Arbetsförmedlingens nya plan: Fler jobb – för dig med funktionsnedsättning

Maria Hemström Hemmingsson tog över Arbetsförmedlingen för drygt ett år sedan. Nu förbereder hon en stor kampanj för att fler med funktionsnedsättning ska få arbete.

Det är den största satsningen i sitt slag på sju år. I augusti står landets arbetsförmedlare redo att ta emot intresseanmälningar från arbetsgivare.

Men det urholkade lönebidraget skapar problem.

LÄS ÄVEN:
Guide till arbetsmarknadsstöd vid funktionsnedsättning

Vill höja lönebidraget med 25 procent

HejaOlika träffade Arbetsförmedlingens generaldirektör för en intervju den 8 april, några veckor efter att Arbetsförmedlingen bett regeringen höja lönebidragstaket med 25 procent med start i januari 2026, och därefter fortsätta höja det i takt med arbetskostnadsutvecklingen.

Temat för vår intervju var utvecklingen av arbetsmarknaden och stöden för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, där lönebidragen spelar en avgörande roll.

Hur utvecklas arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga?
– Det beror väldigt mycket på hur arbetsmarknaden generellt utvecklas. Just nu har vi en utdragen lågkonjunktur och osäkerhet i världsekonomin. När det är en tuff situation blir det ännu svårare för de som upplevs sakna den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar, säger Maria Hemström Hemmingsson.

– Det går inte heller att säga generellt, utan det kommer att vara individuellt. Att skaffa sig en utbildning, oavsett om man har funktionsnedsättning, är alltid viktigt.

Läs mer om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar.

Om du ändå måste göra en prognos?
– Då hoppas jag på en positiv utveckling, eftersom vi kommer att ha en kompetensbrist. Vi har det redan idag. Det finns efterfrågan på arbetskraft, men vi och arbetsgivarna måste arbeta tillsammans för att öppna arbetsgivarna för breddad rekrytering. Det är ett påverkansarbete att få arbetsgivarna att se möjligheterna.

Men arbetskraftsbristen verkar inte leda till jobb för den här gruppen?
– Vi har just nu en situation då många arbetsgivare tycker det är svårt att rekrytera. Då är det viktigt att som arbetssökande försöka skaffa sig den kompetens som efterfrågas, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte.

LÄS ÄVEN:
Lönebidrag minskar, vart tredje jobb försvann

”Våra insatser har effekt”

Hur bra lyckas ni med arbetsmarknadsstöden?
– Vi vet från forskningen att de insatser vi gör – lönestöd, förstärka förmedlingsinsatser, sammanhållet matchningsstöd – har effekt. Vi önskar att vi kunde få ut ännu fler med lönestöd, men vi äger inte den frågan själva. Det är ett samarbete med arbetsgivarna. Vi använder alla resurser vi kan avvara till att bygga upp ett arbetsgivarsamarbete.

– Det handlar om att bygga ett långsiktigt förtroende. Tyvärr reducerades mycket av den kompetensen i samband med reformeringen 2019–2020, och vi håller på att bygga upp det nu igen.

LÄS ÄVEN:
Så jobbar SIUS-konsulenten för att alla ska få arbete

Vad är det som hindrar Arbetsförmedlingen från att använda lönebidraget fullt ut?
– Varje lönebidrag förutsätter att det finns en arbetsgivare som är beredd att ta emot någon med lönestöd. Det förutsätter att vi hinner ha dialog både med arbetssökande och arbetsgivare, för att öppna de dörrarna. Att mäkta med det arbetet är en resursfråga. Förvaltningsanslaget kan vara en begränsande faktor, som innebär att vi inte hinner göra det arbete som krävs för att vi ska kunna använda de andra anslagen på ett ansvarsfullt sätt.

Det är begränsningen av förvaltningsanslaget som hindrar er att använda mer lönebidrag?
– Jag tror att det är rättvist att säga att det är en obalans, där lönebidragsanslaget är relativt sett så mycket större än vårt förvaltningsanslag. Det är en politisk fråga hur mycket pengar man vill avsätta för detta. Men om vi inte har tillräckligt förvaltningsanslag spelar det ingen roll hur stort lönebidragsanslaget är.

Kan man inte omfördela så att det blir balans?
– Återigen, det är en politisk fråga som jag inte kan kommentera. Det är en pågående diskussion.

Det är svårt för funktionsrättsrörelsen att förstå varför lönebidraget inte används fullt ut.
– Det beror också på arbetsgivarna. Allt är ett samspel mellan olika parter. Detta är inte en insats Arbetsförmedlingen kan anordna genom att säga att ”nu ska vi ha 10 000 lönebidrag”, utan då måste det vara 10 000 arbetsgivare som välkomnar personer med det stödet. Det är ett exempel på hur många delar i samhället måste finnas med i det här arbetet.

