Bidragsbrotten: Misstänkliggör Försäkringskassan utrikesfödda?

Försäkringskassan har tagit fram en ny rapport om bidragsbrott. Inom assistansersättningen anges en 8 gånger större kvot avsiktliga fel för utrikesfödda, jämfört med inrikesfödda.

Men vem är det som gör fel, när en person beviljas assistans som inte borde ha det? frågar sig Anna Barsk Holmbom, expert på personlig assistans, i denna granskning av Försäkringskassans rapport.

Hon efterlyser noggrannare assistansutredningar, bättre information till enskilda och mera fakta om vad som egentligen är bidragsbrott.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Anna Barsk Holmbom rapporten om bidragsbrott

Försäkringskassan blandar ihop domar och misstankar

I rapporten skriver Försäkringskassan att man har tittat på bidragsbrott, inte misstänkta bidragsbrott. Samtidigt förklarar man att man inte enbart tittar på lagförd brottslighet, eftersom det skulle ge en felaktig bild.

Det blir en svår tugga att svälja. Om det är ett brott, ska det vara fastställt av domstol att det är det. Annars är det inte ett brott utan ett misstänkt brott, om ens det.

Det är viktigt att Försäkringskassan inte föregår domstolen och kommer med antaganden, särskilt inom ett område som är så utsatt som personlig assistans.

Att inte anmäla förändringar behöver inte vara ett brott

Försäkringskassan säger till exempel att det är ett brott är att inte ha anmält ändrade förhållanden.

Det skulle kunna vara ett brott som skett med avsikt, om det har hänt för att behålla timmar som man vet att man inte har rätt till. Men troligen handlar det lika ofta om olika tolkningar av vad ett väsentligt ändrat förhållande är, eller om okunskap hos den assistansberättigade.

Hur stor andel av avsiktliga felen görs av utrikesfödda?

En del i rapporten handlar om vilka personerna är som tillhör ”avsiktsgruppen”, det vill säga den grupp personer som gör fel med avsikt.

Här uppger Försäkringskassan en 8 gånger större ”kvot” för utrikesfödda, jämfört med inrikesfödda. (Inrikesfödda har en kvot på 0,4 och utrikesfödda en kvot på 3,1 – se grafik nedan)

Försäkringskassan lade ned planer på bättre assistansutredningar

För över tio år sedan kom ett förslag om att Försäkringskassan skulle göra en noggrann utredning, första gången innan någon beviljades personlig assistans. Det gällde framförallt personer som inte hade en lång historia inom svensk sjukvård, till exempel nyskadade och utlandsfödda som kommit till Sverige.

År 2014 inledde Försäkringskassan, i samarbete med Region Skåne, de så kallade Hässleholmsförsöken, där man iakttog personer på en vårdinrättning, för att se om de hade så omfattande funktionsnedsättning som de hade sagt.

Detta kritiserades hårt av brukarrörelsen. Efter kritiken slutade Försäkringskassan med försöken, och därefter har det varit mycket tyst i frågan.

LÄS ÄVEN:
Ny utredning kan begränsa assistans: ”En attack mot LSS”

Så vems ansvar är det egentligen?

När en person söker personlig assistans ska personen göra det troligt för Försäkringskassan att det finns ett behov. Många som har sökt assistans vet att det är svårt att beviljas något utan att behovet är ”medicinskt styrkt” eller styrkt på motsvarande vis.

Så vems fel är det när en person beviljas assistans som inte borde ha det?

Även om den enskilde försöker vilseleda myndigheten måste det finnas tillräcklig kompetens och rutiner hos Försäkringskassan för att detta inte ska vara möjligt. Försäkringskassans uppdrag är att se till att det finns tillräckligt underlag för att kunna fatta beslut som utesluter brott. Men de måste göra det på ett sätt som inte kastar ut barnet med badvattnet.

Om Försäkringskassan tror sig veta vilka grupper som begår avsiktliga fel ska resurserna läggas på att hitta bra metoder att göra en bra och omfattande första utredning där. Till exempel begära in de intyg som krävs. Samma hårda utredning behöver inte göras vid omprövning eller vid första ansökan i de fall det finns en väldokumenterad sjukdoms- eller skadehistoria.

