Föreskrifter för LSS-boenden kan skärpas – översyn pågår

Socialstyrelsen reviderar just nu föreskrifter och allmänna råd för LSS-boenden för vuxna och för barn och ungdomar.

Riksförbundet FUB och många andra hoppas att det innebär fler tvingande krav på kommuner och utförare.

Uppdatering: I slutet av september 2024 pågår fortfarande arbete på Socialstyrelsen med att göra klart ett remissutskick. ”Processen med att se över föreskrifterna pågår fortfarande. Någon remiss har inte gått ut ännu och kan eventuellt dröja”, uppger Katarina Bone, jurist på Socialstyrelsen.

”Kan få mycket stor betydelse”

– Vi tror att översynen kan få mycket stor betydelse, eftersom det görs en rejäl översyn, inte små justeringar, säger Eva Borgström, intressepolitisk samordnare på Riksförbundet FUB.

Det handlar om LSS-bostadsföreskrifterna SOSFS 2002:9, om bostad med särskild service för vuxna, och SOSFS 2012:6, om bostad med särskild service för barn eller ungdomar.

– Uppföljningen är färdig, och nu pågår författningsarbetet. Tidsplanen är ännu osäker, men eventuellt kommer vi att skicka ut utkast på remiss under hösten 2024, säger Hanna Jarvad, jurist på Socialstyrelsen.

Reglerna rundas – gruppbostäder blir allt större

I samband med ett möte med Socialstyrelsens funktionshindersråd i februari 2024 lade FUB fram en lång rad önskemål om hur bostad med särskild service kan stärkas. Många frågor är akuta – just nu går utvecklingen bakåt, till följd av besparingar och effektiviseringar ute i kommunerna. Fantasin är stor när det gäller att runda reglerna, menar Eva Borgström.

– Kommuner behöver inte tillstånd från IVO och kan därför bygga gruppbostäder som är större än 6 lägenheter, trots att allmänna råd säger 3–5 bostäder och praxis 6 bostäder. Vi hör exempel på att man bygger tre våningar på varandra, och samutnyttjar personalen, men kallar det för tre olika gruppbostäder.

– En kommun kan också gruppera tre fristående gruppbostäder runt en gemensam gård, med entréer åt olika håll så att det blir olika gatuadress, för att det ska se bra ut. Även här samutnyttjar man personal.

– Nyligen såg vi en tjänsteskrivelse i en kommun, om att framgent bara bygga gruppbostäder i två våningar. Kommunen hade gjort uträkningar på hur mycket man skulle spara, bland annat genom att ha endast en nattpersonal för 12 lägenheter.

De nya uppläggen sprids bland kommunerna, och Eva Borgström menar att även SKR, Sveriges kommuner och regioner, verkar tycka att detta är bra.

– De talar mycket om problem med kompetensförsörjningen och bristen på personal, men det är klart att det även handlar om pengar.

Kan Socialstyrelsen stoppa försämringarna?

Kan då nya föreskrifter från Socialstyrelsen stoppa försämringarna?
– Ja, vi hoppas att flera av dagens allmänna råd istället blir föreskrifter, som är tvingande. Exempelvis vill vi att allmänna råden om 3–5 boende i en gruppbostad blir en tvingande föreskrift, men då handlar det snarare om 6 lägenheter som är praxis, säger Eva Borgström.

Idag gäller upp till 6 lägenheter, som praxis efter en dom i regeringsrätten 2000.

Hur stor är chansen att det verkligen blir så?
– Det kan jag inte svara på, men vi argumenterar för att det är viktigt, och lyfter fram den lilla gruppens princip. Om man har en omfattande funktionsnedsättning kan man ha svårare att relatera till många personer, och ju fler boende i en gruppbostad, desto fler anställda och anhöriga blir det.

– Den som bor i gruppbostad ska kunna knyta relationer och vara en del i gruppen, och ha glädje av gemensamhetsutrymmen på det sätt som det var tänkt, säger Eva Borgström.

Sparkrav accelererar försämringar

Enligt FUB har det skett kvalitetsförsämringar inom LSS-boenden under många år, och utan skärpta föreskrifter befarar man att det kommer att gå bakåt ännu snabbare. Det är tydligare besparingskrav ute i kommunerna. LSS-verksamheter är inte fredade trots att det är en rättighetslagstiftning. Det händer mycket nu.

– Vi har länge sett kvalitets- och kompetensbrister, och att det är för många enheter per chef, sådant är inget nytt. Vissa chefer inom LSS kan ha 6-8 enheter under sig, och det säger sig självt att man då inte är en närvarande chef. Vi har också länge sett att kommunala gruppbostäder blir allt större. Det har även Socialstyrelsen och IVO pekat på.

Flyttas från gruppbostad till servicebostad

– Men nu ser vi också nya fenomen genom våra lokala FUB-föreningar. En kommun har upphävt insatser för personer som haft gruppbostad i 20 år. Man har helt plötsligt bestämt att dessa personer ska få servicebostad istället, vilket är något helt annat. Det handlar om personer som har oförändrade behov och dessutom är 20 år äldre än när de flyttade in i gruppbostad. Det är förstås billigare att driva servicebostäder än gruppbostäder, säger Eva Borgström.

Oroväckande är också att kommuner vill samlokalisera gruppbostäder med daglig verksamhet, eller att de ligger precis intill varandra.

– Då är vi verkligen tillbaka till institutionstänk där hela dagen ska röra sig inom ett litet begränsat område, säger Eva Borgström.

Oro för att kameror ersätter personal

Även ny välfärdsteknik kan utgöra ett hot, både för kvaliteten och för enskildas integritet. Hösten 2023 rapporterade IVO om tvångsbegränsningsåtgärder i gruppbostäder. IVO beskrev hur nattkameror, trygghetslarm, rörelselarm med mera används utan den enskildes tillstånd.

– Välfärdsteknik är ett område som SKR driver stenhårt som ett sätt att lösa kompetensförsörjningen framöver. Man har kommit långt inom äldreomsorg, där den äldre kan ge medgivande till exempelvis nattkamera för att hen förstår vad det innebär och slipper besök av nattpatrullen, säger Eva Borgström.

IVO:s logotyp och foto på babymonitor
IVO har slagit larm om otillåten övervakning och avlyssning i LSS-boenden för vuxna. Flera otillåtna åtgärder kan pågås samtidigt och dagligen i de egna lägenheterna, utan möjlighet för de boende att välja bort, rapporterade IVO under 2023.

För LSS-verksamheter kan välfärdsteknik innebära nya risker. Nu pågår en statlig utredning om välfärdsteknik, där FUB har en viktig roll som expert. Utredningen ska titta på hur man ska hantera välfärdsteknik för personer med nedsatt beslutsförmåga, en viktigt fråga för FUB.

– Vi ser en stor risk för att välfärdstekniken kommer att användas mer och mer inom LSS-verksamhet för att ersätta personal. Vi får signaler om att man i vissa kommuner diskuterar att införa kameraövervakning i gruppbostäder, och att man ska ha personal centralt placerad i kommunen som då, får man förmoda, både bevakar inom äldreomsorgen och LSS, säger Eva Borgström.

LÄS ÄVEN:
LSS-skolan: Boende enligt LSS
Så funkar LSS-boende