Falkenberg gör tvärtom: ”Sluta stirra er blinda på nedskärningar”

Många kommuner begränsar rätten till insatser enligt LSS. Falkenbergs kommun gör tvärtom.
Under sommaren har Falkenbergs egen handbok om LSS förtydligats och utökats för att skydda enskildas rättigheter.
– Fokus är att alltid erbjuda den insats som bäst tillgodoser den enskildes behov, säger Andreas Engebrethsen (S), socialnämndens ordförande.
LÄS ÄVEN:
Så vände Falkenberg LSS från problem till succé
Uppdatering: Videointervju från Intradagarna
”Fel att slentrianmässigt hänvisa till rättspraxis”
Många kommuner har riktlinjer som begränsar och urholkar LSS. Hur ser det ut i Falkenberg?
– Vi går i motsatt riktning. Det är oacceptabelt att det skiljer sig åt så mycket mellan olika kommuner. Det ska inte spela någon roll i vilken kommun du råkar bo för att få din lagliga rätt till insats efter behov. Begränsande riktlinjer begränsar både den som söker insats och den handläggare som vill ta korrekta beslut.
LÄS ÄVEN:
Kommunala riktlinjer: 94 procent begränsar rätt till stöd
Ni betonar starkt att individuell bedömning ska göras. Många kommuner slarvar med detta och ger avslag med hänvisning till rättspraxis, utan någon egentlig individuell prövning. Tycker du att rättspraxis ofta används fel?
– LSS är en individlagstiftning och ska inte tolkas kollektivt. Därför är det fel att slentrianmässigt hänvisa till rättspraxis. Varje individ är unik och det är individens behov som ska avgöra rätten till insats.
– Jag har under alla mina år aldrig stött på något exempel på en handläggare som hänvisat till rättspraxis med syftet att att bevilja en insats. Det är nästan uteslutande tvärtom. Kommuner hänvisar till rättspraxis för att neka ansökt insats och sedan hänvisa till möjligheten att överklaga beslutet. Det är rättsosäkert och fel.
Innebär den nya handboken att handläggningen blir mer generös i Falkenberg?
– Den nya handboken ska innebära att handläggningen följer förarbetena till och intentionerna med LSS, och att det blir mer rättssäkert.
Så har LSS-handboken i Falkenberg förtydligats
- Krav på att beslut motiveras och hänvisar till lagstiftning.
- JO:s uttalanden om tidsbestämda beslut lyfts fram. JO har bland annat uttalat att det är fel att slentrianmässigt tidsbegränsa alla beslut.
- Rätten till en individuell prövning förtydligas: ”Varje utredning ska föregås av en individuell behovsprövning och beslut. Rättspraxis är vägledande…, men gör inte avkall på den enskildes rätt till en individuell bedömning”.
- Förtydligar skillnaden mellan socialtjänstlagen och LSS: ”LSS infördes som ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. LSS syftar till att säkerställa rätten till insatser när stödet enligt andra lagar inte räcker till. Lagen utgör således ett komplement till det stöd och de insatser som kan beviljas enligt SOL”.
- Handboken har även uppdaterats med hänsyn till nya Socialtjänstlagen som fokuserar på förebyggande och främjande insatser.
- Handboken har även utökats med tillägg om:
barnrättsperspektivet,
nationella föreskrifter från Socialstyrelsen och Myndigheten för delaktighet,
anhörigas och närståendes rätt till inflytande,
biträde av kontaktperson och
samverkan enligt LSS 15§ punkt 7.
Startar nätverk för funktionsrätt
Samarbetar Falkenberg med andra kommuner i dessa frågor?
– Jag har goda samarbeten med andra politiker inom Socialdemokraterna i hela Halland. Ett nätverk för funktionsrättsfrågor är under uppstart.
– Jag tror att vi tillsammans kan sprida goda exempel och lära av varandra. En stor del av problemen inom LSS handlar om kunskapsbrist. Och som jag sagt många gånger förut så är kunskap nödvändigt för att vilja förändra. Den viljan ser jag mer och mer hos Socialdemokraterna i Hallands kommuner men även utanför Halland. Vi går åt rätt håll.