LÄS ÄVEN:
Förslag om bidragsspärr slår blint – du kan förlora allt

När ska enskilda få bättre information av Försäkringskassan?

Från många håll har det påtalats att Försäkringskassan måste bli bättre på att informera om vad man får och inte får använda assistansersättningen till. Till viss del har det blivit bättre. Informationen på hemsidan har omarbetats.

Men Försäkringskassan måste säkerställa att informationen är tillgänglig för alla. Även personer som inte är vana att ta till sig skriftlig information, eller inte är vana internetanvändare, ska kunna förstå den.

Beslutsfattarna får inte förstöra den assistans som fungerar

Det är fel att begå brott. Givetvis.

Men politiken och myndigheterna måste ta sitt ansvar och se till att möjligheten att begå dessa brott minskas utan att förstöra de delar inom personlig assistans som fungerar, och som gör det möjligt för nästan alla assistansberättigade, de som inte är brottslingar, att leva som andra.

 

Skribenten Anna Barsk Holmbom är expert och rådgivare inom personlig assistans, samt skribent för HejaOlika. Hon driver företaget ABH Utbildning och rådgivning

 

Försäkringskassans lägesbild i korthet

Försäkringskassans rapport kan laddas ned som pdf här:
Lägesbild – Försäkringskassans allvarligaste risker för felaktiga utbetalningar och bidragsbrott 2023 (forsakringskassan.se)

Infografik baserad på Försäkringskassans rapport Lägesbild (juli 2024)

 

Nya uppgifter om bidragsbrott: En analys av försäkringskassans rapport, juli 2024

Denna infografik visar de senaste uppgifterna från Försäkringskassan om bidragsbrott, med fokus på över- och underrepresentation bland olika grupper samt analys av felaktiga utbetalningar under 2023. Källan är Försäkringskassans rapport ”Lägesbild”, PMi 2024:4.

Utrikesfödda och bidragsbrott

Enligt rapporten är utrikesfödda överrepresenterade när det gäller avsiktliga fel. Diagrammet nedan visar kvoten för hur vanligt det är att olika grupper gör avsiktliga fel, där värden över 1 indikerar överrepresentation jämfört med inrikesfödda.

Kvot för över/underrepresentation bland olika grupper
Förmån Inrikesfödd Utrikesfödda föräldrar Utrikesfödd
Arbetsmarknadsstöd 0,6 1,2 1,3
Assistansersättning 0,4 0,8 3,1
Barnbidrag 0,1 0,8 3,0
Bostadsbidrag 0,6 1,5 1,2
Bostadstillägg 0,7 1,4 2,0
Ersättning för karensavdrag 0,9 1,9 1,2
Föräldrapenning 0,4 1,5 2,7
Sjukersättning 0,7 0,9 1,9
Sjukpenning 0,7 1,7 2,1
Tillfällig föräldrapenning 0,6 1,9 2,1
Underhållsstöd 0,3 1,4 1,8

Ekonomisk standard och bidragsbrott

Analysen visar också hur vanligt det är med avsiktliga fel bland personer med olika ekonomisk standard. Diagrammet nedan belyser över- och underrepresentation i dessa grupper.

Kvot för över/underrepresentation baserat på ekonomisk standard
Förmån Personer med låg ekonomisk standard Ej låg ekonomisk standard
Arbetsmarknadsstöd 0,5 2,3
Assistansersättning 1,1 0,9
Barnbidrag 3,8 0,2
Bostadsbidrag 1,1 0,8
Bostadstillägg 0,9 1,2
Ersättning för karensavdrag 1,4 0,9
Föräldrapenning 2,2 0,7
Sjukersättning 0,7 1,8
Sjukpenning 1,9 0,7
Tillfällig föräldrapenning 2,5 0,8
Underhållsstöd 1,7 0,4

Felaktiga utbetalningar under 2023

Försäkringskassans rapport belyser även omfattningen av felaktiga utbetalningar under 2023, där avsiktliga fel stod för en betydande andel. Tabellerna nedan presenterar en detaljerad bild av fördelningen.

