Funktionsrättsföreningar protesterar mot Stockholms sparkrav inom LSS

– Det är förödande för verksamheter som redan har det tufft, och nu kan det blir ännu värre.
Bengt Lyngbäck har som representant för FUB Stockhom sänt en skrivelse till kommunstyrelsen och socialnämnden i Stockholms stad, i protest mot besparingar inom LSS 2025.
[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]
Fler artiklar om ersättningen till LSS-verksamheter i Stockholm 2025:
- Besparingschock för LSS i Stockholm (huvudartikel)
- Jan Jönsson (L): Stockholm får inte fortsätta urholka LSS (13 nov 2024)
- Funktionsrättsföreningar protesterar mot Stockholms sparkrav inom LSS (11 nov 2024)
- LSS-förebilden Inuti: Vi vet inte hur vi ska klara sparkraven 2025 (8 nov 2024)
Real sänkning med 8 procent
Den utlösande faktorn är att den socialdemokratiska ledningen i Stockholm föreslår en uppräkning av ersättningen till LSS-verksamheter med endast 1 procent, vilket inte täcker kostnadsutvecklingen.
Inräknat de senaste årens låga uppräkningar är den reala sänkningen 8 procent, uppger FUB i skrivelsen som även Funktionsrätt Stockholm, Autism Stockholms län och Attention Stockholm står bakom.
Videointervju med Bengt Lyngbäck
IVO kritiserar brister – nu ökar riskerna
– Vi vet att IVO, Inspektionen för vård och omsorg, har gett LSS-boenden en omfattande kritik. Det handlar om bristande kompetens, både hos ledning, personal och medarbetare. Men även om begränsningsåtgärder, tvång, inlåsningar, omvända tittögon och så vidare. Vi tror att det här kommer att bli ännu sämre, ännu värre. Det borde egentligen vara så att LSS-verksamheterna fick ökade anslag.
Det är flera tusen enskilda som har LSS-verksamhet i Stockholm. Hur är stämningen inom funktionsrättsrörelsen?
– Tyvärr är LSS-verksamheter och LSS-lagen som sådan väldigt kritiserade. Det har gått 30 år sedan lagen kom till, men det är fortfarande mycket brister. Stockholms stad gör avslag på avslag, och hänvisar till att man kan överklaga. Så det är en ojämn kamp för människor.
– Det är svårt för föräldrar eller anhöriga att överklaga och vinna. Det finns statistik på det som visar att de ärendena är väldigt få. Lejonparten av alla domstolsbeslut går till stadens fördel.
– Det kan vara avslag för ganska enkla och billiga insatser, men det görs ändå avslag. Det är klart att om man nu gör neddragningar, så kan man bara ana att det kommer att bli ännu värre. Samtidigt som många nekas LSS-insatser så försämras ekonomin för LSS-verksamheten.
Vad kan den låga uppräkningen 2025 betyda konkret?
– Att bemanningen minskar. Det är väl det enkla. Idag är bemanningsgraden låg. Den kommer såklart att minska om inte utförarna har möjlighet att finansiera tillräckligt.
– Då kommer de att på något sätt sänka antalet tjänster och antalet timmar. Om man kombinerar det med avslagen som staden gör mot insatser, där de tar bort kontaktpersoner, ledsagning och så vidare, så blir många personer väldigt isolerade, stillasittande och utan möjlighet att delta i aktiviteter.
Visste ni om att det skulle bli en så låg uppräkning för 2025?
– Jag hade inte någon insikt om det förrän vi såg det i budgeten. Tyvärr är det väl så att vi är lite luttrade. Det finns många olika saker som kommit under åren. Vi har medlemmar som hör av sig och får avslag av märkliga anledningar. Inom LSS-kollektivet tror jag att man är luttrad men också frustrerad över att vi inte får gehör för att man ska följa lagen.
Vad tror du det beror på att Stockholms stad gör en så låg uppräkning? Tror man att det går att effektivisera eller förstår man inte konsekvenserna?