Kampanjen ska underlätta rekrytering

Vad är lösningen? Den nya kampanj som kommer i augusti?
– Jag hoppas den kan bidra. Den har två delar; dels att öka kunskapen om vilka stöd som finns, dels att det ska vara lätt för arbetsgivare att anmäla intresse och att få kontakt. Vi jobbar på en lösning där arbetsgivare bara anmäler sig, så ringer vi upp, och att vi då har kapacitet att ta hand om det intresset.

– En annan fråga är om arbetsgivarna tycker att detta är intressant, är det tillräckligt ekonomiskt lönsamt. Där är lönebidragstaket en faktor man inte kan bortse från. Både vi och [arbetsgivarorganisationen] Fremia har framfört till regeringen att taket borde höjas. Det har stått still sedan 2020.

– Vi har lämnat in förslag om höjt lönebidragstak i vårt budgetunderlag för 2026–2028, och det blir i så fall i höstbudgeten.

LÄS ÄVEN:
Efter 7 långa år: Ny jobbkampanj för dig med funktionsnedsättning

Hur känns det att dra igång en kampanj i augusti, när lönebidragstaket i bästa fall tidigast kan höjas i januari?
– Det känns bra att få igång en kampanj som visar de stora möjligheter som redan finns.

Vilka mål ska uppnås med kampanjen?
– Fler personer ska få möjlighet till anställning med lönestöd, men vi har inte kvantifierat det.

Detta skulle vara mycket lättare med höjt lönebidrag?
– Sannolikt skulle det ha betydelse på marginalen, exakt hur stor effekt vet vi inte.

Prioriterar att bryta långtidsarbetslöshet

Ni arbetar under fortsatta sparkrav, omställningar och regeländringar. Hur påverkar detta Arbetsförmedlingens möjligheter att stödja arbetssökande med funktionsnedsättning?
– Så är det att leda en myndighet. Det är klart att besparingskrav påverkar vår verksamhet, men det gör också att vi blir tvungna att verkligen fokusera på det som är viktigast.

– En av våra främsta prioriteringar handlar om att förebygga och bryta långtidsarbetslöshet, där personer med funktionsnedsättning är en av grupperna. Där sätter vi av resurser, och prioriterar. När vi har gjort besparingar så skedde de inte i den delen av verksamheten.

LÄS ÄVEN:
Rekordhöga 31 % av långtidsarbetslösa har funktionsnedsättning

Har ni bra möjligheter att hjälpa personer med nedsatt arbetsförmåga?
– Vi har de verktyg vi behöver, och vi arbetar för att skapa ett strukturerat arbetssätt. Vi skulle behöva insatser i många delar av samhället; arbetsgivare, skola, vården. Jag önskar att det finns många sådana resurser, men hur de ska fördelas är en politisk fråga.

Har du förslag på nya grepp?
– Nej, inte som jag diskuterar här, i så fall diskuterar jag det med den politiska ledningen.

När Arbetsförmedlingen misslyckas

Vi får ofta höra att man inte får så bra stöd av Arbetsförmedlingen, utan att man lämnas vind för våg.
– Varje gång en person upplever det är det ett misslyckande, och jag beklagar verkligen det. Vi har en bit kvar där.

Om man upplever att man får dåligt stöd, vad ska man som enskild göra?
– Det första är att signalera att man har nedsatt arbetsförmåga. Det är inte alla som vill tala om att det är på det sättet. Vi vet till exempel att en absolut majoritet av personer som kommer från krigshärjade länder har nedsatt hörsel. Det kan påverka på alla möjliga sätt. Där finns en motvilja till att tala om det, man tänker att man blir mindre anställningsbar, medan det i verkligheten kan innebära att man får stöd och hjälp.

LÄS ÄVEN:
Arbete för alla – även utrikesfödda med hörselskada!

– Om man har en uppfattning om vilket stöd man skulle vilja ha ska man tala om det. Det är ingen garanti att vi kan ge det, för vi måste följa regelverk.

– Om man hos en leverantör till oss upplever att man inte får rätt stöd ska man också tala om det. Det är oerhört centralt.

LÄS ÄVEN:
Varför funkar inte Steg till arbete, och hur kan det rättas till?

– Vi jobbar hårt med att se till att möta människor på rätt sätt. Vi vet att vi har en utmaning i att se till att människor inte slussas runt i systemet. Det är en av de stora översyner som pågår just nu, att verkligen genomlysa förmedlingsverksamheten; hur möter vi människor, hur tar vi om hand, hur jobbar vi på ett effektivt sätt.

– När en människa har berättat sin livshistoria ska den människan inte behöva upprepa det i nästa samtal. Det är en kritik jag mött, att det får man göra femton gånger. Så ska det inte vara.

Det har betydelse att man ställer krav på att få stöd?
– Nej, det får inte vara så att de som är högljudda och kräver, får mer än de som har samma behov. Däremot måste man tala om att man behöver hjälp, sedan ska vi i samtliga fall göra en individuell bedömning. Vilket stöd behöver du, vilket stöd har du rätt till?

