”Idag har Humana bra relation med IVO och Försäkringskassan”

För ett år sedan var det en strid på liv och död. Men nu menar Humana Assistans affärsområdeschef Hans Dahlgren att relationen med IVO är utmärkt.
– Vi har träffat IVO och suttit och pratat igenom domen. De har varit väldigt tillmötesgående.
Så beskriver Hans Dahlgren relationen med IVO samma dag (27 maj 2024) som Humana lämnat in ett skadeståndsanspråk till Justitiekanslern.
LÄS ÄVEN:
Humana kräver 239 miljoner i skadestånd
Kvarts miljard i skadestånd kanske inte räcker
Nästan 240 miljoner kronor vill Humana Assistans ha av staten, för skador som man anser att IVO har åsamkat.
Kan det bli mer?
– I teorin kan det bli mer. Detta är Humana Assistans krav. Även Humana AB (koncernen) kan mycket väl tänka sig ställa ytterligare krav. Dörren är inte stängd.
Förbereder Humana AB nya krav redan nu?
– Inte i dagsläget, vi har fullt fokus på detta nu. Det har varit en lång resa. Det är ovanligt att ett bolag stämmer staten inom social omsorg. Vi känner inte till något annat fall inom vår sektor. Det är komplext att komma fram till vad som är rimligt att begära i skadestånd.
Hur har ni räknat fram skadeståndet för kundförluster?
– Det handlar om de kunder om uppgett till oss att de lämnar på grund av IVO. Sedan har vi också räknat på att vi inte haft samma möjlighet att ta in nya kunder under perioden, jämfört med vad vi normalt hade kunnat.
LÄS ÄVEN:
Vi publicerar IVO:s bedömningsstöd för personlig assistans
Förlorade var femte kund under striden
Beräkningen baseras på att Humana förlorade cirka 20 procent av kunderna på grund av IVO:s återkallande av tillståndet. Vidare har man räknat med att cirka hälften av de förlorade kunderna skulle ha varit kvar efter fyra år.
I vilken mån kommer förlorade kunder tillbaka till Humana?
– Man byter ogärna. Ungefär hälften av de som har assistans har aldrig bytt anordnare. Man får inte heller glömma det som hände: Våra kunder fick beskedet från IVO att om 10 dagar ska din anordnare lägga ned. Så dramatiskt var det i januari 2023. Trots det stannade många kvar, och nu har cirka 10 procent av de förlorade kunderna kommit tillbaka.
Hur är läget idag – känner ni att kommer att växa tillbaka?
– Hela branschen är i en omställning utifrån alla möjliga nya krav. Jag tror inte att vi på ett snabbt sätt kommer tillbaka till samma nivå. Naturligtvis vill vi gärna bli större. Men genom åren har vi främst växt genom förvärv. Ett halvår före IVO-ärendet hade vi förvärvat Assistans för dig. Därefter har det inte varit något ytterligare förvärv.
Kommer det nya förvärv närmaste året?
– Det är helt omöjligt att svara på.
Humana är fortfarande största assistansbolaget, följt av bland annat Team Olivia och Frösunda. Trots IVO-striden bedömer Humana att man fortfarande är störst med bred marginal.
När är ni åter lika stora som före IVO-striden?
– Om kanske tre år.
Hoppas att LSS och assistans blir valfråga 2026
Många faktorer påverkar denna utvecklingen, inte minst regeringens beslut om assistansersättningen som i många år halkat efter kostnadsutvecklingen.
– Marknaden är ju stendöd. De flesta rör sig inte mellan anordnare. Det behöver komma in nya kunder på marknaden för att kunna växa. Nya kunder som kommer har ofta ganska få timmar, så det krävs många nya kunder för att det ska växa.

