Så mycket höjdes ersättningar och bidrag 1 januari 2023

• Den 1 januari 2023 höjs många ersättningar och bidrag med rekordbelopp.
• Det gäller bland annat sjukersättning, aktivitetsersättning, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.
• Här kan du se hur dessa och andra ersättningar höjs (och vilka nya åldersgränser som gäller).

LÄS ÄVEN: Utredningen som skulle ge ekonomisk trygghet läggs ned

Prisbasbeloppet rekordhöjs

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet för år 2023 till 52 500 kronor, vilket kan jämföras med 48 300 kronor för 2022. Många bidrag och ersättningar är kopplade till prisbasbeloppet och höjs därmed med automatik den 1 januari 2023.

Höjningen av prisbasbeloppet motsvarar 8,7 procent och är den största höjningen på nästan 40 år. Regeringen fattade beslut om höjt prisbasbelopp 1 september 2022.

Prisbasbeloppet speglar prisutvecklingen i Sverige, och ska därför skydda värdet på bland annat sjukersättningen. Höjningarna av ersättningar och bidrag ger alltså ingen ökad köpkraft, utan är bara en anpassning till inflationen..

När prisbasbeloppet för 2023 räknades fram i juni 2022 var inflationstakten 8,5 procent enligt SCB. Sedan dess har inflationen ökat ytterligare, och har varit särskilt stor inom livsmedel som är en tung post i budgeten för många som har ersättningar eller bidrag.

Att det blir en rekordhöjning år 2023 är alltså en svag tröst för de som måste leva på exempelvis sjuk- eller aktivitetsersättning, ofta utan ekonomiska marginaler, och som flera månader före höjningen drabbats hårt av den rekordhöga inflationen.

Höginkomsttagare får mest

– Vi befinner oss i ett osäkert läge, och inflationen prövar oss, inte minst de mest sårbara. Utöver att dessa värdebaserade förmåner höjs vid årsskiftet vidtar regeringen flera viktiga åtgärder för att lindra effekterna av inflationen. Ingen ska lämnas ensam i detta läge, sa dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi den 5 september 2022.

Trots uttalandet om att skydda ”de mest sårbara” mot inflationen är det höginkomsttagare som har mest att tjäna på det höjda prisbasbeloppet.

– Rekordhöjningen av prisbasbeloppet påverkar inkomstskatten och medför skattesänkningar på flera hundralappar för många. Störst skattesänkning får höginkomsttagare till följd av att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs, säger Madelén Falkenhäll, privatekonomisk expert på Swedbank.

Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs till 613 900 kronor (knappt 51 200 kronor per månad jämfört med drygt 46 200 kronor 2022).

Vilka stöd och ersättningar påverkas av prisbasbeloppet?

Följande ersättningar eller förmåner höjs eller påverkas av prisbasbelopp. Observera att olika förmåner har olika beräkningsregler. Alla förmåner höjs alltså inte lika mycket som prisbasbeloppet. Hur prisbasbeloppet påverkar varierar.

Hur mycket höjs din ersättning den 1 januari 2023?

Vet du hur mycket du får i de berörda ersättningarna nu under 2022? Skriv in det beloppet här nedan så ser du hur mycket du kommer att få från och med januari 2023. (Denna automatiska beräkning gäller de ersättningar som höjs lika mycket som prisbasbeloppet, exempelvis sjuk- och aktivitetsersättning. Beräkningen bygger på en höjning med cirka 8,7 procent.)

Vad blir garantibeloppet inom sjuk- och aktivitetsersättnings 2023?

Hur mycket höjs då garantinivån inom sjuk- och aktivitetsersättning när prisbasbeloppet ökar 1 januari 2023? HejaOlika har räknat fram de nya beloppen.

Hur mycket höjs inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning 2023?

Vad gäller den inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen kan man år 2022 som mest få 19 531 kronor före skatt per månad. När prisbasbeloppet höjs i januari 2023 höjs den högsta inkomstrelaterade ersättningen till cirka 21 230 kronor per månad.

