Experter underkänner förslag om ny kvalificering till välfärden

Regeringen vill införa en ny kvalificering till välfärden från 2027. Det ska bli svårare för invandrare att få bidrag.

Den utredning som socialförsäkringsminister Anna Tenje tog emot 29 april 2025 underkänns dock av regeringens egen expertmyndighet ISF.

Även Myndigheten för delaktighet är mycket kritisk till utredningen.

Fem år i Sverige för att få bidrag

Utredningen SOU 2025:53 Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper föreslår bland annat att en person ska ha varit bosatt i Sverige minst fem år för att ha rätt till bidrag, ersättningar och personlig assistans.

Ett liknande krav föreslås för att få ekonomiskt bistånd, som dock fortfarande ska kunna beviljas i ”akuta nödsituationer”.

Utredaren Göran Lundahl har dock samtidigt varnat för att förslagen kan leda till ökad brottslighet. Dessutom strider förslagen mot funktionshinderpolitiken.

LÄS ÄVEN:
Är det för lätt att få bidrag? Vad säger forskningen? (13 feb 2025)
Bidragstak kan ge sänkt försörjningsstöd 2027 (24 mars 2025)
Strid om skärpta aktivitetskrav inom försörjningsstödet (15 mars 2025)
Mindre att leva på: Ersättningar och bidrag 2025 (1 jan2025)

Expertmyndigheten ISF underkänner förslagen

Utredningen SOU 2025:53 Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper är fortfarande ute på remiss. Remissvar ska vara inne senast 15 augusti 2025. Här publiceras remissvar.

Statens egen expertmyndighet ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, har redan underkänt förslagen.

”Det underlag som den föreslagna reformen grundas på ger inte stöd för att de förväntade positiva effekterna uppnås. Däremot riskerar den föreslagna reformen att medföra stora negativa konsekvenser, framför allt för grupper som redan är utsatta och i förlängningen för samhället i stort”, skriver ISF i remissvaret.

”De konsekvenser som kan befaras utifrån utredningens egna bedömningar står i direkt motsatsförhållande till ett av de syften med reformen som anges i kommittédirektivet, att motverka utanförskap”, skriver ISF vidare.

ISF lyfter utredningens egna bedömningar om risken för omfattande negativa bieffekter. Det gäller ökad brottslighet, försämrad integration, sexuell exploatering, svårigheter att ta sig ur våld i nära relationer, utsatthet och bristande framtidsutsikter för barn med mera. Utredningen bedömer också att förslaget riskerar att få särskilt negativa effekter för kvinnor jämfört med män.

Förslagen drabbar funkisfamiljer

Myndigheten för delaktighet skriver i sitt remissyttrande att utredningens förslag ”bedöms sammantaget leda till avsevärt försämrade levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och föräldrar till barn med funktionsnedsättning.”

”Reformen riskerar att öka ojämlikhet, undergräva möjligheten till delaktighet och stå i stark kontrast till det nationella målet för funktionshinderspolitiken, Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD), barnkonventionen, jämställdhetspolitiska mål samt vissa av de rekommendationer FN-kommittén lämnat Sverige.

Utredningens förslag riskerar att utestänga individer och deras familjer som på grund av funktionsnedsättning saknar arbetsförmåga från grundläggande trygghetssystem. Dessa riskerar att hamna i en beroendeställning till anhöriga och civilsamhället.”

MFD betonar att de som drabbas särskilt hårt är barn med funktionsnedsättning, barn till föräldrar med funktionsnedsättning samt kvinnor.

Stor oro även i kommuner

Bland kommunerna är oron stor för mycket negativa konsekvenser. Karlstads kommun avstyrker förslagen på en ny kvalificeringsmodell för socialförsäkringsförmåner och ekonomiskt bistånd i sin helhet. Kommunen räknar upp följande negativa konsekvenser:

• Stora och långtgående konsekvenser för både individ och kommun.
• Utmaningar med att genomföra nya Socialtjänstlagen och dess portalparagraf.
• Skapar ojämlikhet mellan kvinnor och män.
• Utsatthet för barn.
• Risk för att människor hamnar i en akut nödsituation över tid.
• Risk för ökad psykisk ohälsa, missbruk, kriminalitet, svart arbete samt ekonomisk och social utsatthet.
• Risk för att fler hamnar i utsatthet snarare än i arbete.

Arbete förkortar kvalificeringstiden

Enligt utredningens förslag ska den nya kvalificeringen ska kunna kortas ned genom att arbeta och ha inkomst under en viss tid. Då krävs att man under sex månader har en inkomst på minst 38 700 kr/mån (i 2025 års penningvärde), eller under 12 av de senaste 24 månaderna minst ca 28 200 kr/mån.

Kraven kommer gälla alla som flyttar till Sverige från ett land utanför EU/EES, oavsett medborgarskap.

