Minskade anslag till folkhögskolor drabbar elever med IF
Budgetpropositionen för 2023 tvingar folkhögskolorna att dra åt svångremmen ytterligare. En grupp som drabbas särskilt hårt är elever med IF, intellektuell funktionsnedsättning.
Folkhögskolor lägger ned utbildningar för elever med IF
– Det finns inte många möjligheter att gå utbildningar för personer som har gått i särskolan. Folkhögskolan är en av få. Men flera folkhögskolor är tvungna att lägga ned sina utbildningar för personer med IF. Det finns inte pengar för det extra stöd som behövs, säger Markus Petersson, ordförande för FUB:s Inre Ringen.
”Budgeten för 2023 borde rikta om anslag till elever med IF”
I budgetförslaget vill regeringen bland annat spara in 70–110 miljoner kronor årligen under 2023–2025 genom att dra ned på ”Särskilda insatser inom folkbildningen”. Det är en besparing som har fått Riksförbundet FUB att reagera.
”Regeringen hade kunnat rikta om det extra anslaget till folkhögskolorna, för att möjliggöra en helt nödvändig satsning på studerande med IF, men i stället togs anslaget bort”, skriver FUB i ett uttalande.
– Det är extremt ojämlikt. Regeringen kunde minskat ojämlikheten med särskilt avsatta pengar. Personer med IF vill också fortsätta att utbilda sig efter gymnasiesärskolan, säger Markus Pettersson.
Folkbildningsrådet: Kurserna för elever med IF har minskat
Våren 2022 rapporterade Folkbildningsrådet att utbudet av kurser för personer med IF stadigt har minskat.
Samtidigt har allt fler sökt sig till folkhögskolan för att få studera efter gymnasiesärskolan. Många folkhögskolor har därför tvingats säga nej till sökande på grund av bristande resurser.
Valjeviken: Budgeten för 2023 innebär besparing på 10 procent
Eric Sandström, biträdande rektor och verksamhetschef på Valjevikens folkhögskola, stämmer in i kritiken mot budgetpropositionen.
– Regeringens budget gör att vi som folkhögskola drabbas genom att nästan 10 procent av vår verksamhet inte längre har finansiering. Orsaken är dels att extra medel till yrkesutbildningar tas bort, dels att folkhögskolorna inte kompenseras något för de kostnadshöjningar som varit samt för de lönekrav som kommande lönerörelse kan tänkas innehålla.
– Valjeviken kommer dock att göra sitt yttersta för att våra prioriterade grupper inte kommer att drabbas. Att bereda personer med funktionsnedsättning utveckling, utbildning och en förberedelse till ett självständigt liv är en grundbult för vår verksamhet.
– Men då våra medel till stödpersoner, som fördelas av Specialpedagogiska skolmyndigheten, inte täcker mer än drygt 80 procent av våra kostnader för stöd till personer med funktionsnedsättning är vi djupt oroade över att regeringen inte har uppmärksammat detta i budgeten. Detta trots att vi är ett antal folkhögskolor som har lyft frågan under flera år, säger Eric Sandström.
Svår omställning på kort tid
Många andra folkhögskolor drabbas ännu hårdare, särskilt de som har satsat mycket på yrkeskurser samt olika kurser i svenska för invandrare.
– Folkhögskolorna har fått särskilda tillfälliga medel för detta, i olika former och under flera år och när dessa medel i och med den nya budgeten försvinner betyder det svåra omställningar som måste göras på kort tid. Det har varit vanligt att skolorna fått behålla dessa medel när de använts framgångsrikt, och därför har många skolor förväntat sig att dessa tillfälliga medel till viss del skulle bli kvar. Men de besparingar som måste göras kommer att drabba folkhögskolornas hela verksamheter, säger Eric Sandström.
Största hotet är bristen på finansiering av stödpersoner
Valjevikens folkhögskola fortsätter att prioritera anpassade kurser och kurser inom hälsoområdet.
– Det är kurser som ger möjlighet till personer med funktionsnedsättning att, i inkluderande sammanhang, läsa in behörigheter och växa i sin självständighet, samt kurser som riktar sig till yrken inom vård, hälsa och stöd. Men vi behöver anpassa vår kostym till de bidrag vi får.
– Det stora hotet för folkhögskolor som i stor utsträckning riktar sig till personer med förvärvade hjärnskador, IF, neurologiska diagnoser eller andra funktionsnedsättningar är avsaknad av kostnadstäckning för de stödpersoner som behövs i skola och boende.
– SPSM täcker våra kostnader för dessa med ca 83 procent, vilket gör att vi hela tiden måste leta annan finansiering för resten. Så länge full kostnadstäckning från SPSM saknas borde deltagarnas hemkommuner ta ett större ansvar eftersom de deltagare som vi pratar om i många fall hade haft boendestöd om de varit kvar i sina hemkommuner. Som det är nu lämpas dessa kostnader över på folkhögskolorna utan att vi får ersättning, säger Eric Sandström.