Vet du hur mycket du får i inkomstrelaterad ersättning 2022? Skriv in det beloppet här nedan så ser du hur mycket du kommer att få från och med januari 2023. (Den automatiska beräkningen bygger på en höjning med cirka 8,7 procent.)

LÄS MER: Räkna ut din inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättning 2023

Hur påverkas bostadstillägget av höjd sjukersättning?

Höjningen av sjuk- och aktivitetsersättningen den 1 januari påverkar inte bostadstillägget 2023, om man endast har den lägsta ersättningen (garantinivån). Om man däremot har en sjukersättning som är högre än garantinivån kan bostadstillägget sänkas något 2023.

LÄS ÄVEN: Får jag behålla bostadstillägget 2023?

Mer information om bostadstillägget och hur det beräknas har Försäkringskassan här.

Hur mycket kan man få i bostadstillägg 2023?

Det blir ingen förändring 2023 av maxbeloppet för bostadstillägget, som det ser ut nu. Det skulle i så fall krävas ett nytt beslut av riksdagen.

Maxbeloppet för bostadstillägg blir därför 6 550 kronor per månad även under 2023. Ersättning betalas inte ut för den del av din boendekostnad som överstiger 7 500 kronor.

I stora drag beräknas bostadstillägget så här (men det finns många fler regler att ta hänsyn till):
För boendekostnader upp till 5 000 kronor ersätts 96 procent.
För boendekostnader från 5 000 och upp till 7 500 kronor ersätts 70 procent.
För boendekostnader som är mer än 7 500 kronor får du ingen ersättning.

Vad blir omvårdnadsbidragets belopp 2023?

Och så här mycket höjs omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning 1 januari 2023.

LÄS MER: Så får du omvårdnadsbidrag 2023

Vad blir merkostnadsersättningens belopp 2023?

LÄS MER: Merkostnadsersättning för barn och vuxna 2023

Höjningar även för sjukpenning, föräldrapenning och studiemedel

Föräldrapenningen höjs också, och den högsta ersättningsnivån blir 1 116 kronor per dag (en höjning med 89 kronor). Motsvarande höjning och ny högstanivå gäller även för kalenderdagsberäknad sjukpenning (80 procentsnivån). Det nya taket i föräldrapenningen och sjukpenningen motsvarar en månadsinkomst på ca 43 750 kronor, enligt regeringens pressmeddelande.

Studiemedlen från CSN höjs också med prisbasbeloppet. Totalbeloppet (studiebidrag och studielån) höjs med drygt 1000 kronor per studiemånad till drygt 13 000 kronor per studiemånad under 2023.

Sjukpenning i särskilda fall höjs inte

En ersättning som inte höjs är sjukpenning i särskilda fall. Försäkringskassan uppger att man ”inte har fått några indikatorer på att nivåerna ska höjas”. Beloppen har varit oförändrade ända sedan ersättningen infördes 2012.

Sjukpenning i särskilda fall är en ersättning som främst är aktuell för personer som har fyllt 30 år och tidigare har haft aktivitetsersättning. Ersättningsnivåerna för sjukpenning i särskilda fall regleras i socialförsäkringsbalken (28 a kap. 9 §) och beslutas av riksdagen.

Sjukpenning i särskilda fall lämnas med högst
• 160 kronor per dag vid hel förmån,
• 120 kronor per dag vid tre fjärdedels förmån,
• 80 kronor per dag vid halv förmån, och
• 40 kronor per dag vid en fjärdedels förmån.

Hur mycket höjs försörjningsstödet 2023?

Försörjningsstödet (en del av det ekonomiska biståndet eller, som det kallades tidigare, socialbidraget) höjs med 8,6 procent den 1 januari 2023. Regeringen beslutade detta den 3 november 2022. Regeringen beslutar om eventuell höjning inför varje nytt kalenderår. I januari 2022 höjdes riksnormen med 1,6 procent.