”Skit i rättspraxis, den enskildes behov ska tillgodoses”
Det har ju generellt varit en negativ utveckling vad gäller kommuners stöd enligt LSS. Många kommuner skyller på ekonomin och rättsutvecklingen. Hur ser du på möjligheterna att vända den utvecklingen?
– Jag säger så här: Skit i rättspraxis, och sluta stirra er blinda på nedskärningar. Utbilda handläggarna i LSS och förarbetena, och låt deras kompetens vara vägledande.
– LSS är en individlagstiftning och ska inte tolkas kollektivt. Det är alltid den enskildes behov som ska tillgodoses, efter en individuell bedömning.
– När det gäller ekonomin så har många kommuner det riktigt tufft, inte minst på grund av en passiv regering som prioriterar skattesänkningar för de rikaste, istället för satsningar på de mest utsatta. Många kommuner tvingas till besparingar, och tyvärr är LSS ett område man gärna tittar på. Det är relativt få individer med relativt kostsamma insatser.
– En favorit bland de mer borgerliga partierna brukar vara att sälja ut verksamheter till privata utförare. De kan ju göra jobbet mycket billigare och samtidigt gå med vinst. Det man ska känna till om detta är att besparingar görs på bekostnad av personalen, och all besparing på personalen hämmar deras möjligheter att göra ett bra jobb, vilket naturligtvis riskerar kvaliteten för brukaren. Personalkontinuitet, trygga anställningar, kollektivavtal, handledning mm. är exempel på besparingsåtgärder.
– Jag vill betona att det finns fantastiska privata utförare som gör ett mycket bra jobb, och det finns kommuner som inte borde hålla på med omsorg över huvud taget. Kommunal drift är ingen garanti för god kvalitet.
– Det kostar också att göra besparingar inom LSS, tack vare LSS-utjämningssystemet. Det finns en prislapp på varje sparad krona, samtidigt som besparingarna utsätter några av de mest sårbara i samhället för risker. Det är både korkat och moraliskt fel att utsätta denna målgrupp för nedskärningar.
Kulturförändringar behövs
Några saker som ni inte lyckats med i Falkenberg?
– Det behövs ytterligare kulturförändringar för att de politiska ambitionerna ska kunna verkställas fullt ut. Det är viktigt att handboken tolkas enligt våra ambitioner, och att de som arbetar efter den inte bara förstår utan även håller med om syftet.
– Vi ligger idag i fas med behovet av bostäder med särskild service, men bara precis. Här måste vi fortsätta arbeta så vi inte hamnar efter.
– Personer med intellektuell funktionsnedsättning lever i regel under svåra ekonomiska förhållanden, där sjuk- och aktivitetsersättning inte räknats upp i takt med hyror och andra utgiftskostnader. Det är oacceptabelt, men behöver i första hand skötas på statlig nivå. I Falkenberg gör vi vad vi kan för att hålla nere hyrorna, vi tar aldrig betalt för gemensamma utrymmen och vi ser till att alla deltagare på daglig verksamhet får habiliteringsersättning.

Beslutfattare kan inte relatera till målgruppen
Vad tänker du är grundproblemen med funktionshinderomsorgen idag?
– Att politiker och tjänstepersoner så lättvindigt ser LSS-verksamheter som något man kan skära ned på, för att spara pengar. Att alltför få politiker inom aktuell nämnd faktiskt har kunskap och förståelse för funktionsnedsättningar, anhörigas kamp och intentionerna med LSS. Svårigheten att relatera till målgruppen är ett stort hot, och en förklaring till varför LSS urholkas.
– Allt detta leder till att man skyller på rättspraxis, tolkar restriktivt, att man inte bygger boenden med särskild service i takt med behovet och att man driver igenom utförsäljningar för att spara pengar.
Oro för maktskifte efter nästa val
Hur eniga är politikerna i Falkenbergs kommun i dessa frågor?
– Det som krävdes i Falkenberg för att vända en mycket negativ utveckling inom LSS var ett maktskifte. Ett nytt maktskifte efter nästa val skulle inte vara gynnsamt för de som berörs av LSS. Fokuset på de mest sårbara och utsatta i samhället måste alltid finnas, och det är långt ifrån alla politiker eller partier som har det, säger Andreas Engebrethsen.
Andreas Engebrethsens råd till andra kommuner
- Slopa begränsande riktlinjer!
- Ha en fungerande LSS-samverkan enligt LSS 15§ punkt 7.
- Arbeta för att få hög svarsfrekvens i brukarenkäter och en faktisk vilja att finna, förebygga och åtgärda problem.
- Öka kunskapen hos både politiker och tjänstepersoner.

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.




