ISF: Försäkringskassan mörkar egna fel. Oskyldiga får skulden

Försäkringskassan publicerar varje år statistik över vem som har orsakat felutbetalningarna som myndigheten har upptäckt.

Försäkringskassans siffror är dock missvisande enligt en granskning som ISF publicerade den 7 november.

LÄS ÄVEN:
Försäkringskassans återkrav: Rättsliga brister i 6 av 10 fall. Statistiken är missvisande

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Hur stora är felen i Försäkringskassans statistik?

Andelen felutbetalningar som orsakas av Försäkringskassan egna handläggare kan vara 2–3 gånger större vad myndigheten redovisar.

I den aktuella granskningen av föräldrapenningsärenden bedöms Försäkringskassan har gjort fel i 24 procent, men i årsredovisningen uppger myndigheten endast 10 procent.

Så här skriver ISF:

Enligt Försäkringskassans årsredovisning orsakade Försäkringskassan den felaktiga utbetalningen under 2023 i 10 procent av återkraven inom föräldrapenning och 31 procent av återkraven inom sjukpenning.

Utifrån resultaten i vår granskning borde uppgifterna om andelen ärenden där Försäkringskassan har orsakat felet i stället ligga på omkring 14 procentenheter högre för föräldrapenning och 17 procentenheter högre för sjukpenning än vad myndigheten redovisar i sin årsredovisning.

Det vill säga att Försäkringskassan har orsakat den felaktiga utbetalningen i 24 procent av föräldrapenningärendena och i 48 procent av sjukpenningärendena.

[I en tidigare version av artikeln angavs andra procentsatser, men med ungefär samma proportioner.]

Vad beror felen på i Försäkringskassans statistik?

Försäkringskassans redovisning är missvisande eftersom den inte bygger på uppgifterna i de fattade återkravsbesluten.

Myndighetens siffror bygger i stället på förmånshandläggarens initiala bedömning av vem som har orsakat felutbetalningen.

När förmånshandläggaren upptäcker att det har gjorts en felaktig utbetalning ska hen göra ett så kallat beslutsunderlag. I beslutsunderlaget registrerar handläggaren bland annat uppgifter om vem som har orsakat felutbetalningen.

”I våra intervjuer berättar förmånshandläggare att det ibland är svårt att avgöra vem som har orsakat felutbetalningen”, skriver ISF.

”Vi vet inte varför förmånshandläggaren har denna uppgift, eftersom det enligt myndighetens interna dokument är återkravshandläggaren som har bäst kompetens att göra bedömningen och därför också ansvarar för den. I intervjuer med återkravshandläggare berättar de att de inte tar hänsyn till förmånshandläggarens bedömning om vem som har orsakat felutbetalningen och att det inte är något som de ska ta hänsyn till.”

”Men alldeles oavsett vem som har gjort bedömningen av vem som har orsakat felutbetalningen så är det innehållet i återkravsbeslutet som anger vad myndigheten har kommit fram till och som enligt ISF därmed är de relevanta uppgifterna att använda i myndighetens officiella statistik.”

Hur vanligt är det att fel orsak anges?

ISF:s granskning visar att återkravshandläggaren i cirka 20 procent av ärendena (41 av 202) gör en annan bedömning av vem som har orsakat felutbetalningen än vad förmånshandläggaren har registrerat i beslutsunderlaget.

”I nästan 90 procent av de här ärendena (36 av 41) har återkravshandläggaren kommit fram till och beslutat att det är myndigheten som har orsakat felutbetalningen i stället för den enskilde, som förmånshandläggaren har registrerat.

Den registreringen som förmånshandläggaren gör är den som Försäkringskassan använder när de redovisar vem som har orsakat felutbetalningarna. Vår granskning visar därför på att Försäkringskassan orsakar de felaktiga utbetalningarna i fler ärenden än vad myndigheten själv anger.”

Varför är det så allvarligt att Försäkringskassans redovisar fel siffror?

ISF betonar att det är viktigt att Försäkringskassans statistik om vem som har orsakat den felaktiga utbetalningen är rättvisande, särskilt med tanke på den aktuella samhällsdebatten.

I samhällsdebatten får felaktiga utbetalningar mycket stor uppmärksamhet, och i praktiken överdrivs problemen ofta för att motivera att stöd till utsatta grupper ska begränsas.

Samtidigt är verkligheten att oskyldiga personer drabbas av rättsosäkra återkrav, som ibland uppgår till miljonbelopp.

Regeringen planerar nu ännu hårdare tag mot privatpersoner. Redan 1 juli 2026 vill regeringen införa nya administrativa sanktionsavgifter och bidragsspärr.

Som underlag för dessa nya, repressiva åtgärder finns bland annat den statistik från Försäkringskassan som ISF nu stämplar som missvisande.

Vilka ersättningar och bidrag berörs av den felaktiga statistiken?

Den aktuella granskningen från ISF gäller Försäkringskassans återkrav inom föräldrapenning och sjukpenning.

ISF skriver dock att ”det finns skäl att anta att bristerna också finns i återkrav av andra förmåner”.

”Skälet till detta är att vi har granskat två olika förmåner med olika förmånsvillkor, men där vi ändå ser liknande brister. Gemensamt för bristerna inom både sjukpenning och föräldrapenning är förenklat uttryckt att handläggarna brister i att bedöma och motivera att utbetalningen har varit felaktig. Det finns därför anledning att tro att liknande brister även finns i återkrav av andra förmåner”, skriver ISF.

Försäkringskassans statistik från årsredovisningen för 2024