Dyster bild av Sverige – nu väntar alla på FN:s rekommendationer

Spänningen stiger inför vad FN kommer att säga om Sveriges arbete med funktionsrättskonventionen.

Den 11–12 mars blev regeringen utfrågad i Geneve, och denna vecka väntas ett resultat i form av nya rekommendationer från FN.

LÄS ÄVEN: 
FN till Sverige: Stoppa tillbakagången till institutioner

Kräver mer aktiv involvering

– Jag tror att Sverige får en rekommendation om aktiv involvering, det vill säga hur personer med funktionsnedsättning och organisationer ska kunna vara med i beslutsprocesser, sa Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige, när MR-instituten på måndagen 25 mars 2024 lanserade sin Årsrapport 2024.

Bildsvep från lanseringen

MR-institutets årsrapport presenterades

Lanseringen ägde rum i Kulturhuset i Stockholm den 25 mars då Institutet för mänskliga rättigheter presenterade rapporten som ger en lägesbild av situationen för mänskliga rättigheter i Sverige.

Medverkade gjorde bland annat Annika Jyrwall-Åkerberg, som sitter i styrelsen för Institutet för mänskliga rättigheter.

– Rapporten ger en ganska dyster bild, sa Annika Jyrwall-Åkerberg, som menade att funktionsrättskonventionens viktiga delar om inkludering i samhället, individuellt självbestämmande och delaktighet i processer och beslut ”inte riktigt har nått fram” i Sverige.

Tillbakagång på viktiga områden

– På flera områden har vi en tilllbakagång. Det är inte alls självklart att du kan få assistans, ledsagning eller färdtjänst om du har en funktionsnedsättning.

– Vi ser att levnadsvillkoren generellt sett är sämre, utbildningsnivåer lägre och arbetslösheten högre även bland de som har hög utbildningsnivå. Personer med funktionsnedsättning utsätts även oftare för våld, även i gruppboenden, sa Annika Jyrwall-Åkerberg.

Så arbetar MR-institutet

Annika Jyrwall-Åkerberg beskrev också hur MR-institutets verksamhet fungerar, och samspelar med andra instanser:

– Det är inte institutet som genomför konventionens rättigheter, utan det sker ute i kommunerna och regionerna, i verksamheter.

– Vår roll blir att främja att rättigheterna respekteras och realiseras i alla processer. När det gäller att skydda rättigheterna är det stort fokus på att den enskilde individen ska få faktiskt tillgång till sina rättigheter, och framförallt få upprättelse om rättigheterna inte efterlevs.

– Institutet prövar inte enskildas klagomål utan det är andra instanser som JO, Justitiekanslern, Diskrimineringsombudsmannen, Elevombudet, listan är lång. Här behöver vi titta på vår roll – vilka verktyg kan MR-institutet använda när vi själva inte får pröva klagomålen. Det kan till exempel vara att fortsätta verka för ett oberoende och opartiskt rättssystem, att domstolarna har förutsättningar att göra konventionskonforma tolkningar – dvs tolka den svenska lagen i ljuset av de internationella konventionerna. Och att granska om de system vi har är effektiva.

– I övervakningen kan vi göra egna enkäter, ställa samman information från andra myndigheter och begära in information från myndigheter kring hur de arbetar med rättigheter. Alla delar ska ske i samarbete med funktionsrättsrörelsen. Det är kärnan i funktionsrättskonventionen, att både genomförande och övervakning ska ske i samarbete med funktionsrättsrörelsen, sa Annika Jyrwall-Åkerberg.

Se MR-institutets lansering av årsrapporten

Lanseringen spelades in och finns på Youtube:

”Hur kunde regeringen vara så oförberedd?”

FN:s förhör av Sveriges regering om funktionsrättskonventionen togs upp i riksdagens frågestund den 21 mars 2024. Nadja Awad (V) kritiserade regeringens insats i utfrågningen. [Länk till debatten.]

– Vid förhöret lyckades regeringen inte besvara kritiken. Man bad att få återkomma med skriftliga svar på flera frågor, trots att regeringen redan i januari hade tagit del av rapporten från Funktionsrätt Sverige. Hur kommer det sig att delegationen var så oförberedd och inte kunde svara på många av de frågor som ställdes om konkreta åtgärder och vad som görs? frågade Nadja Awad.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) svarade att det hade skett ett stort och omfattande förberedelsearbete. Nästan samtliga departement i regeringen hade varit med.

– Det är också fullt tillåtet att återkomma skriftligen. Det gjorde vi även när regeringen mötte FN:s barnrättskommitté för ett år sedan. Det är alltså ett fullt legitimt sätt att återkomma med fullödiga svar till FN:s kommitté, också för att det ska bli rätt och riktigt, sa Camilla Waltersson Grönvall.

LÄS ÄVEN:
Många obesvarade frågor vid FN-förhör om mänskliga rättigheter

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.