Försörjningsstöd eller ekonomiskt bistånd söker man hos sin kommun. Socialstyrelsen fastställer beloppen enligt den så kallade riksnormen. Riksnormen ska täcka ”skäliga kostnader” för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon. Riksnormen bygger på Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar. Konsumentverket gör varje år en beräkning av vad som är rimliga belopp för några av hushållens utgifter. Här finns de beräknade hushållskostnaderna för 2023.

Riksnormen tar även hänsyn till hur många personer som finns i hushållet, ålder på barn och skolungdomar, om barn och skolungdomar äter lunch hemma samt om vuxna är ensamstående eller sammanboende.

 

 

Läs mer om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd hos Socialstyrelsen.

Höjs aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning 2023?

Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning är tre ekonomiska stöd som man kan få som deltagare i arbetsmarknadsprogram hos Arbetsförmedlingen. Information finns på Försäkringskassans webbplats.

Det är endast det högre beloppet av utvecklingsersättning som påverkas av prisbasbeloppet och därför höjs 1 januari 2023. Detta belopp ökar från 168 kr (2022) till 183 kronor (2023). Den lägre nivån ligger kvar oförändrad på 57 kronor.

Övriga ersättningar höjs inte.

Under 2021 hade nästan 300 000 personer aktivitetsstöd och utvecklingsersättning. Drygt 25 000 hade etableringsersättning. Mer än 20 miljarder kronor betalades ut. Mer statistik finns här.

Varför höjs bara ett av beloppen?

• Det finns två belopp inom utvecklingsersättningen, ett högre och ett lägre. Det högre beloppet får du om du har gymnasieexamen eller om du studerar på folkhögskola i studiemotiverande syfte och har fyllt 20 år. Övriga får de lägre beloppet.
• Det högre beloppet är uträknat på en femtedel av studiebidrag som lämnas enligt studiestödslagen (3 kap. 12 § 1 studiestödslagen (1999:1395)). Det studiebidraget är baserat på prisbasbeloppet, vilket också gör att det högre beloppet för utvecklingsersättning ändras utifrån det.
• Det lägre beloppet är baserat på studiebidrag inom studiehjälp som lämnas enligt 2 kap. 7 § studiestödslagen. Det bidraget är ett fast belopp som inte är baserad på prisbasbelopp. Det lägre beloppet av utvecklingsersättning ändras därför inte utifrån prisbasbeloppet.

Barnbidrag höjs inte

Barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag påverkas inte av prisbasbeloppet. Eventuella höjningar av dessa bestäms av regering och riksdag. Det finns inga uppgifter om att höjningar för dessa bidrag skulle vara aktuella, trots att de är en viktig del av ekonomin för familjer med låga inkomster. (Det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs dock, och kan som mest uppgå till 1 325 kronor per månad. Läs mer om tilläggbidraget till bostadsbidrag hos Försäkringskassan.)

Allmänt barnbidrag. Allmänt barnbidrag är 1 250 kronor i månaden per barn och är skattefritt. Det betalas ut från och med månaden efter barnets födelse, och till och med det kvartal då barnet fyller 16 år.

Försäkringskassan skrev i en analys i februari 2021 att barn- och familjeersättningarna de senaste 20 åren har bidragit med en allt mindre del av hushållens inkomster. En anledning är att ersättningsbeloppen inte har höjts i takt med inkomstutvecklingen. Därför har låginkomstfamiljer, som får en stor del av sin hushållsinkomst från barn- och familjeersättningarna, halkat efter ekonomiskt.

– Höjningar av barnbidraget, bostadsbidraget och underhållsstödet sker efter politiska beslut och inte efter indexering. Om vår ambition är att minska inkomstskillnader löpande så krävs regelbundna manuella höjningar av beloppen, sa Niklas Löfgren, familjepolitisk talesperson på Försäkringskassan.

Vårbudgeten: Förstärkt bostadsbidrag för barnfamiljer under 2023

Det tillfälligt förstärkta bostadsbidraget till barnfamiljer förlängs till och med sista december 2023. Tilläggsbidraget höjs dessutom från och med juli 2023. Höjningen innebär att en barnfamilj kan få upp till 2 100 kronor extra per månad (istället för maxmalt 1 325 kronor per månad).

