2 av 3 elever med NPF känner stor oro för skolan
Riksförbundet Attention har kartlagt hur elever med NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättning, upplever skolstarten. Undersökningen visar att 2 av 3 elever känner stor eller ganska stor oro. Bland föräldrarna är oron ännu större.
Hur upplever elever med NPF skolstarten?
Attentions enkät omfattar elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd/add, autismspektrumtillstånd, Tourettes syndrom eller språkstörning. Enligt föreningen har 5–7 procent av alla elever sådana funktionsnedsättningar och ännu fler har liknande svårigheter.
Enkäten genomförs varje år och denna gång har 5600 familjer deltagit genom vårdnadshavare, framförallt mammor.
Enligt enkätsvaren känner 36 procent av barnen mycket stor oro inför skolstarten och 28 procent ganska stor oro.
Varför mår så många elever dåligt vid skolstarten?
Enkäten pekar ut bristande kunskap om NPF inom skolan (67 procent), bristande stöd (63 procent) och avsaknad av anpassningar (61 procent) som de vanligaste förklaringarna till oron.
Bland föräldrarna upplever 73 procent att deras barn inte tillräckligt stöd och anpassningar i skolan.
”I många av svaren kan vi läsa att barnen är oroliga att hamna efter igen och misslyckas. Den inre stressen slår i taket redan innan skolan börjar, vilket inte ger någon bra förutsättning för inlärning”, skriver Attention sin analys.
”I fritextsvaren blir det tydligt att mycket av elevernas oro just handlar om förändringar och otydlighet från skolans sida. Om skolstarten kändes mer förutsägbar kanske oron skulle kunna ha reducerats avsevärt.”
”Social interaktion är ofta extra svårt för elever med NPF. Utanför lektionstid på skolgården uppstår ofta konflikter som kan förebyggas av att personalen är närvarande och hjälper till även i det sociala samspelet. Att så många som 28% upplever att de utsätts för mobbing är oacceptabelt och skolan måste fokusera på att säkerställa alla barns rätt till en mobbingfri skolgång.”
LÄS MER: ”Alla skolor bör ha en exit-plan för elever med NPF”
Hur påverkas elevernas liv av bristerna i skolan?
Problemen i skolan slår hårt mot barn med neuropsykiatriska diagnoser, och riskerar att påverka hela deras liv. Många uppger sänkt självkänsla (78 procent) och psykisk ohälsa (68 procent) som resultat av problem med skolan.
”Skolan ska vara en plats där eleverna ska växa, utvecklas och nå sin fulla potential. Verkligheten är en helt annan för tusentals barn med NPF. Skolan blir för vissa platsen där deras psykiska ohälsa får grogrund, eller där deras självkänsla slår i botten och resulterar i bristande framtidstro”, skriver Attention.
Det är också mycket vanligt att de drabbade eleverna inte vill gå till skolan (64 procent) och har hög skolfrånvaro (48 procent).
”Mår eleven inte bra i skolan, så är det helt naturligt att den till slut inte längre vill gå dit. Morgnarna förvandlas till en mardröm för många familjer som får lirka och tvinga barnen till skolan ändå. Till slut så orkar inte många av barnen och utmattningen är ett faktum. De blir frånvarande från skolan i flera månader i vissa fall år och ibland kommer de aldrig tillbaka”, skriver Attention.
LÄS VÅR GUIDE: Vägar till skolnärvaro för hemmasittare
Hur klarar föräldrarna situationen, enligt Attentions enkät?
Föräldrarna drabbas också hårt av barnens skolsituation. I enkäten uppger 71 procent att de fått sämre psykisk hälsa, utmattning (58 procent) och försämrad ekonomi (44 procent).
”Av alla områden som är kämpiga och energikrävande för föräldrar till barn med NPF, så visar våra undersökningar gång på gång att skolan ändå är den som påverkar mest. Denna ständiga oro som föräldrar bär på när det inte fungerar sliter hårt”, skriver Attention.
LÄS ÄVEN: Strategi för lugnare vardag i npf-familjer
Vad kan skolorna göra för att minska oron inför skolstarten?
Riksförbundet Attention menar att situationen radikalt an förbättras, med hjälp av ett antal förslag som presenteras i rapporten, bland annat följande:
Fördjupad kunskap om NPF till alla lärare, även dem som redan genomgått sin lärarutbildning.
Ge varje elev med NPF det stöd hen har rätt att få.
Ökade resurser till elevhälsan för att främja, förebygga och stödja elevernas utveckling.
Ta fram strategier för trygga övergångar mellan de olika stadierna.
Skolan bör ta ett större ansvar för den sociala interaktionen utanför klassrumsmiljön. Gör en satsning med fokus på mobbing och elever med NPF.
Bättre samverkan mellan BUP, skola och andra aktörer.
Avlasta föräldrar genom bättre samordning inom skolan.
Satsning mot psykisk ohälsa och skolfrånvaro. Attention vill att varenda skola har en plan för hur de får tillbaka elever som har hög frånvaro från skolan.
Skolan ska samverka bättre med elever och vårdnadshavare för att anpassa skolan efter elevens förutsättningar.
LÄS ÄVEN: Regeringen vill ändra lärarutbildningen så att kompetensen om NPF stärks
