IfA om bidragsbrotten: Det måste bli lättare att göra rätt

– Man ska inte stirra sig blind på om man är utrikesfödd eller inrikesfödd. Fokusera istället på hur man kan stärka informationen till bland annat assistansanvändare.

Det säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, i en kommentar till Försäkringskassans nya rapport om bidragsbrott.

Pådrivande i kampen mot brott

IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, har i flera år varit pådrivande i kampen mot assistansbrott och bidragsbrott.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Genom samarbeten med bland annat Brottsförebyggande rådet, Ekonomistyrningsverket och Ekobrottsmyndigheten har IfA spelat en viktig roll i sökandet efter lösningar som förhindrar bidragsbrott.

I november 2022 samlade IfA samtliga dessa myndigheter på en konferens om personlig assistans.

Syftet har varit att hitta kontrollåtgärder som förhindrar brott, utan att begränsa friheten för alla de assistansberättigade som hela tiden försöker göra allt rätt.

”Inte ens Försäkringskassan kan säga vad som är rätt och fel”

– På IfA får vi ofta höra att det saknas tydlig information om hur man ska göra, för att göra rätt. Dessutom finns ett stort bedömningsutrymme inom assistansersättningen. Inte ens Försäkringskassan kan alla gånger säga vad som är rätt och fel. Ansvaret läggs på den enskilde, när det borde ligga på myndigheten.

– Det finns en rättsprincip om att myndigheten har ansvaret när det blivit felaktigheter, som den enskilde inte kan rå för. Samhället och myndigheterna kan göra en hel del för att stärka relationen till den enskilde, istället för att anklaga.

Rädslan för myndigheter skapar problem

Sophie Karlsson menar också att myndigheterna också måste bli bättre på integration och inkludering, för att få människor att vilja göra rätt och ha förtroende för myndigheterna.

– Inom assistansen måste också bedömningarna vara sådana att människor faktiskt uppfattar att man beviljas det som man behöver för att kunna leva sitt liv. Om man är rädd för att myndigheten ska ta ifrån en det som man behöver, minska timmar eller helt dra in ersättningen, så kommer det att skapa en distans till myndigheten som inte är bra för någon, säger Sophie Karlsson.

– De som inte har behov av insatsen och då heller inte har rätt till den, ska förstås ut från den personliga assistansen, men jag tror att de flesta vill göra rätt och att myndigheterna bör jobba utifrån den linjen.

Bra assistansutredningar är avgörande

– Att göra en bra grundläggande utredning när det ska fattas beslut om personlig assistans är viktigt. Då är det också viktigt att man fokuserar på rätt saker, och inte fastnar i minuträkningar och uppsplittrade behov. Försäkringskassan skulle kunna möjliggöra bättre samarbeten kring när behoven ska bedömas och intyg som ska skrivas. Det gäller både inrikesfödda och utrikesfödda.

– Om man inte sedan tidigare är känd av svensk sjukvård och andra inrättningar så kanske det behövs ett mer omfattande samarbete för att kunna utröna behoven, men det finns sätt även för detta, säger Sophie Karlsson.