Tilläggsbidraget beräknas utifrån storleken på det preliminära bostadsbidraget. Till och med juni 2023 är tilläggsbidraget 25 procent av det preliminära bostadsbidraget, och från juli 40 procent.

Samtliga cirka 110 000 barnfamiljer som har bostadsbidrag (av totalt 135 000 hushåll med bostadsbidrag) får det förlängda och höjda tilläggsbidraget. Läs mer i regeringens promemoria.

Satsningen ingår i regeringens vårändringsbudget som väntas röstas igenom av riksdagen under våren 2023. Regeringen menar att det behövs för barnfamiljer med låga inkomster ska klara de höga kostnadsökningarna. Samtidigt uttalar man att bidraget är av ”extraordinär karaktär” som bara ska finnas under en begränsad tid.

Ingen förbättring för hushåll med försörjningsstöd

Barnfamiljer som har försörjningsstöd eller ekonomiskt bistånd från kommunen får ingen ökad disponibel inkomst. Det beror på att försörjningsstödet eller biståndet minskar med samma belopp som tilläggsbidraget/bostadsbidraget. Regeringen räknar med att kommunerna kommer att kunna minska det ekonomiska biståndet med 170 miljoner kronor under 2023.

Höjs åldersgränsen för ersättningar och bidrag?

Höjningen av pensionsåldern den 1 januari 2023 innebär också en del ändringar inom sjukersättning, assistansersättning och sjukpenning.

Höjda åldersgränser för sjukersättning och assistans

Sjukersättning har man som längst kunnat få tills man fyller 65 år. Den 1 januari 2023 ändras denna åldersgräns till 66 år.

Försäkringskassan uppger att den som har sjukersättning och fyller 65 år under 2023 eller senare får sjukersättningen utbetald till och med månaden innan hen fyller 66 år. Man behöver inte göra något för att sjukersättning ska förlängas enligt den nya tidsgränsen. Den som fyller 65 år under 2022 påverkas inte av lagändringen, utan då upphör sjukersättning när man fyller 65 år.

För assistansersättning (personlig assistans) höjs åldersgränsen för ansökan, från 65 år till 66 år.

Försäkringskassan uppger att den som redan har assistansersättning från Försäkringskassan inte påverkas av förändrade åldersgränser utan fortsätter att få sin ersättning. Däremot påverkas gränsen för när man kan ansöka om fler timmar från Försäkringskassan. Från 1 januari 2023 kan man ansöka om fler timmar tills man fyller 66 år. Därefter söker man om fler timmar hos sin kommun.

Åldersgräns för merkostnadsersättning 2023

Den som har merkostnadsersättning påverkas inte av att pensionsåldern höjs från 65 till 66 år. Man får behålla den merkostnadsersättning man har när man fyller 66 år, så länge man har kvar samma merkostnader.

Man kan även beviljas merkostnadsersättning efter att man fyllt 66 år om funktionsnedsättningen och merkostnaderna fanns innan man fyllde 66 år.

För den som är född 1957 eller tidigare gäller en annan tidsgräns. Då kan man beviljas merkostnadsersättning efter att man fyllt 65 år om ens funktionsnedsättning och merkostnader fanns innan man fyllde 65 år.

Åldersgräns för bidrag till arbetshjälpmedel höjs till 69 år

För bidrag till arbetshjälpmedel höjs maxåldern till 69 år från och med januari 2023 (från 68 år före årsskiftet).

Åldersgräns för bilstöd höjs till 66 år

Från och med 1 januari 2023 höjs åldersgränsen för bilstöd från 65 år till 66 år. Den som fyllt 65 år före 2023 kan inte få bilstöd fastän man är under 66 år.

Förutom åldergränsen är villkoret att man behöva bilen för att försörja sig genom arbete, gå en arbetslivsinriktad utbildning eller delta i arbetslivsinriktad rehabilitering med aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning. Arbetet, utbildningen eller rehabiliteringen ska pågå i minst sex månader.

Åldersgräns för ersättningar i särskilda fall höjs till 66 år

Personer som har sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall eller boendetillägg får också höjd åldersgräns, från 65 år till 66 år.