– Jag tror att man inte riktigt ser konsekvenserna. Det finns en ovilja. Även om ett argument finns och som kan vara relevant till viss del, att statsbidraget har minskat, så har Stockholms stad en budget att förhålla sig till. Det finns andra verksamheter som man prioriterar. Dessutom har budgetförslaget välfärd som en av sina prioriterade områden. Om det är något som är välfärd så är det väl människor inom LSS. En sårbar grupp som tyvärr inte får så stort gehör hos politiker.
Delaktighet och tillgänglighet prioriteras inte
Man säger vackra saker här i stadshuset men lever inte upp till det. Är det så det är?
– Det finns väldigt många fina program i kommunen. Det finns ett program som jag tror hela funktionsrättsrörelsen tycker om. Det handlar om delaktighet och tillgänglighet.
– Det finns fina målbeskrivningar, indikatorer, tillämpningsanvisningar men tyvärr så landar det inte. Det finns en idé om att det ska göras men det ligger mest i hyllorna.
– Jag tror att man prioriterar andra saker. Det kan vara på alla möjliga olika nivåer. Om man tänker tillgänglighet så kanske det handlar om att människor med syn eller hörselnedsättning inte har tillgång till dokument. Hur ska man då kunna ta del av en demokrati och hävda sina möjligheter och rättigheter, om det inte ens finns möjlighet till det?
Borde ni i funktionsrättsrörelsen ha påverkat mer i just den här frågan?
– Det kanske vi skulle ha gjort, och vi kanske skulle behöva komma närmare politiken så att vi på något så sätt får möjlighet till bättre och större inflytande. Vi är ju en liten organisation, om man tänker FUB Stockholm. Vi har finansiering via Arvsfonden, projektanställningar. Jämför det med Stockholms stad… De är väl kanske uppe i 40 000 medarbetare. Det är en ojämlikhet redan där. Vi har ett stort engagemang, vi har olika råd [för samverkan] men inte riktigt resurser så tiden räcker till.
Har Stockholms stad sökt någon dialog om uppräkningen för LSS-verksamheter? Har man haft kommunikation kring vad man planerat?
– Stockholms stad brukar presentera budgeten för rådens medlemmar årligen. Det kanske inte alltid är på den här detaljnivån. Det kanske är mer i stora penseldrag om vad som ska hända, vilken inriktning budgeten har och så vidare.
Vad vill du säga till de styrande i Stockholms stad med anledning av den här låga uppräkningen?
– Man önskar att man ändrar förslaget och faktiskt tänker till vilka konsekvenser det skulle kunna få. Att man återtar och räknar om.
Svaret som [socialborgarrådet] Alexander Ojanne gav till Fremia och Famna var att man inte kommer att ändra förslaget. Finns det hopp om att det ska kunna ske innan budgeten spikas?
– Jag hoppas det. Men det är upp till bevis.
Du är själv pappa till en son med funktionsnedsättning. Han deltar också i LSS-verksamheten. Vad tänker du kring det? Hur det fungerar nu, och hur det kan bli framöver?
– Jag är orolig. Om man läser IVO:s rapport som kritiserar brister på så många olika områden och i så många olika kommuner. Min son vill flytta hemifrån. Jag får ju ont i magen av det. Att han ska hamna i en bostad som inte fungerar. Där han far illa.
– Det är ju samma med daglig verksamhet och hans sysselsättning. Just nu tycker jag att det fungerar. Det finns en del att önska, men det fungerar. Men boende, det känns oroligt.
”Man fjärmar sig från utsatta grupper”
Vad tänker du att funktionsrättsrörelsen behöver göra framöver?
– Jag vet faktiskt inte vad som är svaret. Jag tycker att vi är aktiva och engagerade. Det är många som vill vara med. Antalet medlemmar ökar, men ändå når vi inte fram. Det känns som att [den politiska ledningen] fjärmar sig på något sätt. Man lyssnar inte på rörelsen, eller tar del av alla inspel. Det är inte bara funktionsrättsrörelsen som har inspel. De kommer även från myndigheter. Myndighet för delaktighet, IVO, Socialstyrelsen.