Tror du att reformen Stärkt rätt kan öka marknaden, så småningom?
– Det politiska systemet behöver värka ut. När övriga partier, oppositionen, ser att det inte blev så mycket av reformen så kanske det kan bli en valfråga 2026. Nu är det många andra frågor som pockar på. Men någonstans tror jag att assistansfrågan har en stor kraft, det är många som har någon relation till människor som är beroende av LSS i någon form. Det säger något om samhället, hur man behandlar de människor som har det svårast.
”Vi har bra relationer med IVO och Försäkringskassan”
Hur är relationen med IVO och Försäkringskassan idag?
– Jag tycker att relationerna både med IVO och Försäkringskassan är bra.
Har den förändrats?
– Njae, inte så mycket annorlunda. Det är klart att vi har haft mer interaktion med IVO än vi annars skulle ha haft. Humana AB med alla andra affärsområden har jättemycket kontakt med IVO. [Skadeståndskravet baseras på IVO:s agerande.]
Går det att ha en bra relation med en part som krävde att ni skulle lägga ned?
– Det går alldeles utmärkt, det är det man har domstolar till. Domstolen visade ju att vi hade rätt. Och vi måste ha en god relation med myndigheter som IVO, Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket.
– Vi har träffat IVO efter domen i förvaltningsrätten, på vårt initiativ, och suttit och pratat igenom domen. De har varit väldigt tillmötesgående. Vi vill ha ett fördjupat samarbete, så att vi kan dela med oss och hjälpa till i den mån de behöver information från oss.
Har IVO varit extra vaksamma på Humana efter striden?
– Nej, så har jag inte uppfattat det. De gör nog sitt arbete som vanligt. Det har inte varit någon ytterligare granskning från IVO, och ingen tillsyn.
”Vi vinner de flesta konflikterna kring återkrav”
Det var 27 återkrav från Försäkringskassan, några frågor om arbetstillstånd och kommunanmälningar som låg till grund för återkallelsen av tillståndet.
Hur har det gått med återkraven?
– Mellan 95 och 97 procent av de återkrav som vi har konflikt om vinner vi i domstol. Vi har alltså vunnit de allra flesta återkraven [som låg till grund för IVO-ärendet]. Återkrav handlar inte om kriminalitet, utan oftast att ett beslut hos Försäkringskassan är ändrat för en individ. Sådana återkrav kommer att fortsätta komma så länge Försäkringskassan jobbar med återkrav.
Har ni märkt av någon förändrad policy från IVO eller Försäkringskassan?
– Från Försäkringskassan har vi fått indikation. Vi har framfört att det är konstigt att Försäkringskassan driver återkrav så hårt i domstol när man förlorar så många av dem. Försäkringskassan har sagt att de inte ska driva ärenden vidare ”bara för att” – alltid överklaga allting – om det inte har någon praxisändrande funktion. Det har man sagt, men vi har inte märkt så mycket av det i handling än så länge.
Vad tänker du om att IVO fortsätter återkalla tillstånd, även några under 2024?
– Det är inte oväntat att bolag blir av med tillstånd från och till, även om de flesta bolag sköter sig. I vårt fall var det ganska tydligt att IVO inte hade skäl att dra in tillståndet, så om något liknande händer igen blir det nog samma resultat. Men det är inte alla som har möjligheten att driva en sådan process [i Humanas fall kostade processen 14 miljoner kronor].
Tycker ni att det är ett problem att IVO inte överklagade, så att ärendet kunde bli mer vägledande än en förvaltningsrättsdom?
– Det hade varit bättre med en högre instans, men vi var inte missnöjda med att vi vann! Vi tror att domen oavsett har haft stor effekt på landets domstolar. Den var välskriven och väldigt tydlig. Den har varit styrande på många plan.
Har du några goda råd till kollegor som är bekymrade över risken att få tillstånd återkallat?
– Mitt råd är att bedriva verksamheten så att man uppfyller lagar och regler på ett bra sätt, sedan kan man känna sig ganska trygg med att domstolsväsendet fungerar.
Men rättsprocesser är dyra…
– Om man är ett litet bolag är man extra utsatt, så är det definitivt. Utgångspunkten i förvaltningsrätten är ju att det i princip inte ska kosta något. Normalt sett lämnar man bara in sin argumentation på papper, och sedan sköter förvaltningsrätten det. Många bolag är hjälpta av vårt ärende, och kan hänvisa till de rättsliga utredningar som vi bifogade till vår argumentation. Vi gjorde en gedigen genomgång av rättsläget. Vi har hjälpt stora delar av branschen att landa rätt juridiskt, säger Hans Dahlgren.

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.