Detsamma gäller rehabiliteringspenning.

Åldersgräns för bostadstillägg höjs till 66 år

Bostadstillägg (för personer som har sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan) kan som längst få till månaden innan man fyller 65 år. Åldersgränsen höjs nu till 66 år. Om man är äldre kan man ansöka om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten.

Den som redan har bostadstillägg och fyller 65 år under 2023 eller senare kommer att få fortsatt utbetalt bostadstillägg från Försäkringskassan till och med månaden innan hen fyller 66 år. Man behöver inte göra något för att bostadstillägget ska förlängas.

Den som fyller 65 år under 2022 ska ansöka om bostadstillägg från Pensionsmyndigheten från och med månaden hen fyller 65 år.

Vad hände med 2022 års extrasatsning på sjuk- och aktivitetsersättning?

Ett år tidigare – den 1 januari 2022 – gjorde regeringen en extra stor satsning på att höja sjuk- och aktivitetsersättningen.

Vid en pressträff 1 april 2022 framhöll dåvarande finansminister Mikael Damberg denna satsning:

”I förra budgeten så gjorde vi ju en väldigt stor budgetsatsning på sjuk- och aktivitetsersättningen. Den grupp som har halkat efter alltså i årtionden ekonomiskt, de har fått väldigt stora satsningar. Så den gruppen som inte kan arbeta, som kanske har funktionshinder eller annat, de fick väldigt kraftiga förbättringar [från januari 2022]. Tur att vi gjorde det där så att de också har marginaler att klara av den här tiden”, sa Mikael Damberg på pressträffen (26 minuter in i inspelningen).

Många av de som fick höjda ersättningar i januari 2022 fick dock se sina inkomster ätas upp av höjda kommunala avgifter för bland annat omsorg, hjälpmedel, god man med mera. Därefter har inflationen för många raderat ut det som fanns kvar av 2022 års höjning.

Läs även HejaOlikas aktuella guider om berörda ersättningar och bidrag
Allt om sjuk- och aktivitetsersättning
Allt om omvårdnadsbidrag
Allt om merkostnadsersättning

Om avgifter som kan äta upp höjd ersättning

Olika avgifter för kommunal omsorg, hjälpmedel, god man, förvaltare och liknande spelar stor roll för många personer, eftersom avgifter kan äta upp en stor del av inkomsten.

Omsorgsavgift

Höjda ersättningar leder ofta också till höjda avgifter. Ett exempel på höjd avgift är kommunernas omsorgsavgift. För år 2023 är den kommunala max-taxan för omsorgsavgiften 2 359 kronor per månad.

Omsorgsavgift tas ut för många personer med funktionsnedsättningar som behöver regelbunden vård genom den kommunala sjukvården. Denna vård täcks inte av sjukvårdens vanliga högkostnadsskydd, utan leder till en extra avgift i form av omsorgsavgift.

Avgifter för god man eller förvaltare

Personer som behöver hjälp av god man eller förvaltare för att sköta sin ekonomi med mera måste ofta betala en avgift för detta, om personen har en inkomst som överskrider 2,65 prisbasbelopp (för år 2023 är gränsen 139 125 kronor i årsinkomst).

Den genomsnittliga kostnaden för arvode till god man eller förvaltare är 7 470 kronor per år  enligt statistik från länsstyrelserna.

När riksdagen gjorde en extra satsning på sjuk- och aktivitetsersättningarna 1 januari 2022 försvann en stor del av höjningen direkt till följd av höjda arvoden för god man.

Även banktillgodohavanden på mer än två prisbasbelopp (105 000 kr för år 2023) innebär att man är skyldig att betala arvode för god man eller förvaltare.

Minimibelopp

Enligt socialtjänstlagen finns ett minimibelopp som den enskilde alltid ska få behålla för att täcka normala kostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.

Från och med den 1 januari 2023 är minimibeloppet 6 470 kronor per månad för ensamstående och 5 279 kronor per person och månad för sammanboende och för sammanlevande makar/partners.