Felaktiga utbetalningar under 2023 (i kronor)
Typ av fel Totalt felbetalt Medelvärde Median
Oavsiktliga fel 647 081 321 7 229 1 673
Avsiktliga fel 666 410 287 63 480 22 393
Totalt 1 313 491 608 13 133 2 000
Antal individer med felaktiga utbetalningar 2023
Typ av fel Antal individer
Oavsiktliga fel 89 518
Avsiktliga fel 10 498

Riskområden för felaktiga utbetalningar

De allvarligaste riskområdena för felaktiga utbetalningar har identifierats i rapporten och listas nedan. Dessa områden kräver särskild uppmärksamhet för att förhindra framtida fel.

De allvarligaste riskområdena
Riskområde Beskrivning
1 Ej vårdat barnet inom familjeförmåner
2 Ej nedsatt arbetsförmåga inom sjukförmåner
3 Bosättning eller vistelse utomlands
4 Felaktig folkbokföring i Sverige
5 Assistansersättning
6 Det statliga tandvårdsstödet
7 Oriktiga uppgifter om anställning, inkomst, identitet samt oavsiktliga fel som orsakar stora felaktiga utbetalningar

Infografik över bidragsbrott enligt Försäkringskassans rapport juli 2024

 

Försäkringskassans svar på HejaOlika frågor

”Rapporten om bidragsbrott ger en god bild av verkligheten”

Försäkringskassans lägesrapport om bidragsbrott särskiljer för första gången inrikesfödda och utrikesfödda.
Inom assistansersättningen har man bedömt att utrikesfödda har en 8 gånger högre kvot än inrikesfödda
 för avsiktliga fel.
Av de tusentals polisanmälningar Försäkringskassan gör leder dock färre än vart 20:e till fällande dom.

– Vi bedömer att uppgifterna ger en god bild av verkligheten då avsiktsgrupperna baseras på individer där det har konstaterats att det skett felaktiga utbetalningar, uppger Försäkringskassans kommunikationsavdelning.

Mediauppgifter om att utrikesfödda står för 80 procent av bidragsbrotten bekräftas dock INTE av Försäkringskassan.

– Detta är inte uppgifter som redovisas i rapporten, eller något som vi har utrett, uppger kommunikationsavdelningen.

Den nya lägesrapporten om bidragsbrott blev klar i slutet av juli 2024. Här svarar Försäkringskassan på HejaOlikas frågor om rapporten.

Vad ingår i statistiken?

Kan ni förtydliga vad som ingår i statistiken för bidragsbrott? Vilka olika typer av fel ingår? 

– Försäkringskassan registrerar konstaterade felaktiga utbetalningar. Bland annat registreras vem som orsakat felet (Försäkringskassan, den enskilda eller annan aktör), det felaktigt utbetalda beloppet, samt en övergripande kategorisering över vad blivit fel (exempelvis att den enskilda inte anmält ändrade inkomster, bosatt sig utomlands m.m).

När det finns misstanke om att den försäkrade avsiktligt lämnat oriktiga uppgifter, eller underlåtit att meddelade ändrade förhållanden, så initieras ett kontrollutredningsärende. Utfallet av kontrollutredningsärenden registreras, där det bland annat går att se om det har upprättats en polisanmälan.

Bara 1 av 20 polisanmälningar ger fällande dom

Finns statistik över hur mycket av detta som går till polisanmälan respektive fällande dom?

– Ja, det finns statistik på detta. År 2023 gjordes 8022 polisanmälningar. De flesta ärenden lades ner av polisen (84,2 procent), 5,3 procent lades ner av åklagare, och ca 400 gick till dom varav de flesta var fällande.

Vad är lägsta beloppsgränsen för felaktigheter eller brott som polisanmäls?

– Det finns ingen lägsta beloppsgräns för polisanmälningar. Dock finns det en för återkrav från Försäkringskassan som ligger på 2000 kronor.