Bidrag och ersättningar som omfattas

Följande förmåner föreslås omfattas av de nya kraven:

• Ekonomiskt bistånd
• Föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå
• Barnbidrag och flerbarnstillägg
• Bostadsbidrag
• Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning
• Bostadstillägg
• Omvårdnadsbidrag
• Merkostnadsersättning
• Assistansersättning
• Äldreförsörjningsstöd

67 000 vuxna och 60 000 barn berörs

Enligt utredningens beräkningar berörs cirka 67 000 vuxna, vilket även skulle påverka 60 000 barn. Så många skulle inte ha uppfyllt kvalificeringsvillkoren år 2024 om de föreslagna reglerna för bidrag och ersättningar då hade gällt.

Motsvarande siffror för ekonomiskt bistånd beräknas till 4 400 vuxna och 3 200 barn.

År 2024 var det omkring 67 000 vuxna personer som fick del av de bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner som omfattas av reformen, samtidigt som de skulle ha omfattats av men inte uppfyllt kvalificeringsvillkoren om dessa hade varit gällande.

Antalet personer som skulle beröras av båda kvalificeringarna beräknas till 2700 vuxna och 2800 barn.

”Antalet personer som i realiteten kommer att påverkas beror på antalet invandrare till Sverige de närmaste åren, främst från tredjeland”, heter det i utredningen.

334

Hur påverkas de som har funktionsnedsättning?

De nya kvalificeringskraven gäller även personer med funktionsnedsättning.

Dessa har dessutom ofta svårt att försörja sig genom vanliga arbete, och kommer att ha extra svårt att nå upp till de inkomster som möjliggör en snabbare kvalificering.

De är därmed hänvisade till att uppfylla kvalificeringsvillkoren genom fem års bosättning.

För de personer med funktionsnedsättning som enligt våra förslag även måste uppfylla kvalificeringstiden för att få ekonomiskt bistånd, kommer reformen att leda till att de endast har möjlighet att söka bistånd i akuta nödsituationer om de står utan försörjning under de första fem åren i Sverige.

Strider mot funktionshinderpolitiken

Utredaren konstaterar att förslagen, när det gäller merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag, kommer att strida mot målen för Sveriges funktionshinderpolitik; att personer med funktionsnedsättning ska uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället.

Omvårdnadsbidraget för barn med funktionsnedsättning ska underlätta för föräldrar att kombinera omsorg och arbete. De föreslagna nya kraven kommer att motverka även detta.

Hur påverkas personlig assistans?

Även den statliga assistansersättningen påverkas. ”Det kan väcka frågor om hur reformen påverkar dessa personers möjlighet att vara delaktiga i samhället”, skriver utredaren.

Samtidigt sägs att rätten till assistans för dem som har behov av sådan insats inte påverkas. ”Det beror på att den enskilde kommer att få sitt behov tillgodosett med stöd av LSS. Det bör dock även här påtalas att ett förändrat huvudmannaskap för den personliga assistansen skulle kunna förändra detta i framtiden”, skriver utredaren.

Utredaren varnar för ökad brottslighet

Det finns risk för att de föreslagna förändringarna kan ge upphov till ökad brottslighet, skriver utredaren:

Främst beror detta på behovet att försörja sig, som under kvalificeringstiden varken kan tillgodoses genom ersättningar från bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner eller ekonomiskt bistånd. För personer i denna situation som inte lyckas få ett reguljärt arbete (och inte kan eller vill låta sig försörjas av välgörenhet) återstår antingen att utvandra (för dem som har möjlighet till det), svartarbete eller annan brottslighet.

Utredaren hänvisar även till studier från Danmark, Schweiz och USA där liknande lagändringar har resulterat i ökad brottslighet:

I USA har detta visat sig bland ungdomar med funktionsnedsättning som vid en omprövning när de fyller 18 år förlorade det kontantstöd som tidigare gått till deras familj. Under de följande två decennierna löpte dessa individer en klart högre risk för att dömas för brott och speciellt brott med ekonomiska motiv som stöld, inbrott, bedrägeri och prostitution. De forskare som studerat detta beräknar att skattebetalarnas ökade kostnader för brottsbekämpning och fängelsevistelser nästan helt uppväger besparingen i form av minskade bidrag.

Utredaren konstaterar att studierna är samstämmiga vad gäller sambandet mellan socialt stöd och brottslighet:

Även i Sverige skulle det rimligen finnas en betydande risk för att en del invandrare som under en kvalificeringstid varken har rätt till socialförsäkringsförmåner eller ekonomiskt bistånd kommer att begå brott för att klara sin försörjning.

Kan börja gälla 2027

Utredningen föreslår att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2027.

Utredningen föreslår att de som bosätter sig i Sverige från 2027 måste kvalificera sig till de aktuella förmånerna.

För de som bosatt sig i Sverige under senare år föreslås övergångsbestämmelser.

Utredningen SOU 2025:53: Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper finns på regeringens webbplats.