Statlig e-legitimation införs 2026 – kan skapa nya hinder

Minst 400 kronor väntas avgiften bli för den nya statliga e-legitimation som införs 1 december 2026.

Funktionsrättsförbund hade begärt att det skulle vara avgiftsfritt.

Regeringen har dessutom nobbat flera andra viktiga krav från funktionsrättsrörelsen.

Ska minska utanförskapet

Förhoppningen är att nya e-legitimationen ska minska digitalt utanförskap och försvåra identitetsmissbruk.

Regeringens lagförslag som kom 7 maj 2026 – En statlig e-legitimation, prop. 2025/26:250 – saknar dock flera starka önskemål från funktionsrättsrörelsen.

Kan inte användas av god man

Det blir inte möjligt att låta ställföreträdare (god man, förvaltare) att använda e-legitimation för sina huvudmän. Något sådant förslag finns inte med i propositionen, och frågan är inte heller under arbete.

”FUB framhäver starkt att det måste finnas en e-legitimation som gör det möjligt för alla att delta i det digitala samhället. För många personer med intellektuell funktionsnedsättning är det en förutsättning att e-legitimationen tillåter att en ställföreträdare bistår huvudmannen vid användandet. Sådana möjligheter är en förutsättning för att Sverige ska uppfylla de krav som ställs enligt funktionsrättskonventionen samt enligt EU:s tillgänglighetsdirektiv”, skrev FUB i remissvar i januari 2024.

Spärr kan inte hävas

Regeringen har även nobbat Riksförbundet FUB:s begäran att spärren av en e-legitimation ska kunna hävas när en bedrägerisituation inte längre är aktuell.

Regeringen har inte heller hörsammat önskemålet att innehavaren annars ska erbjudas en ny kostnadsfri e-legitimation.

För dyrt? ”Sök ekonomiskt bistånd”

Funktionsrättsrörelsens önskemål om att e-legitimationen ska vara avgiftsfri har regeringen inte heller lyssnat på. Regeringen vill istället ha full kostnadstäckning via avgifter, vilket troligen innebär en avgift på 400-500 kronor för ansökan.

Funktionsrätts oro att vissa grupper inte kommer att ha råd med avgiften avvisar regeringen med att ”majoriteten av befolkningen” inte kommer att na något problem med avgiften. Regeringen anser att de som inte har råd kan ansöka om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) – samhällets yttersta skyddsnät när inga andra lösningar finns.

”Personer med funktionsnedsättning har en sämre ekonomi jämfört med andra grupper i samhället och riskerar därför att hamna helt utanför det digitala samhället utan en statlig e-legitimation. Det är därför viktigt att undanröja – och inte skapa nya – ekonomiska hinder för digital delaktighet”, skrev Funktionsrätt i remissvar.

Kräver personlig inställelse

Regeringen har heller inte tillmötesgått önskemålet om undantag för personlig inställelse vid anökan om e-legitimationen. Funktionsrätt Sverige, Myndigheten för delaktighet och Synskadades riksförbund har alla efterlyst möjlighet till undantag för personer med funktionsnedsättning.

Ingen analys av konsekvenser vid funktionsnedsättning

Propositionen innehåller ingen egentlig analys av vilka fördelar och nackdelar den nya e-legitimationen innebär för personer med funktionsnedsättningar.

Ansvarig minister, civilminister Erik Slottner, säger så här i ett pressmeddelande:

– Sverige behöver en robust och långsiktig lösning för elektronisk identifiering. En statlig e-legitimation stärker samhällets motståndskraft vid bland annat cyberangrepp och minskar det digitala utanförskapet. Dessutom stärks tryggheten i samhället eftersom en säker e-legitimation kan förhindra att den används för brottslig verksamhet och identitetsmissbruk, säger civilminister Erik Slottner.

Minst 9 år

För att få en statlig e-legitimation måste man vara minst nio år eller fylla nio under kalenderåret.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2026.