Hur beräknas kvoten för olika gruppers bidragsbrott?

Hur beräknas kvoten för över- respektive underrepresentation? Hur ser jämförelsegruppen ut?

– Över/underrepresentation är kvoten mellan andelen av en viss egenskap (exempelvis kön) inom avsiktsgruppen relativt jämförelsegruppen. Det vill säga en kvot med värde 1 innebär att andelen är lika stor inom båda grupperna, värden över 1 visar på en överrepresentation inom avsiktsgruppen, och värden under 1 visar på en underrepresentation.

– Resultaten grundar sig på olika beräkningar som gjorts inom olika ersättningar, och hur jämförelsegruppen är definierad kan därför skilja sig åt inom studierna. Generellt är den gruppen definierad så att den ska spegla en normalpopulation av individer som erhållit ersättning och som inte begått avsiktliga fel.

Hur säkra är uppgifterna i rapporten, kan ni beskriva hur mycket som är antaganden och vad som är säkra fakta?

– Då resultaten baseras på olika beräkningar som gjorts inom olika ersättningar så kan det skilja sig vilka antaganden som ligger till grund. Vi bedömer att uppgifterna ger en god bild av verkligheten då avsiktsgrupperna baseras på individer där det har konstaterats att det skett felaktiga utbetalningar.

Vad är nytt i rapporten i förhållande till vad som tidigare varit känt? Är exempelvis kvoterna nytt?

– Försäkringskassan har inte gjort fördjupade analyser i vem som begår bidragsbrott tidigare. Detta identifierades inom Lägesbilden som publicerades förra året som ett område där det saknas kunskap. I den bemärkelsen är resultaten och kunskapen kring detta nytt.

Några uppgifter som har överraskat er, i förhållande till vad ni har bedömt tidigare?

– Delegationen för korrekta utbetalningar (SOU 2019:59) gjorde vissa uppskattningar av storleken på de felaktiga utbetalningarna. I Försäkringskassans omfattningsstudie (länk till pdf) jämförs beloppen med det som Försäkringskassan kommit fram till.

Tidningen Fria Tider skriver, med hänvisning till rapporten, att utrikesfödda står för 80% av bidragsbrotten. Stämmer detta? 

– Detta är inte uppgifter som redovisas i rapporten, eller något som vi har utrett. Vi redovisar endast överrepresentation som en kvot i förhållande till ett urval av Försäkringskassans förmåner. I diskussionen lyfter vi också att överrepresentation inte är detsamma som den största andelen och därför är det relevant att även titta på andelar.

Det förekommer också uppgift om att utrikesfödda begår 80% fler bidragsbrott. Stämmer det, och vad bygger det på i så fall?

– Detta är inte heller något som står i rapporten.

Hur informeras personer som inte är läskunniga?

Hur informerar Försäkringskassan om reglerna för assistansersättning etc för personer som är inte är läskunniga?

– Hos Statens servicecenters kontor kan analfabeter få hjälp med ersättningar och bidrag från Försäkringskassan. Vi har inga riktade insatser till denna målgrupp, vad vi känner till. Däremot informerar vi regelbundet hälso- och sjukvården när det gäller reglerna för assistansersättning. Då kan läkare och habilitering informera personer som behöver exempelvis assistansersättning och på så sätt blir det ju muntlig information och sen hänvisas säkert brukaren till vår webbplats eller till vår kundservice.

Hur informerar man grupper där man vet att det finns starkt inflytande från andra personer till exempel imamer?

– Vi jobbar alltid för att skapa förståelse för vad försäkringarna ger rätt till och vilka villkor som ska vara uppfyllda. Exempelvis upplyser vi föräldrar om vilka valmöjligheter som finns och tydliggör konsekvenserna av dessa, för att föräldrar ska kunna göra medvetna val. Där ska kommunikationen till exempel uppmuntra föräldrar som tar ut inga eller ett fåtal ersättningsdagar till ett mer jämställt uttag. Det finns också viss information översatt på webben.