till exempel Socialstyrelsen ta fram kunskapsstöd, föreskrifter och allmänna råd till kommunerna.

Ni efterlyser en ökad medvetenhet om LSS?
– Det gör vi. Det vi får till oss från olika källor, som forskare, kommuner och myndigheter, är att det ibland saknas kunskap om kraven i LSS, och även kraven i förvaltningslagen kring handläggning. Vi ser att det behövs mer kunskap även i andra samhällssektorer, som vården.

Vad kan er rapport betyda för enskilda som kämpar för att få rätt till LSS-stöd?
– Att det finns problem med tillgången till stöd för enskilda, liksom rättssäkerhet och likvärdighet, var en av anledningarna till att vi påbörjade granskningen. Vi ser att det får konsekvenser både för de enskilda som behöver stödet, och för anhöriga, och att det påverkar människors möjligheter att arbeta, studera, ta hand om familjen. Vi hoppas att de här rekommendationerna till regeringen att göra justeringar i lagen ska kunna åtgärda en del av problemen.

Mer om Riksrevisionens rekommendationer (ur rapporten)

Vad säger Riksrevisionen om LSS-bostad för vuxna?

Tillämpningen av insatsen skiljer sig åt mellan kommuner. Insatsen består av tre boendeformer, där servicebostad uppges vara särskilt svår att handlägga eftersom varken förarbetena eller rättspraxis tydliggör vem som kvalificeras för boendeformen. Tillämpningen av insatsen påverkas också av förändringar i målgruppen för LSS, bland annat att det har blivit vanligare att personer i behov av LSS-boende också har samsjuklighet eller social problematik. Därtill har det i våra intervjuer och tidigare undersökningar framkommit att det för vissa grupper finns behov av andra former av stöd i hemmet enligt LSS. Sammantaget finns behov av en översyn av LSS-insatsen bostad med särskild service for vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna.

Vad säger man om kontaktperson?

Olika kommuner gör skilda tolkningar av vem som är berättigad till insatsen kontaktperson. Rättspraxis och kommunernas tillämpning har utvecklats i en restriktiv riktning och andelen invånare som får insatsen har minskat. Det finns skäl att förtydliga syftet med insatsen för att åstadkomma en mer enhetlig tillämpning, samt att se över insatsens tillgänglighet.

Vad säger man om daglig verksamhet?

Daglig verksamhet är inte tillgänglig för personkrets 3, trots att många i den gruppen har behov av sysselsättning. Därtill innebär insatsen vissa inlåsningsrisker, eftersom det förekommer att enskilda blir av med insatsen om de samtidigt arbetar eller studerar, även tillfälligt eller på deltid. Det finns därför skäl att göra anpassningar och justeringar i regleringen av daglig verksamhet. Vidare finns skäl att undersöka varför daglig verksamhet har vuxit så mycket i omfattning, eftersom det kan vara en indikation på att andra insatser som syftar till att skapa sysselsättning för personer med funktionsnedsättning inte fungerar.

Vad säger man om ledsagarservice?

Det finns behov av tydliggörande gällande LSS-insatsen ledsagarservice, dels eftersom bestämmelsen tillämpas olika i skilda kommuner, dels eftersom det finns indikationer på att personer med behov av ledsagning inte alltid får ett adekvat stöd i dag. I samband med detta finns skäl att se över om insatsens syfte som det beskrivs i förarbetena är ändamålsenligt i förhållande till målgruppens behov. Ett förslag om att ledsagning ska regleras i en särskild lag bereds av regeringen.

Vad säger man om korttidstillsyn?

Det finns oklarheter i kommunernas tillämpning av korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov. Åldersgränsen är inte heller anpassad till skollagens reglering av fritidshem.

Vad säger man om personkretsbestämmelsen?

En särskild svårighet är att bedöma om personer tillhör lagens personkrets. Vissa kommuner blandar ihop skrivningen om ”betydande svårigheter i den dagliga livsföringen” i bestämmelsen om personkrets 3, med ”grundläggande behov”i bestämmelsen om personlig assistans, vilket kan leda till avslag på personkretstillhörighet på felaktig grund. I propositionen som föregick LSS betonades att det var särskilt angeläget att personkretsbestämmelsen skulle utvärderas. Behovet att se över bestämmelsen har framförts vid flera tillfällen. Någon uppdatering har dock inte skett.

Om lagen

LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Det är kommunerna som ansvarar för de flesta insatserna, men olika kommuner tolkar lagen olika och ger olika mycket stöd.

Socialstyrelsen ansvarar för regelgivning, kunskapsutveckling och kunskapsförmedling gällande LSS.

IVO ansvarar för tillsyn över all verksamhet inom LSS, inklusive myndighetsutövningen.

Vägledande domar från Högsta förvaltningsdomstolen är begränsade, och kammarrättspraxis pekar ibland åt olika håll. Olika kommuner kan i vissa fall kan göra skilda bedömningar i likartade ärenden, utan att det går att säga att någon av dem gör formellt fel.

Om granskningen

Riksrevisionen har granskat statens styrning av de flesta av de insatser som ingår i LSS. Dock inte personlig assistans, eftersom ett förstatligande av assistansen ”bereds” av regeringen. Insatsen råd och stöd har inte heller granskats eftersom den ligger under regionernas ansvar.