Ändrar ni handläggningen nu i den riktningen?
– För närvarande jobbar vi med att tydliggöra handlingsplanerna. När du skriver in dig ska det vara ett ordentligt samtal där man tar reda på vem du är, vilket stöd du behöver, vad du har rätt till. Men också ett tydliggörande av vilka skyldigheter du har. När man själv kan bidra till att få ett jobb har man skyldighet att göra det.

Samhallutredningen kritiserar dagens ärendehantering, och vill att den ska bli mer individbaserad. Är det det ni gör nu?
– Vi ser över det. Vi kommer aldrig att släppa den ärendebaserade handläggningen helt och hållet. Vi kan inte gå tillbaka till 1960-talet. Men däremot får det inte vara så att ärenden studsas mellan olika delar, olika handläggare. Det är inte bra för någon.

LÄS ÄVEN:
Förslagen som ska rädda Samhall – efter statens vanstyre

Är det för slappt att vara arbetslös?

De nya hårda tag som presenterats av regeringen upplever funktionsrättsrörelsen närmast som kontraproduktivt.
– Jag förstår det. Ur mitt perspektiv måste vi hela tiden kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Historiskt har arbetsmarknadspolitiken haft två ben. Gör din plikt, kräv din rätt. Du ska få stöd när du behöver det, enligt de lagar som finns. När du själv kan få ett arbete har du en skyldighet att göra vad du kan för att få det arbetet.

– För mig är det självklart att de som behöver stöd ska få stöd. Det ingår i det svenska regelverket. Men det förutsätter att alla, även de som har funktionsnedsättning, gör vad man kan för att komma närmare arbetsmarknaden. Får du en praktikplats så ska du delta i den.

Presskonferensen i mars 2025 om ökade krav på arbetslösa

Den 6 mars 2025 presenterade arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) och Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson skärpta krav för arbetssökande.

HejaOlika ställde då frågor om hur de skärpta kraven går ihop med att arbetsmarknadsstöden till personer med funktionsnedsättning har minskat, bland annat genom att lönebidragstaket har urholkats med 25 procent.

Se vad ministern och generaldirektören svarade i nedanstående klipp från regeringens webbsändning.

LÄS ÄVEN:
Nu skärps kraven på arbetslösa, även vid nedsatt arbetsförmåga

Vad blir slutsatsen av ökade kraven på just den här gruppen, med funktionsnedsättning? Skapar man inte nya problem och ny ohälsa för en utsatt grupp om man säger att det är ”för slappt”?
– Jag uttrycker mig inte så [att det är för slappt]. Regelverken gäller alla, men en människa som gör vad han eller hon kan för att få ett arbete löper ingen risk för varningar och sanktioner. Jag tror att det här handlar om människor som gör vad de kan för att få ett arbete, och då löper man ingen risk. Grunden för regelverket är att sanktioner inte drabbar de som gör vad de kan för att få ett jobb.

Hur många fler personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga kan få jobb, i antal eller andel?
– Jag har inte sett sådana beräkningar och skulle inte våga mig på det.

Varför finns inte den typen av mål?
– Jag kan säga att vi har inget tak för vad vi vill uppnå, vi jobbar så mycket vi kan när det gäller lönebidrag, men vi kan inte säga vad som är max.

Men utvecklingen just nu, är den positiv eller negativ?
– Jag vågar inte säga hur det ser ut ur ett historiskt perspektiv.

Jag uppfattar Arbetsförmedlingens statistik som att det är en negativ utveckling, med en växande andel långtidsarbetslösa som har funktionsnedsättning.
– Det är ungefär 25% idag men det är lite svårt att jämföra historiskt. Antalet långtidsarbetslösa har ökat otroligt över tid. Exakt hur sammansättningen, olika gruppers andelar, vågar jag inte svara på.

LÄS ÄVEN:
Rekordhöga 31 procent av långtidsarbetslösa har funktionsnedsättning

(I februari 2025 var andelen personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i denna grupp 25,5 procent. I gruppen arbetslösa i minst 24 månader var motsvarande andel 31,5 procent.)

Tog över Arbetsförmedlingen i mars 2024

Maria Hemström Hemmingsson tillträdde som generaldirektör för Arbetsförmedlingen 1 mars 2024, och efterträdde då Lars Lööw. Hon kom närmast från tjänsten som generaldirektör på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Hon har tidigare också varit departementsråd på Arbetsmarknadsdepartementet.

Se även videointervju 6 mars 2025

Mera fakta: En växande andel med funktionsnedsättning

Grafik: Flera viktiga arbetsmarknadsstöd har minskat

Statistik från Arbetsförmedlingen visar att flera arbetsmarknadsstöd för personer med funktionsnedsättning har minskat kraftigt sedan 2012.

Tillgången till arbetshjälpmedel har minskat med 50 procent, stödet till personligt biträde med 75 procent och tillgången till lönebidrag med 25 procent. Diagrammet visar utvecklingen åren 2012–2023.