Bara 70 får assistans för aktiveringsinsatser – trots stärkt rätt i lagen

Endast ett 70-tal personer har beviljats personlig assistans för kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser sedan möjligheten infördes i januari 2023.

Det framgår av statistik som HejaOlika begärt ut från Försäkringskassan.

– Jag baxnar. Det är alltså nästan inga alls som har kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser i sina beslut, säger Linda Bergstrand, jurist på Altius Advokatbyrå i Stockholm.

Noll beviljanden för kommunikation

Flest beviljanden har gjorts i samband med behov av personlig hygien, därefter av- och påklädning samt måltider.

För aktiverings- och motiveringsinsatser kopplat till kommunikation har inga assistanstimmar beviljats alls.

Det borde alltså vara betydligt fler som beviljas kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser, anser Linda Bergstrand och många fler.

– Det svåra är att argumentera för vad som kan anses vara kvalificerade insatser. Försäkringskassan anför ofta i sina beslut att för att hjälpen ska vara kvalificerad krävs det att den avser ”något mer än instruktioner, påminnelser eller vägledning”, säger Linda.

– Min bedömning är det är mycket svårt att få rätt till aktiverings- och motiveringsinsatser oavsett om underlagen visar att en person är i behov av det. Statistiken talar ju för att jag har rätt i detta.

Statistik från Försäkringskassan

Vad säger lag och förarbeten?

Vad säger då lagen om möjligheten att få personlig assistans beviljad för kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser?

Möjligheten infördes med lagändringen om stärkt rätt till personlig assistans från 1 januari 2023.
I LSS 9 a § andra stycket sägs följande:

”Om den enskilde på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för att han eller hon själv ska klara att tillgodose ett grundläggande behov som avses i första stycket 2–5, ska sådana insatser beaktas som en del av hjälpen med det grundläggande behovet.”

Vidare står det i propositionen (2021/22:214) sidan 31:

”Även om en person har de fysiska förutsättningar som krävs för att utföra en viss praktisk uppgift kan det således vara så att han eller hon till följd av en psykisk funktionsnedsättning inte självständigt klarar alla de moment som behövs för att genomföra uppgiften. Det kan till exempel vara svårt för en person att förstå när ett visst moment behöver utföras, varför ett visst moment behöver utföras, att komma igång, att utföra alla nödvändiga delmoment i rätt ordning, att utföra momenten på ett tillräckligt utförligt sätt eller att avsluta momenten i rätt tid.”

I förarbetena anges också att stöd i form av kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som den enskilde behöver förutsätter en omedelbar fysisk närhet i samband med integritetsnära situationer och innehåller sådana moment som i det närmaste är att betrakta som praktiska bör detta vara att anse som kvalificerat.

Det anges också att även andra aktiverings- och motiveringsinsatser bör kunna anses som kvalificerade.

”Detta när den enskilde har stora begränsningar i kommunikationsförmåga, eller då det av andra skäl som har samband med den enskildes funktionsnedsättningar krävs att den som ger stödet har ingående kunskaper om den enskilde och om hur stödet bör ges.”

Kammarrättsdom ger vägledning

Linda Bergstrand menar att man kan få ledning av kammarrätten i Göteborgs bedömning i dom 2023-07-03 i mål nr 1244-23.

Av domen framgick att en person hade en psykisk funktionsnedsättning. Av utredningen framgick att personen i samband med dusch och toalettbesök behövde aktiverings- och motiveringsinsatser för att momenten skulle kunna påbörjas och fullföljas.

Även om personen fysiskt hade förmåga att klara sin personliga hygien förutsatte genomförandet av en dusch eller ett toalettbesök ständig närvaro av en vuxen i samma rum, utöver att han fick handgriplig hjälp med de särskilt integritetsnära momenten. Aktiverings- och motiveringsinsatserna fick därmed anses vara av kvalificerat slag.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.