Så mycket höjs inkomstrelaterad sjukersättning 2025

Den inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningen ändras med samma procent som prisbasbeloppet.

När prisbasbeloppet för det kommande året är fastställt av regeringen kan man räkna ut hur mycket beloppet kommer bli.

Ett exempel: Om årsbeloppet för ersättningen var 152 206 kronor år 2022, prisbasbeloppet var x kronor år 2022 och prisbasbeloppet fastställts till 52 500 kronor år 2023 blir uträkningen så här: 
152 206 x 52 500/48 300 = 165 441 kronor per år 2023.
165 441/12 = 13 786 kronor per månad före skatt.

Eftersom det nu är känt att prisbasbeloppet för 2024 höjs till 57 300 kronor kan man nu även beräkna hur mycket den inkomstrelaterade ersättningen höjs i januari 2024. Om vi fortsätter med exemplet ovan blir uträkningen så här:
165 441 x 57 300/52 500 = 180 567 kronor per år 2024.
180 567/12 = 15 047 kronor per månad före skatt.

Annorlunda uttryckt kan man säga att de inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningarna höjs med 9,14 procent 1 januari 2024.

Om man inte har ersättning idag, kan man ändå se vilken ersättning man skulle kunna få?

– Nej, om man inte har sjukersättning eller aktivitetsersättning idag kan man som enskild inte se någonstans vad man kan få i inkomstrelaterad ersättning, säger Malin Nilsson, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
– Försäkringskassan kan inte heller säga exakt hur mycket en viss person som idag inte har sjukersättning eller aktivitetsersättning kan få i inkomstrelaterad ersättning.
– Den inkomstrelaterad ersättningen beräknas i flera steg. En förutsättning för att räkna ut det exakta beloppet är att det finns ett så kallat försäkringsfall. Försäkringsfallet är den tidpunkt då arbetsförmågan blev stadigvarande nedsatt (sjukersättning) eller blev nedsatt under minst ett år (aktivitetsersättning). Vilket försäkringsfall man har beslutas först när man blir beviljad sjukersättning eller aktivitetsersättning, säger Malin Nilsson.

Så här är arbetsgången för beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning, så som den beskrivs i Försäkringskassans vägledning.
1. Beräkning av ramtiden.
2. Beräkning av bruttoårsinkomster under ramtiden.
3. Omräkning av bruttoårsinkomster under ramtiden med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet.
4. Beräkning av antagandeinkomst.
5. Omräkning av antagandeinkomst med hänsyn till förändring av prisbasbelopp.
6. Beräkning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning.
7. Minskning av hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning med hänsyn till beviljad ersättningsgrad.
8. Minskning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning med utländsk invaliditetspension eller utländska förmåner som motsvarar sjuk- eller aktivitetsersättning.

Källa: Försäkringskassans vägledning för sjuk- och aktivitetsersättning. Den finns för nedladdning här på Försäkringskassans webbplats.

Den inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen baseras på en uppskattning av den försäkrades framtida inkomstbortfall vid medicinskt orsakad arbetsoförmåga. Denna inkomst kallas antagandeinkomst.

Antagandeinkomsten är knutet till prisbasbeloppet.

Antagandeinkomsten beräknas enligt huvudregeln som genomsnittet av de tre högsta bruttoårsinkomsterna under ramtiden. Kan endast en eller två bruttoårsinkomster tillgodoräknas under ramtiden ska två eller en bruttoårsinkomst upptas till 0 kronor.

Exempel ur Försäkringskassans vägledning (sid 31):
Peter ansöker om hel sjukersättning. Hel sjukersättning beviljas och ska betalas ut från och med maj 2013. Försäkringsfallet fastställs till år 2013. Han fyller 51 år det år försäkringsfallet inträffar. Eftersom den försäkrade är äldre än 50 år men inte har fyllt 53 år det år då försäkringsfallet inträffar är ramtiden de närmaste sex åren före försäkringsfallet. Han har tillgodoräknats PGI för varje år inom ramtiden. Bruttoårsinkomsterna inom ramtiden har tagits fram och omräknats enligt följande:
Genomsnittet av de tre högsta omräknade bruttoårsinkomsterna beräknas: (271 872 + 268 315 + 268 424) / 3 = 269 537 kr.
Peters antagandeinkomst är 269 537 kronor.

