En funkismammas kamp mot Försäkringskassan kan bli vägledande för alla återkrav

Oskyldiga är försvarslösa när Försäkringskassan går på offensiven, menar Helena Myrin, jurist på Centrum för rättvisa.

Hon hoppas nu på ett vägledande avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen.

HejaOlika har intervjuat Helena Myrin som är ombud för en funkismamma som två gånger lyckats bevisa i domstol att hon inte fuskat med omvårdnadsbidraget.

Sedan Försäkringskassan trots detta valt att fortsätt driva återkravet mot mamman, har Centrum för rättvisa ingripit till hennes försvar.

Försäkringskassan driver återkrav ensamstående mamma

Mamman Jessica Åberg är ensamstående och har en dotter på 16 år med ett stort behov av omsorg i hemmet. För att kunna ta hand om dottern har hon fått ett omvårdnadsbidrag från Försäkringskassan, och på senare tid har dottern även haft LSS-bostad under viss tid.

Trots att Jessica Åberg höll Försäkringskassan informerad om ändringar i boendet, skickade Försäkringskassan så småningom ett återkrav. Återkravet har avvisats både i förvaltningsrätt och kammarrätt, men Försäkringskassan har begärt ny prövning i Högsta förvaltningsdomstolen.

Orimligt att oskyldiga jagas

Det aktuella fallet och liknande återkrav av omvårdnadsbidrag; vad tycker du att det säger om Försäkringskassans hantering av omvårdnadsbidraget?
– Här har vi en ensamstående mamma som, mot alla odds, lyckats bevisa att hon är oskyldig – hon har inte fuskat. Nu vill Försäkringskassan att domstolen ska hjälpa myndigheten att få en chans till att kräva henne på pengar. Det är orimligt.

– Den här situationen kan bli vanligare nu när myndigheterna får mer resurser att gå på offensiven. Då är det viktigt att de som är oskyldiga har en rimlig chans att försvara sig. Domstolarna ska vara medborgarnas chans. De får inte bli myndighetens förlängda arm, och det är vad som står på spel här.

Kan du sammanfatta skillnaden mellan hur FK agerar och hur myndigheten borde agera?
– Försäkringskassan borde ha utrett ärendet rätt från början, istället för att be domstolen om hjälp att ingripa mot enskilda.

Det handlar om ett ”betungande beslut” från Försäkringskassan, vad innebär det?
– Ett betungande beslut är till nackdel för den enskilde och ställer särskilda krav på myndigheterna. Här är det Försäkringskassan som måste bevisa att Jessica har fuskat. När myndigheter anklagar enskilda för bidragsfusk så måste de ha på fötterna.

Hela 22% av Försäkringskassans felutbetalningar av omvårdnadsbidrag beror på myndighetens egen felaktiga hantering, men ändå hålls föräldrar ansvariga. Vill du kommentera detta?
– Det är oacceptabelt och visar att Försäkringskassan behöver starkare incitament för att göra rätt från början.

Utgång av strider blir vägledande för återkrav

Det fall du nu driver; vad kommer det att betyda för Försäkringskassans återkrav i stort, för omvårdnadsbidraget i övrigt, assistansersättning, sjukersättning etc?
– Utgången i Jessicas fall blir vägledande för återkrav av socialförsäkringsförmåner. Om en person, mot alla odds, lyckas vinna mot Försäkringskassan i domstol, då är det det som gäller. Domstolen ska inte ge myndigheten en andra chans att kräva personen på pengar.

Tror du att detta kan ha betydelse för Försäkringskassan handläggning generellt? T ex för retroaktiva avslag/återkrav inom assistans?
– Om Jessica vinner i Högsta förvaltningsdomstolen blir det tydligt att Försäkringskassan måste sluta slarva med sina utredningar, och inte får återkomma igen och igen.

Den som har råd med jurist mångdubblar chansen i domstol

Med tanke på hur systemet fungerar idag; vilka råd vill ni ge till mottagare av omvårdnadsbidrag?
– Statistik från Domstolsverket visar att när beslut överklagas, så vinner myndigheterna i fler än 9 av 10 fall. Som vanlig person står man ensam mot staten, man har inte rätt till nån jurist som hjälper en, och man blir i praktiken chanslös mot myndigheterna.

– Det betyder Inte att myndigheterna alltid har rätt. Forskning visar att den som har råd att anlita jurist mångdubblar sina chanser att vinna mot myndigheterna. Istället är statistiken ett tecken på att systemet är riggat. Och om Försäkringskassan får sin vilja igenom är det ett steg till i den riktningen. Hur många gånger ska man behöva bevisa att man inte fuskat?

Försäkringskassans ”efterhandskonstruktioner” behöver stoppas

Med tanke på hur det fungerar idag, vad behöver regering och riksdag göra?
– Bland annat saknas tydliga regler som hindrar myndigheterna från att komma med efterhandskonstruktioner och bättra på sina beslut i efterhand – vilket riskerar att göra processen oförutsägbar och svårnavigerad för den enskilde, säger Helena Myrin.