Krisberedskapen har försämrats – nu ska kommunerna granskas

Krisberedskapen för personer med funktionsnedsättning har försämrats de senaste åren – trots den pågående upprustningen.
Nu får Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp arbetet i kommunerna och vidta åtgärder för att stödja kommunerna.
”Oklart varför beredskapen har försämrats”
”Det är i dagsläget oklart vad den relativt låga andelen kommuner som har aktuella kontinuitets- och evakueringsplaner samt den nedåtgående trenden beror på. Det är angeläget att följa upp och få en bättre förståelse för detta”, heter det i regeringens uppdrag till Socialstyrelsen.
Senast den 31 maj 2027 ska Socialstyrelsen redovisa uppdraget.
När Socialstyrelsen i april 2026 publicerade den senaste lägesrapporten för funktionshinderomsorg kunde man bland annat konstatera följande:
- Andelen kommuner som har evakueringsplaner för LSS- och SoL-boenden fortsätter att minska. År 2025 var andelen 30–40 procent, beroende på boendetyp. För några år sedan (2021) fanns evakueringsplaner för hälften av alla boenden.
- Endast 22 procent av boendena hade kontinuitetsplaner. Andelen har halverats sedan år 2020, från drygt 40 procent.
- Enda ljuspunkten är att beredskapsplaner för höga temperaturer är vanligare – 80 procent av boendena har sådana.
- Cirka 40 000 personer bor i LSS- och SoL-boenden. Att säkra tryggheten för dessa personer i händelse av allvarlig kris försvåras väsentligt av bristande krisberedskap och frånvaron av (eller ofullständiga) beredskapsplaner, skriver Socialstyrelsen.
- Ännu sämre kan krisberedskapen vara för personer med funktionsnedsättning i vanligt boende. Det handlar till exempel om många personer med hemtjänst enligt SoL och personlig assistans enligt LSS. ”Det är allvarligt att många kommuner fortfarande saknar evakueringsplaner för dessa grupper”, skrev Socialstyrelsen i lägesrapporten.
Dessa gruppen kan behöva extra stöd vid kriser
I det nya uppdraget till Socialstyrelsen skriver regeringen att ”äldre personer, barn och unga samt personer med funktionsnedsättning några av de mest utsatta grupperna vid kriser och krig. Många i dessa grupper är beroende av omsorgstjänster, läkemedel, hjälpmedel och livsmedel. Till detta kommer att äldre personer och personer med funktionsnedsättning som i dag inte har insatser från socialtjänsten eller den kommunala hälso- och sjukvården vid kriser kan komma att behöva stöd, exempelvis vid störning i elförsörjningen, transporter eller i tillgången till läkemedel eller livsmedel.”

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.