– Sverige kritiseras för att man inte har lyckats jobba med genomförandet [av funktionsrättskonventionen]. Det var en uppföljning här i våras. Det mest grundläggande kravet var att Sverige behöver skapa en handlingsplan för att genomföra funktionsrättskonventionen.
– Det finns på så många olika nivåer, tyvärr. Som sagt, 30 år efter genomförandet finns mycket att önska. Jag tror att det är låg kunskap hos de styrande. Intresset eller insikterna om verkligheten hos dessa sårbara eller utsatta grupper finns inte.
– Människor med funktionsnedsättning inom LSS-verksamheter kan inte påverka sin livssituation. Än mindre kan de påverka sin inkomst. Tillhör man LSS och deltar i en daglig verksamhet har man ingen möjlighet att påverka den. Det är en stor utmaning.
– Man får hoppas att politiken intresserar sig mer och fattar beslut som gör det möjligt om man tänker att välfärdsidén ska gälla även denna grupp, säger Bengt Lyngbäck.
Skrivelsen till kommunstyrelsen och socialnämnden
Vi ser med stor oro på den föreslagna sänkningen av de reala anslagen till LSS-verksamheter i Stockholms stads budgetförslag för 2025. Förändringarna motsvarar en minskning av budgeten för verksamheten med åtta procent jämfört med anslagsnivån vid den nuvarande politiska majoritetetens tillträde 2022.
Samtidigt, föreslås, i samma budget att äldreomsorgen får full kostnadstäckning motsvarande en anslagshöjning med fyra procent, vilket motsvarar omsorgsprisindex. Stadens ersättning till LSS-verksamheter har successivt minskat, till de mest sårbara invånarna i staden, trots en positiv ekonomisk utveckling i övrigt.
Vår oro grundar sig i vetskapen om att LSS-verksamheterna riktar sig till en redan utsatt grupp som har mycket begränsade möjligheter att påverka sin livssituation. Flera rapporter från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) vittnar om att kvaliteten inom LSS redan idag har omfattande brister.
I budgetförslaget är den nominella ökningen av anslagen för LSS-verksamheten en procent. Det ska täcka en kostnadsökning för löner och hyror på cirka 4 procent, vilket innebär en resurssänkning med 3 procent. Sammanlagt motsvarar detta en faktisk minskning av budgetresurserna för LSS-verksamheter med 8 procent från den poltiska majoritetens tillträde hösten 2022 till slutet av 2025.
Förslaget riskerar att leda till sämre kvalitet i LSS-verksamheterna. Kostnaderna för personal, lokaler och andra viktiga resurser ökar kontinuerligt. Om ersättningen inte täcker dessa kostnader blir det allt svårare för verksamheterna att upprätthålla kvalitet, vilket kan leda till minskad personalnärvaro, bristande stöd och försämrade boendemiljöer.
Stockholms stad uttrycker i sitt program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024–2029 att Stockholm ska vara en stad för alla, där tillgänglighet och delaktighet är centrala värden. Vi noterar även att stadens budget fokuserar på en ”stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla.” En jämlik och hållbar välfärd borde även inkludera en trygg och kvalitativ LSS-verksamhet som ger personer med funktionsnedsättning möjlighet att ”leva ett liv som andra”, som stipuleras i lagen.
För att leva upp till dessa ambitioner behöver kommunstyrelsen ompröva den reala sänkningen av stödanslagen. Vi begär att budgeten justeras så att den matchar kostnadsutvecklingen, att uppräkningen görs i linje med det vedertagna omsorgsprisindexet, OPI. Vi ser ingen anledning till att personer inom LSS, en av samhällets mest sårbara grupper ska få kraftigt minskade resurser.
Skrivelsen har undertecknats av Lena Huss, ordförande Funktionsrätt Stockholm, Monica Billgren, ordförande FUB Stockholm, Marita Jacobson, kanslichef Autism Stockholms Län, och Gunhild Lagberg, ordförande Attention Stockholms

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.