Om det är så illa inom assistans – varför så lång väntan?

KOMMENTAR. Om brottsligheten är så allvarlig som regeringen låter påskina är det förvånande att man vill vänta 20 månader med åtgärder.
Om kriminaliteten kanske inte är så allvarlig känns det tråkigt att regeringen använder skrämselpropaganda, skriver Anna Barsk Holmbom i denna analys.
Nej, de 62 största anordnarna är inte skurkar
Före dagens pressträff med regeringen hade det läckt en rapport till SVT om en oerhört stark koppling mellan organiserad brottslighet och personlig assistans.
[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]
Fler artiklar om den nya utredning av personlig assistans som presenterades 22 april 2025:
- Assistansutredningen är igång: Allt detta står på spel (oktober 2025)
- Manifestation 4 juni: Smutskasta inte personlig assistans (22 maj 2025)
- Anhörigassistans, dubbla roller och omprövning – allt om nya utredningen (huvudartikel)
- S vill stärka tillsynen – men tiger om nya assistansregler (2 maj 2025)
- Christian Källström: Överdrifter om assistansbrott drabbar de som inte fuskar (28 april 2025)
- Oppositionen: Regeringen gömmer sig (25 april 2025)
- Låt inte kriminaliteten överskugga den livsviktiga personliga assistansen (Debattartikel 23 april 2025)
- Farliga antaganden om assistansbrott – rapport måste granskas (Debattartikel från DHR 23 april 2025)
- Om det är så illa inom assistans – varför så lång väntan? (Analys av Anna Barsk Holmbom 22 april 2025)
Av rapporten, som regeringen sedan hänvisade till under pressträffen, har framgått att den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet som samverkar mot kriminalitet mot välfärden har identifierat 62 000 personer som är aktiva i eller bedöms ha samröre med kriminella nätverk. Personer ur den gruppen återfinns i alla de 62 största assistansverksamheterna.
Det är inte samma sak som att dessa 62 anordnare är skurkar. Det kan innebära att en person som varit medmisstänkt för ett gängrelaterat brott men inte blivit fälld är anställd som personlig assistent i verksamheten. Det kan också innebära att en personlig assistent är släkt med två personer som är gängkriminella utan att personen själv är det.
Uppdraget: Se över anhörigassistans och omprövningar
Det är alltså detta man har använt som grund för att tillsätta en ny utredning vars uppdrag tycks vara att se över rätten för enskilda att välja anhöriga som assistenter och att återinföra en typ av omprövning. Det finns även andra förslag som utredningen ska ta ställning till.
Thomas Falk, som är Försäkringskassans representant i den myndighetsgemensamma gruppen, kommer att vara utredare. Det är kanske lite förvånande med tanke på hur djupt involverad han är i arbetet.
Men behövs skrämselpropaganda?
Det är givetvis positivt att regeringen vill komma tillrätta med allvarlig kriminalitet.
Om den är så allvarlig som man vill låta påskina kan det dock verka lite förvånande att man vill vänta 20 månader med att genomföra några åtgärder. Om kriminaliteten kanske inte är så allvarlig känns det tråkigt att regeringen använder skrämselpropaganda för att genomföra förändringar som man önskar.
Anhöriga som personliga assistenter har diskuterats under lång tid. Det finns röster som talar för, och röster som talar emot. De flesta är dock eniga om att assistansen faktiskt inte kan fungera utan anhörigas insatser. Om man tar bort möjligheten för anhöriga att vara assistenter behöver man redovisa hur assistansen istället ska kunna fungera, utan att enskilda åter blir beroende av nära och kära.
Även frågan om omprövningar har stötts och blötts under en längre period. Den stora risken med att återinföra omprövning, utan att först se över hur behovsbedömningen sker, är att personer med enbart fysiska funktionsnedsättningar kommer att få mycket svårt att beviljas assistans. Vi får väl helt enkelt förutsätta att regeringen tar in det här problemet i utredningsarbetet.
Att det tillsätts en LSS-inspektion tycker jag är positivt.

Text av Anna Barsk Holmbom
Anna är expert på personlig assistans. Hon var med och bildade Intressegruppen för Assistansberättigade och arbetade sedan som verksamhetsansvarig där under åren 1994–2012. Sedan dess driver hon företaget ABH Utbildning & rådgivning. Idag är Anna även förbundsordförande för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft.




