Hon ska få fart på politiken: ”Funktionsrättsrörelsen blir ovärderlig”

Astrid Thornberg, funktionshinderombudsman i Stockholms stad, börjar som nationell samordnare av funktionshinderpolitiken den 9 september.

Uppgiften är att sätta fart på genomförandet av funktionshinderpolitiken.

– Vi har haft en dyster utveckling på olika områden. Funktionsrättsrörelsen blir ovärderlig för att hitta en väg framåt, säger hon.

Föreslogs av Styrkraft-utredare för sju år sedan

En jätteuppgift väntar Astrid Thornberg ,som den 4 juli utsågs av regeringen till nationell samordnare för funktionshinderpolitiken.

Den nya rollen som nationell samordnare föreslogs redan 2019, av den statliga utredningen Styrkraft i funktionshinderpolitiken som leddes av Martin Olauzon. Nu förverkligas den efter sju år.

Själva uppdraget pågår dock bara två år, och ska redovisas till regeringen senast 4 augusti 2028, om det inte förlängs.

Erfaren funktionshinderombudsman

Astrid Thornberg har koll på frågorna. Hon har varit funktionshinderombudsman i Stockholms stad i nästan 6 år.

– Efter examen från Socialhögskolan för 28 år sedan började jag som biståndshandläggare i Stockholms stad. Sedan dess har jag arbetat i olika uppdrag med funktionshinderfrågor inom staden, både i stadsdelsförvaltningar och stadsövergripande, berättar Astrid Thornberg för HejaOlika.

I Stockholms stad har hon bland annat varit ansvarig för LSS-bostäder och personlig assistans samt arbetat med myndighetsutövning. Hon arbetade även med att ta fram riktlinjer för Stockholms stads funktionshinderomsorg innan hon blev funktionshindersombudsman.

– I min nuvarande roll kommer jag i kontakt med många samhällsområden som till exempel stadsmiljö, skola/utbildning, arbete, individuellt stöd, kultur, idrott och hälsa. Uppdraget som ombudsman handlar om att vara ett stöd och driva på utvecklingen för jämlika levnadsvillkor och full delaktighet för personer inom Stockholms stad.

Känner igen uppgifterna

När hon erbjöds att bli nationell samordnare kände hon igen sig i rollen.

– Som funktionshinderombudsman har jag arbetat mycket med samordning och aktiv involvering.

Hur känns det att ha utsetts?
– Jag är glad och ödmjuk inför uppdraget och de möjligheter och utmaningar det kan innebära.

Myndigheten för delaktighet gör sedan flera år en årlig uppföljning, och kommer att fortsätta med det. Vilken skillnad gör det då att ha en nationell samordnare?
– Det här är tänkt att komplettera och skapa ännu mer fart på frågorna. Det görs otroligt mycket av myndigheter, regioner och civilsamhälle, och rollen syftar till att samordna ytterligare.

LÄS ÄVEN:
Tack för uppföljningen, men verkligheten kräver ett skarpare språk

Blir du en blåslampa?
– Det blir viktigt att börja med att lyssna in vilka behov och möjligheter som finns, och därefter se vad vi tillsammans kan göra framåt.

– Initialt tänker jag att jag kommer träffa Myndigheten för delaktighet, Institutet för mänskliga rättigheter, andra myndigheter och Funktionsrätt Sverige, för att nämna några.

Vilken roll kan funktionsrättsrörelsen få?
– Rörelsen blir en jätteviktig samarbetspartner. I regeringens direktiv läggs stor vikt vid aktiv involvering av de som representerar målgruppen, vilket även tydligt framgår i funktionsrättskonventionen.

– I min nuvarande roll har jag kontinuerliga dialoger med funktionsrättsrörelsen i Stockholm, och jag tänker att mitt arbete på nationell nivå kommer att likna detta. Nu ser jag fram emot nya kontakter och att få delta i nya dialoger utifrån det nationella tänket.

Det blir en ny möjlighet för funktionsrättsrörelsen att påverka – genom dig?
– Ja, så tänker jag. I rollen som samordnare blir jag ytterligare en kontakt.

LÄS ÄVEN:
Bengt Westerberg: Om funktionsrättsrörelsen tystnar händer ingenting

Vad tänker du om att utvecklingen går bakåt på många funktionsrättsområden – går det att vända?
– Det är en utveckling som vi behöver ta på stort allvar, och vi ser att rättigheter för personer med funktionsnedsättning utmanas på flera områden. Det kräver ett långsiktigt arbete, samarbete och ett tydligt fokus på mänskliga rättigheter. Just därför känns det här uppdraget så viktigt.

– I ett tufft samhällsläge är det ofta de grupper som redan har svårast att få sina rättigheter tillgodosedda som drabbas mest. Därför behöver vi fortsätta driva på för förändring och se till att funktionsrättsfrågorna fortsätter att vara högt prioriterade.

Är du orolig för att det blir svårare att tillgodose behoven framöver, med tanke på att stora resurser kommer att gå till exempelvis försvaret?
– Det är svårt för mig att svara på. Så kan det bli, eftersom resurserna är begränsade, och nya problemområden har kommit upp och blivit större än tidigare. Det är något man måste man vara medveten om, säger Astrid Thornberg.

Se även videointervju med Mikael Damberg:
Reformer måste stå tillbaka för att klara upprustningen

Vad gör du som nationell samordnare om myndigheter inte lever upp till målen?
– Jag har inte ett granskande uppdrag, utan ska fokusera på att öka samordningen och komplettera och förstärka det som görs idag. Vad jag i rollen som samordnare kommer att möta och därefter agera på är lite svårt att säga innan jag börjat, säger Astrid Thornberg.

Mera fakta

Regeringen: ”Ska öka takten”

Så här beskriver regeringens talespersoner uppgiften för nationella samordnaren:

– Många gör redan viktiga insatser för ökad delaktighet, men arbetet behöver hänga ihop bättre. Med en nationell samordnare vill regeringen stärka genomförandet av funktionshinderspolitiken, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

– Med en nationell samordnare stärker vi genomförandet av politiken och ser till att insatser hänger ihop bättre i hela landet, säger Lina Nordquist, gruppledare för Liberalerna.

– Den här satsningen ska bidra till att öka takten i det arbetet och göra verklig skillnad i människors vardag, säger Dan Hovskär funktionshinderpolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Detta säger direktiven

Så här står det i regeringens direktiv:

En särskild utredare, som ska fungera som nationell samordnare, ska öka samordningen mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhället och bidra till ökad kunskap om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i samhället. Syftet med uppdraget är att öka takten i arbetet med att uppfylla målet för funktionshinderspolitiken och att bidra till att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Samordnaren ska
• öka samordningen mellan myndigheterna och aktörerna som kan bidra till att det nationella målet för funktionshinderspolitiken uppnås,
• sprida kunskap om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och
• identifiera och sprida exempel på framgångsrika arbetssätt och andra relevanta initiativ som bidrar till att uppnå det nationella målet för funktionshinderspolitiken.

Uppdraget ska redovisas senast den 4 augusti 2028.