Inkomstrelaterad ersättning ska motsvara 64,7 procent av den genomsnittliga inkomsten under de senaste åren. Det finns dock ett maxbelopp för den inkomstrelaterade ersättningen. År 2023 är maxbeloppet 21 230 kronor före skatt per månad (254 756 kr per år) i inkomstrelaterad ersättning. Beloppet höjs i takt med prisbasbeloppet, för att följa inflationen.

För beräkning av antagandeinkomst för personer som är under 30 år finns en alternativregel.

Alternativregeln innebär att antagandeinkomsten får beräknas på genomsnittet av de två högsta bruttoårsinkomsterna under en ramtid av tre år. Finns bara en bruttoårsinkomst under denna ramtid upptas det andra året med 0 kronor. Alternativregeln ska användas om den ger en högre antagandeinkomst än huvudregeln.

Skälet till att det finns en alternativregel är att yngre personer som drabbats av arbetsoförmåga i större utsträckning än äldre saknar en sådan långvarig etablering på arbetsmarknaden med flera års inkomster som ger det bästa utfallet vid tillämpning av huvudregeln.

Bruttoårsinkomsten för respektive år inom ramtiden ska räknas om med hänsyn till förändringen i prisbasbeloppet till och med det år när ersättningen ska börja lämnas.

Anledningen till omräkningen är att bruttoårsinkomsterna ska användas som ett mått på den försäkrades inkomstförlust vid försäkringsfallet och därför måste räknas om till aktuellt penningvärde.

Detta görs genom att bruttoårsinkomsten multipliceras med kvoten av prisbasbeloppet (PBB) för det år sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ska börja lämnas (PBB1) och prisbasbeloppet för det år bruttoårsinkomsten hänför sig till (PBB2).
Omräkningen av bruttoårsinkomsten kan beskrivas med denna formel: 
Omräknad bruttoårsinkomst = Bruttoårsinkomst x PBB1 | PBB2

Ramtiden används för att beräkna antagandeinkomsten. Ramtiden är tiden före det år då försäkringsfallet inträffat, för att de inkomster som beaktas ska vara så aktuella som möjligt för att spegla den försäkrades framtida inkomstbortfall.

Längden på ramtiden varierar beroende på personens ålder vid försäkringsfallet:
Den försäkrades ålder det år då försäkringsfallet inträffar            Ramtid
Försäkrad som uppnår 53 års ålder eller högre ålder                    5 år
Försäkrad som uppnår 50 års ålder men inte 53 års ålder            6 år
Försäkrad som uppnår 47 års ålder men inte 50 års ålder            7 år
Försäkrad som uppnår 46 år ålder eller lägre ålder                       8 år

För beräkningen av en antagandeinkomst används den försäkrades årliga förvärvsinkomster och därmed jämförliga inkomster under ramtiden. Sådana inkomster kallas bruttoårsinkomster.

Bruttoårsinkomst är summan av
• PGI enligt 59 kap. SFB med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter för respektive år
• PGB som tillgodoräknats vid sjukersättning och aktivitetsersättning samt
• PGB som tillgodoräknats vid förtidspension.
Försäkringskassan ska lägga till den debiterade allmänna pensionsavgiften på PGI:n för att antagandeinkomsten ska spegla den försäkrades inkomstbortfall till följd av arbetsoförmågan.

Bruttoårsinkomsten för respektive år inom ramtiden räknas om med prisbasbeloppet till och med det år när ersättningen ska börja lämnas. Bruttoårsinkomsterna ska användas som ett mått på den försäkrades inkomstförlust vid försäkringsfallet och måste därför räknas om till aktuellt penningvärde.